Vad är det som gör att vissa team fungerar sömlöst medan andra fastnar i missförstånd och låsningar? I det här avsnittet av Jobblivet berättar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens ombudsman Dag Bremberg om beteenden, dynamik och strukturer som lägger grunden för riktigt starka team.
När Ann-Charlotte beskriver ett starkt team återkommer hon till samma sak: tydlighet och energi. ”Vi vet vart vi ska och varför”, säger hon i podden. Team som fungerar har hittat formen för hur de arbetar tillsammans, och de vill vara med och bidra.
Ett starkt team har en gemensam riktning och en tydlig förståelse för varför arbetet är viktigt. När medarbetare vågar vara ärliga, prova nytt och acceptera att ingen är perfekt, uppstår en arbetsmiljö där människor vill bidra.
Tre beteenden återkommer hos team som lyckas: nyfikenhet, ansvarstagande och omtanke. Ann-Charlotte berättar hur hon ofta återkommer till ordet ”snälltolka”, att anta goda avsikter och ställa frågor innan man tolkar in något. Det är en vana som ofta får väldigt positiva effekter.
När chefer sätter samman team är det lätt att välja personer som liknar en själv. Men, som Ann-Charlotte uttrycker det: ”det är olikheterna som skapar dynamik”. En blandning av erfarenheter, åldrar och arbetssätt gör teamet mer robust, inte minst när omvärlden förändras snabbt.
Ett fantastiskt team handlar inte bara om vilka som ingår, utan om hur arbetet organiseras. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet skapar prestation.
Team bör tidigt vara överens om vem som ansvarar för vad, hur beslut tas, hur gemensamma mål följs upp och hur feedback ges och tas. När alla vet vad som gäller minskar friktionen, och fler vågar bidra med sina idéer.
Alla team går igenom faser av utveckling och konflikt. Dag kopplar det till FIRO-modellen, som handlar om gruppdynamik, och som visar att friktion är både naturligt och nödvändigt.
Det är först när teamet har tagit sig igenom oenigheter och prövningar som man når verklig samhörighet. När någon ny börjar eller någon slutar börjar processen om – det är en naturlig del av teamets utveckling.
Lyssna på avsnittet för fler exempel på hur du bygger team som vill vara med, bidrar aktivt och står stadigt även när förutsättningar förändras.
Sätt en gemensam riktning och repetera den ofta.
Rekrytera olikheter, inte kopior.
Utgå från drivkrafter snarare än CV.
Skapa en kultur av nyfikenhet och öppenhet.
Snälltolka och ställ följdfrågor.
Se till så att alla har tydliga ansvarsområden och följ upp regelbundet.
Välkomna friktion i grupputvecklingen.
Ge utrymme för egna initiativ och utveckling.
Nästa artikel
Allt som är nytt är per definition obekant och därmed kanske en smula skrämmande. Det gäller också AI. Kanske särskilt AI, som just precis nu – och hela tiden – utvecklas i rekordfart och påverkar hur vi lever och inte minst arbetar.
Som ledare och chef är det viktigt att navigera rätt när det gäller artificiell intelligens, för förändringarna är snabba, omfattande och frekventa.
Jag tycker att du ska se på AI som att du har fått en ny superkollega
För Ann-Therese Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion, som nyligen föreläste på Unionen Chefs event ”Like a boss” är nyckelorden när det gäller AI och chefskap två – ”våga börja”.
– Jag tycker att du ska se på AI som att du har fått en ny superkollega. Den är lite för självsäker ibland, hittar på när den inte vet, ljuger och skarvar lite. Jag brukar lite skämtsamt säga att den är som vilken kollega som helst.
Ett verktyg – inte lösningen på allt
För att förstå och använda AI gäller det också att ha rätt grundinställning till och förståelse för vad den artificiella intelligensen är och kan hjälpa till med. Den är inte lösningen på allt, den är inte magisk.
– AI är verktyg och som med alla verktyg gäller det att veta vad man vill bygga innan man börjar hamra. Nyfikenhet är helt avgörande för att närma sig denna nya teknik– men inte blåögdhet. Du behöver inte förstå exakt hur tekniken fungerar på kodnivå, men du behöver förstå vad du vill använda den till i din verksamhet – och hur.
En annan sak som förenar stora omvälvande tekniska nyheter är att det är svårt att veta var man ska börja. Enarsson menar att en nyfiken utforskning är vägen att gå. Man tar sig tid och testar olika verktyg för att se vilka som är användbara i just ens egen verksamhet och jämför med andra liknande verktyg. Framför allt och återigen – våga börja!
Visa själv som chef hur du provar, testar och ibland misslyckas
- Använd AI i det dagliga arbetet först. Som stöd i rapportskrivning, mötessummeringar, analys eller research. Testa ChatGPT för att skriva utkast till en presentation. Låt Copilot hjälpa dig hitta mönster i data. Det behöver inte vara perfekt – det ska vara på riktigt. Visa själv som chef hur du provar, testar och ibland misslyckas. Det är själva lärandet som är poängen.
Var nyfiken – då blir medarbetarna också det
Genom att gå först i ledet när det gäller AI kan man som chef också väcka nyfikenhet och lust hos medarbetare.
- Du som chef varken kan eller ska vara expert på allt – men du kan verkligen vara en trygg guide i det nya. Ledarskapet handlar alltmer om att underlätta för och förstå medarbetarna, inte om att alltid veta mest eller bäst.
Genom att visa att du själv lär dig skapas en kultur där det är tillåtet att inte kunna. Ett sådant ledarskap är grunden för psykologisk trygghet – en förutsättning för all utveckling. Med den utgångspunkten går det också lättare att diskutera med medarbetarna om de utmaningar som finns med AI.
- Att känna motstånd för AI är helt naturligt. Ny teknik skapar reaktioner. Oro. Frågor. Skepsis. Det ska den göra. Det är dock inte teknikens framfart som är problemet – utan människors förutsättningar att hänga med. Som chef behöver du skapa trygghet nog för att medarbetare ska våga säga: “Jag förstår inte.” För det är där nyfikenheten föds.
