”Krig och inflation – därför går Sverige ändå bra”
Det pågår ett krig i Europa, inflationen har spunnit iväg, och vi har höga energipriser. Ändå går svenska näringslivet bra. Varför? Här är fem anledningar till att vi står så stadiga – kriser till trots.
Tillvaron kantas just nu av dystra rubriker om krig och
inflation
. Ja, sedan Rysslands invasion av Ukraina har priset på såväl olja, som gas och matvaror ökat, och inflationen spunnit iväg. Men trots det är framtidstron i det svenska näringslivet stor, enligt Unionens klubbar. Och Sverige kommer att klara den nuvarande turbulensen bättre än många andra länder, visar Unionens senaste konjunkturanalys.
Katarina Lundahl
Unionens chefsekonom
– Utan kriget kanske vi hade haft en ännu bättre utveckling, men vi ser ändå att många saker tar fart nu när pandemin har klingat av. Om vi jämför med för ett år sedan då vi satt hemma för jämnan, så är det inte konstigt att Unionens fackklubbar inom exempelvis tjänstesektorn är rekordpositiva nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Men priserna ökar ju även för företagen, så hur kan de klara sig så bra?
– I viss mån tänker sig företagen höja priserna, men framförallt ser man en tillväxt i försäljningen, vilket skapar vinster.
Många nya jobb
En anledning till de positiva tongångarna är att svensk industri klarar sig bra, trots oron i omvärlden – och den är en viktig motor för svenskt näringsliv i stort, genererar uppdrag även åt underleverantörer och konsulter. Enda delbranschen som tydligt drabbas av de globala problemen tycks vara fordonsindustrin, där man tror att försäljningen kommer att backa lite.
– Men även här är självförtroendet stort, man fortsätter anställa och investera. Det beror på att orderingången är stark. Det är alltså inte efterfrågan som är problemet, utan svårigheter med underleverantörer och fraktproblem.
Ett tydligt tecken på företagens framtidstro är att många planerar att anställa, framkommer när Unionen har frågat sina förtroendevalda.
– Delvis handlar det om en uppstuds efter pandemin, men de positiva anställningsplanerna finns i alla branscher, även de som gick bra under corona-krisen, säger Katarina Lundahl.
Därför står vi starka i en tid av oro – 5 anledningar
Vi ligger rätt i tiden. Generellt ligger svenska företag rätt i tiden, och levererar hållbara produkter och lösningar kopplade till klimatomställningen. Därav god efterfrågan.
Sveriges beroende av Ryssland är mindre. I jämförelse med vårt konkurrentland Tyskland är vi mindre beroende av ryska insatsvaror och rysk energi. Vi får därför inte riktigt lika höga elpriser, framförallt inte norra Sverige, vilket ger våra företag fördelar. Och i den mån vi har exporterat till Ryssland, så har man nu kunnat styra om varorna till andra länder, eftersom efterfrågan generellt är så stor just nu.
Branscher stärks av turbulensen. Skogs- och träindustrin, där vi har konkurrerat med Ryssland och Ukraina, har både priserna och efterfrågan ökat när utbudet nu minskat. Även försvarsindustrin och företag som levererar gruvutrustning vädrar morgonluft.
Svenska hushåll står stadigt. Inflationen urholkar visserligen den privata ekonomin, men Sverige har färre fattiga hushåll än länder med större inkomstspridning, och många har en buffert att ta av. Efter pandemin finns också en vilja att ta lite av sparpengarna för att unna sig saker. Den andra delen är att vi tror på ett ökat antal sysselsatta, vilket gör att fler kan konsumera. Dessutom har den svenska staten muskler att gå in och stötta hushåll vid behov.
