Så skriver man avtal
Vad bör alltid finnas med i ett avtal? Vilka risker finns om det blir fel? Hur skriver man avtal med en utländsk motpart? Advokatfirman Fylgias biträdande jurist Fabian Lidåkra reder ut det du behöver veta kring avtalsskrivande.
Publicerad 30 nov. 2021
Det ska alltid vara med i avtalet
Avtal är en oundviklig del av att vara egenföretagare. Man skriver dem med kunder, leverantörer, eventuella finansiärer och en mängd andra aktörer i anknytning till ens företag, med målet att tydliggöra vad samarbetet/överenskommelsen ska gå ut på och hur det ska se ut.
Fabian Lidåkra, biträdande jurist på Advokatfirman Fylgia, menar att det finns vissa bestämmelser som alltid ska vara med i ett avtal: de olika parterna som ingår avtalet, vad som ska levereras, det vill säga en vara eller en tjänst, och när, var och hur leveransen ska ske. En annan självklar del är priset för det som ska levereras – och då inte bara summan, utan också när betalningen ska ske.
– Det är också bra att ha med konsekvenserna om något inte går riktigt som man tänkt sig, säger Lidåkra. Att tydligt specificera vad som sker om det till exempel uppstår förseningar, antingen när det gäller leverans av den avtalade varan eller tjänsten, eller betalning av den.
Uppdragsavtal
En avtalstyp som är vanlig, där uppdragsgivare och uppdragstagare sätter ramarna för ett tidsbegränsat uppdrag.
– Förutom de grundläggande delarna är det viktigaste här uppdraget som sådant. Det ska tydligt formuleras vilket uppdraget är och vad som ska utföras. Ofta när man skriver avtal om ett uppdrag så är det ju för att man själv inte har kompetensen för att utföra uppdraget, då finns risken att man kanske får något annat än man tänkt eller förväntat sig. Det gäller alltså att man formulerar uppdraget väldigt tydligt.
Konsultavtal
Ett avtal som liknar uppdragsavtalet, men ofta täcker en längre tidsperiod och därmed ofta används för till exempel uppdrag när en konsult anlitas av ett företag för en begränsad tjänst.
– Ett konsultavtal påminner mycket om ett uppdragsavtal, men liknar också nästan ett anställningsavtal och just därför bör det ju specificeras att det trots allt inte är en anställning. Annars finns det risk för att arbetsgivaransvar kan uppkomma, och är det just ett konsultavtal man är ute efter bör det undvikas.
Sekretessavtal
Viktigt avtal, inte minst för egenföretagare, där man sätter bestämmelser för vilken information två eller flera parter inte får dela till utomstående.
– Sekretessavtalet är till för att skydda sina företagshemligheter. Är man en lite mindre aktör blir man lätt överkörd av större aktörer om ens interna uppgifter röjs. Det kan handla om till exempel prisuppgifter. Det är viktigt att ha med ett slags tidsfrist, det vill säga hur länge sekretessen ska gälla, och vad som händer vid en överträdelse, det vill säga att man skyddar sig med en vitesklausul där man får ekonomisk kompensation om avtalet överträdes.
Aktieägaravtal
Ett avtal som ingås mellan alla eller vissa ägare i ett aktiebolag, där informationen, till skillnad från den i en bolagsordning, kan hållas hemlig för utomstående parter.
– I det här fallet är det väldigt viktigt att avtalet anpassas efter verksamheten. Aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktiebolagslagen, det vill säga det reglerar hur man vill styra företaget. Med det här avtalet förbinder man sig att agera på ett visst sätt i förhållande till varandra när det kommer till bl a styrningen av bolaget och överlåtelse av aktier.
Kompanjonsavtal
Egentligen ett annat namn för aktieägaravtal, men viktigt för egenföretagare eftersom det också inkluderar kommandit- eller handelsbolag.
– Det handlar om hur man som ägare i ett företag vill att det ska styras. Driver man sitt företag i kommandit- eller handelsbolagsform behöver avtalet anpassas eftersom bolagsformerna som huvudregel medför att ett personligt betalningsansvar kan finnas för bolagets förpliktelser. I avtalet kan bolagsmännen i delar själva välja hur de vill ha det mellan sig som kompanjoner, även om lagen annars sätter upp en struktur.
Som egenföretagarmedlem i Unionen kan du skapa samtliga av dessa avtal kostnadsfritt i ett webbverktyg. Juridiskt korrekta företagsavtal
Undvik tvister - gör rätt från början!
Många egenföretagare använder sig av ett slags ”lära-av-misstag”-taktik när det gäller avtalsskrivning. Man provar sig fram och närmar sig långsamt, genom att trampa snett ett par gånger, allt bättre skrivna avtal.
