För de allra flesta yrken får arbetsgivarna inte begära ut utdrag ur polisens belastningsregister. Men med några enkla knapptryckningar kan de ändå få all information de söker på sajter som Lexbase och Mrkoll. Hur är det möjligt?
Publicerad 01 sept. 2023
Hos personsökningstjänster som Mrkoll och Lexbase kan arbetsgivare för en liten peng hur lätt som helst kolla upp om du har blivit dömd för ett brott. Detta trots att samma arbetsgivare inte har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret om dig. Hur är det möjligt?
– Företagen har utgivningsbevis. Därmed lyder de under den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Vi på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har därför begränsade möjligheter att få dessa sajter att ta bort information om dig även om du skickar ett klagomål till oss, säger Maria Stråhle, kommunikatör på IMY.
Utgivningsbevis ges normalt till massmedieföretag, som har ett så kallat automatiskt grundlagsskydd. Det är positivt för demokratin, då det ger traditionell journalistik ett starkt lagligt stöd. Men 2003 infördes även ett frivilligt grundlagsskydd, vilket innebär att vem som helst som har en blogg eller söksajt också kan ansöka om utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv – och plötsligt kunde dessa databaser som egentligen är personregister omfattas av grundlagsskyddet. Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
– I de flesta fall gäller dataskyddsförordningen inte för verksamheter med utgivningsbevis, säger Maria Stråhle.
Traditionella medier i Sverige är dock mycket restriktiva med namnpubliceringar i samband med brott. Grundregeln är att man avstår från det, vilket är varför du ofta läser ”32-årig man från Örebro” – även om personer som begått riktigt grova brott kan namnges. Bryter man mot etiken kan man anmälas till Medieombudsmannen.
Systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler
– Men det här systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler. Är man en provokativ tidskrift eller sajt som vill utmana etablissemanget är man inte intresserad av att följa dessa regler, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Ytterligare en fråga är att medan polisen efter ett antal år måste gallra bort uppgifter om domar, så kan de finnas kvar i evigheter på de här sajterna.
Så vad tycker Unionen om det här?
– Vi tycker användandet av registren är problematiska. Om man har begått en kriminell handling och avtjänat sitt straff, så förväntas man sedan leva ett hederligt liv. För att kunna göra det måste man försörja sig. Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig. För vi ska komma ihåg att arbetsgivare inte bara samlar in information här, utan även från sociala medier.
Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig.
Det är straffet som avgör hur länge en uppgift finns kvar i belastningsregistret.
3 år efter beslut: Vid straffvarning, alltså när åklagaren beslutat att inte åtala, om personen var under 18 år när brottet begicks.
5 år efter dom eller beslut: Vid exempelvis dagsböter, tillträdesförbud, skyddstillsyn för unga, ungdomsvård, ungdomstjänst om personen var under 18 vid tidpunkten då brottet begicks.
10 år efter dom eller beslut: Vid kontaktförbud, skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård/ungdomstjänst för personer om personen var över 18 år när brottet begicks.
10 efter att straffet har avtjänats: Gäller för de skarpaste påföljderna, som fängelse, sluten ungdomsvård och rättspsykiatriskt vård.
20 år: Om en ny påföljd (dock inte böter) tillkommer medan en annan uppgift ännu står kvar i registret behålls båda kvar. Senast efter 20 år ska uppgifterna dock gallras bort.
Nästa artikel
Ann-Charlotte Baudin har lång erfarenhet av att leda team, just nu inom med fokus på turnaround. I podden berättar hon om något som många chefer känner igen: man vet teoretiskt vad motivation kräver, men i vardagen kommer kraven, tempot och förväntningarna emellan. Dag Bremberg fyller i: det är chefens ansvar att skapa förutsättningarna för att motivation ska uppstå.
Att få människor att se fram emot sin arbetsdag handlar om relationer. Inte om att vara kompis med alla – men om att vara äkta.
Ann-Charlotte beskriver hur hon själv som ung chef hade byggt upp en fasad – tills teamet gav henne omfattande feedback. ”Det gjorde ont, men det blev min vändpunkt”, berättar hon. Genom att lyssna utan försvar kunde hon börja leda med större närvaro och tydlighet.
Dag menar att chefer ofta underskattar värdet av att visa sig som människa. ”Tillit är grunden”, säger han. Brist på tillit påverkar både arbetsglädjen och förmågan att flagga när något skaver.
När en medarbetare tappat energi är det lätt att gå direkt till lösningar. Men Dag menar att nyckeln är att börja i rätt ände. Han använder en fråga som gång på gång visar sig vara avgörande:
”Vad skulle få dig att studsa till jobbet på måndag morgon?”
Den är enkel - men kraftfull. Den hjälper medarbetaren att formulera vad som verkligen är viktigt, bortom rutiner och to-do-listor. Frågan visar också att chefen är genuint intresserad av individens behov.
Dag menar att frågan kan göras ännu mer konkret genom att följa upp med ett gemensamt ansvarstagande: Vad kan jag som chef göra för att underlätta - och vad kan du själv göra? På så sätt flyttas samtalet från önskningar till det som faktiskt går att påverka i vardagen.
Ann-Charlotte betonar att motivation inte kommer av sig själv. Den behöver tydlighet och sammanhang. ”Det funkar inte med konferensfloskler”, säger hon. Syftet måste upprepas, kopplas till vardagen och kännas meningsfullt.
Många chefer tänker att syftesarbete är en stor process, men i praktiken handlar det om små, täta påminnelser: varför vi gör det vi gör, hur dagens arbete bidrar till helheten och vad det betyder för kunder, kollegor eller verksamheten i stort.
Lyssna på hela avsnittet för fler exempel på hur du som chef skapar arbetsglädje, fångar tidiga signaler och bygger en vardag där människor faktiskt ser fram emot att gå till jobbet.
Ställ frågan: ”Vad skulle få dig att studsa till jobbet?”
Var personlig, inte privat – visa äkthet.
Skapa tydliga ramar och följ regelbundet upp dem.
Förklara syftet ofta och konkret.
Var närvarande i vardagen, inte bara i utvecklingssamtal .
Ge feedback direkt, sakligt och omtänksamt.
Sänk tröskeln för att be om hjälp genom att själv vara öppen.
Skapa förutsättningar för utveckling och delaktighet.