Vår lönebildningsmodell kan ge lägre
inflation
. I Sverige liksom andra länder är man nu orolig för att inflationen ska bli en spiral som stärker sig själv: När priserna stiger kommer kraven på högre löner, vilket innebär att företagen måste höja sina priser – och så är spiralen igång. I Sverige har vi en centraliserad lönebildningsmodell, som bygger på att kraven på löneökningar hänger samman med företagens lönsamhet. Går företagen bra, finns det skäl att kräva högre löner (de som producerar ska ha sin rättmätiga del av kakan). Men vi gör det inte enbart för att inflationen och priserna ökar. Vi tror därför att Sverige har goda förutsättningar för en snabbare nedgång i
inflation
, vilket gynnar såväl hushåll som företag.
Råd och stöd för dig som chef
Sätta rättvisa löner, hålla svåra samtal och skapa en trygg arbetsmiljö – att vara chef innebär ansvar, befogenheter och utmaningar. Här hittar du Unionens råd och stöd i din vardag som chef och ledare.
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.
Du är duktig på ditt jobb. Någon ser det. Och så kommer frågan: “Vill du bli chef?”
För många känns det som ett naturligt nästa steg – men också som ett beslut som är svårt att backa ifrån. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Josefin Akmar, team manager på Toyota Material Handling Sweden, och Unionens Dag Bremberg om varför frågan inte är om du kan bli chef – utan varför du vill bli det.
Att bli tillfrågad om ett chefsjobb tolkas ofta som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb. Och det är det ofta också. Men Dag Bremberg på Unionen varnar för att blanda ihop skicklighet i yrkesrollen med vilja att leda människor.
Dag Bremberg, Nicklas Hermansson och Josefin Akmar.
– Det är klassiskt att den som är bäst på jobbet blir chef. Men det är helt andra egenskaper som krävs för att vara en bra chef, säger han.
Chefskap handlar mindre om expertis och mer om relationer, ansvar och att stå stadigt när förväntningarna går åt olika håll. Därför räcker det inte att vara kompetent – du behöver vilja något mer.
Ställ frågan innan någon annan gör det
Innan du svarar ja (eller nej) behöver du stanna upp och vara ärlig mot dig själv. Dag uppmanar blivande chefer att granska sina drivkrafter:
Varför vill jag bli chef?
Är det lönen, titeln eller förväntningarna från omgivningen?
Eller är det viljan att påverka, leda och utveckla människor?
– Att vilja göra mamma stolt eller följa i någons fotspår räcker inte. Du måste verkligen vilja leda, säger Dag.
Just den reflektionen kan vara avgörande för om chefskapet blir hållbart – både för dig och för dem du ska leda.
“Jag ville påverka – framför allt människor”
När Josefin Akmar fick frågan om att bli chef var hon bara 22 år. Hon var långt ifrån säker på att hon var redo, men hon var tydlig med vad som lockade.
– För mig handlade det om möjligheten att påverka verksamheten, men framför allt människor. Jag tycker om att leda och hjälpa andra i den riktning de vill, säger hon.
Det är också den typen av drivkraft som ofta gör skillnad över tid. För när vardagen som chef fylls av svåra samtal, motstånd och beslut du inte själv valt, är det viljan att leda som gör att du orkar stå kvar.
Det är okej att tacka nej
Att fundera över sina drivkrafter kan också leda till insikten att chef inte är rätt väg – just nu eller alls. Och det är inget misslyckande.
– På en schysst arbetsplats ska det vara helt okej att säga att man trivs i sin roll som specialist och inte vill ha personalansvar, säger Dag.
Chefskap är inte nästa steg i alla karriärer. Det är ett annat steg. Och ibland är det mest professionella beslutet att tacka nej.
Ett beslut du ska kunna leva med
Att bli chef förändrar relationer, vardag och ansvar. Därför är det viktigt att beslutet inte bygger på yttre förväntningar, utan på inre motivation.
När du vet varför du vill bli chef – eller varför du inte vill – blir det också lättare att stå för ditt val, oavsett vilket det är.
Lyssna på hela avsnittet för fler resonemang om drivkrafter, chefsrollen och hur du fattar ett beslut som håller över tid.
Vill jag leda människor – även när det är svårt?
Lockas jag av ansvar och påverkan, inte bara titel och lön?