Det är ingen metod Lidåkra rekommenderar.
– Det finns så klart risker med att göra så, särskilt om det är lite större avtal.
Den största risken är att man hamnar i en tvist med motparten kring något som man helt missat i avtalet eller formulerat otydligt. I många fall finns det lagar som behandlar det som inte avtalats, men innehållet i dessa är oftast något som avtalsparterna inte känner till.
– Kostnaderna för en tvist springer lätt i väg oavsett vems felet är, men särskilt om det är på ens egen sida. Det bästa rådet är att ta hjälp av en expert som kan den här typen av frågor och kan ge juridisk rådgivning innan avtalet ingås. Åtminstone för att få någon slags ram för företagarens specifika verksamhet.
En tvist kan även få andra negativa konsekvenser. Inte minst kan ens förtroende skadas.
– Ens renommé kan påverkas negativt, inte minst om man är aktiv i en bransch där det finns hög kännedom om de olika aktörerna. Ryktet betyder generellt mycket för företag, inte minst mindre sådana. Pratas det i branschen om att man är till exempel svår att samarbeta med kan företaget ta skada av det, man kan få svårare att få nya uppdrag helt enkelt.
Tvist dyrare än att anlita jurist
Att anlita en jurist för att skriva avtal kan ses som en dyr utgift för egenföretagare som inte har så stora resurser, men att förlora en tvist är ofta betydligt mer kostsamt.
– Det finns en stor och viktig poäng i att åtminstone få någon slags vägledning eller ram i avtalsskrivningen så man slipper gå på minor. Har man en jurist med sig är chansen större att avtalet blir rätt från början.
Ju tidigare i processen man får in den juridiska rådgivningen desto större är chansen att avtalet blir rätt.
Har man en jurist med sig är chansen större att avtalet blir rätt från början.
– Får man juridisk rådgivning och skriver bra avtal från början kan man minska risken att hamna i tvister.
Som medlem kan du skapa juridiskt korrekta avtal med webbverktyg
Som egenföretagarmedlem behöver du inte anlita en jurist inför avtalsskrivandet utan kan kostnadsfritt använda Lexlys webbverktyg för att skriva juridiskt korrekta företagsavtal. Skapa juridiskt korrekta företagsavtal
Du har också möjlighet till affärsjuridisk rådgivning
Om du ändå vill stämma av något har du som medlem även möjlighet till affärsjuridisk rådgivning via Fylgia upp till 10 gånger per år, en timme per ärende. Boka affärsjuridisk rådgivning
När allt fler företagare rör sig på en global marknad är det också viktigt att tänka på hur man skriver avtal med motparter som inte finns i Sverige. Lidåkras första råd är lika enkelt som självklart – välj att skriva avtalet på ett språk som båda parterna behärskar, så att inga viktiga detaljer går förlorade i en översättning. Även om man behärskar till exempel engelska olika bra så minskar man i alla fall risken för missförstånd och tvister.
Om du ska skriva avtal på exempelvis engelska är det viktigt att det granskas av någon som inte bara är kunnig i engelska utan av någon som kan skriva juridiska avtal på engelska. Har du inte den möjligheten kan det vara säkrare att skriva huvudavtalet på svenska med engelsk översättning som bilaga om motparten går med på det.
Man kanske är lite vilsen i en svensk domstol, men jag kan lova att det inte är någonting jämfört med, säg, en polsk eller dansk domstol.
Lidåkra trycker också på att man ska vara tydlig med vilket lands lag som ska gälla, eftersom det bestämmer var eventuella tvister ska hanteras och hur avtalet ska bedömas.
– Det är en förhandlingsfråga, men för svenska bolag och privatpersoner finns det självklart en poäng i att välja att svensk rätt ska gälla och då i allmän domstol eller genom ett skiljeförfarande i Sverige.
Allmän domstol i Sverige är bäst för egenföretagare
Skiljeförfarande, det vill säga att man löser tvisten med juridiska ombud utanför allmän domstol, är generellt snabbare och omfattas av sekretess. Samtidigt är den också dyrare. Gäller inte tvisten företagshemligheter eller man har väldigt bråttom att lösa den så är den större kostnaden för skiljeförfarande sällan värt det för egenföretagare.
– Svensk rätt bör väljas för att man på så sätt har någon kännedom om hur systemet fungerar. Man kanske är lite vilsen i en svensk domstol, men jag kan lova att det inte är någonting jämfört med, säg, en polsk eller dansk domstol.
Text: Mattias Dahlström
2021-12-02