Korttidsarbete kallas det när arbetstagare går ner i arbetstid men får behålla en större del av lönen - en åtgärd för att rädda jobben när företag går igenom svåra perioder. För närvarande finns också möjlighet för företagen att söka statligt stöd med delar av lönekostnaderna.
Publicerad 24 mars 2020
Det vi kallar korttidsarbete innebär alltså en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om att anställda under en begränsad tid ska kunna gå ner i arbetstid och lön för att hantera en svacka ekonomin utan att behöva riskera jobben.
När korttidsarbete får statligt stöd innebär det att arbetstagaren går ner i arbetstid, arbetsgivaren betalar en mindre del av lönen men arbetstagaren får ändå ut större del av lönen. Ibland kallas det korttidspermittering, men det är egentligen inget annat än korttidsarbete med statligt stöd.
En sådan åtgärd föreslogs nyligen av regeringen. Enligt det förslaget kan en arbetsgivare efter godkännande från Tillväxtverket få stöd från staten för korttidspermittering av anställda under perioden 16 mars-31 december 2020.
Vad innebär det för mig som arbetstagare?
Det kan innebära att du kan få upp till 90 procent av din lön fast du går ner i arbetstid och arbetsgivaren samtidigt bara betalar omkring halva lönen.
Unionen kom nyligen överens med Svenskt Näringsliv om att skriva in korttidsarbete i ett centralt avtal. Det blev en snabb växling mellan hårda förhandlingar i en pågående
avtalsrörelse
(som i samma veva sköts upp till hösten) till att blixtsnabbt ställa om och komma överens om en gemensam åtgärd för att rädda jobben.
- Det är mycket bra att vi har fått ett avtal på plats så här snabbt. Korttidsarbete kommer göra att färre förlorar jobbet och att färre företag slås ut i den här krisen, konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
- Vi befinner oss i ett allvarligt läge och då är det viktigt att både politiken och arbetsmarknadens parter tar gemensamt ansvar på det här sättet, säger han om avtalet.
Korttidsarbete kommer att göra att färre förlorar jobbet och att färre företag slås ut i den här krisen.
Reglerna om arbetslöshetsförsäkring innebär att den som deltar i korttidsarbete som ger rätt till stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete inte kan få arbetslöshetsersättning för arbetstidsminskningen.
Om du har närmare frågor om din rätt till arbetslöshetsersättning, bör du vända dig till din a-kassa .
Nej, man har ingen given rätt att ta annat jobb under tiden med korttidsarbete med statligt stöd. Lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren består alltjämt, så det behövs i så fall ett godkännande från arbetsgivarens sida.
För det fall korttidsarbete har stöd i centralt och lokalt kollektivavtal , så gäller det. Vägrar du trots det ställa upp på korttidsarbetet så kan det anses utgöra arbetsvägran och saklig grund för uppsägning (personliga skäl).
För det fall din arbetsgivare inte har kollektivavtal , så krävs att du skriftligen godkänner att du omfattas av korttidsarbete. Om du inte vill delta kan det leda till att du sägs upp på grund av arbetsbrist . Då gäller det vanliga regelverket för arbetsbrist enligt LAS ( lagen om anställningsskydd ).