Vad är det som gör att vissa team fungerar sömlöst medan andra fastnar i missförstånd och låsningar? I det här avsnittet av Jobblivet berättar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens ombudsman Dag Bremberg om beteenden, dynamik och strukturer som lägger grunden för riktigt starka team.
När Ann-Charlotte beskriver ett starkt team återkommer hon till samma sak: tydlighet och energi. ”Vi vet vart vi ska och varför”, säger hon i podden. Team som fungerar har hittat formen för hur de arbetar tillsammans, och de vill vara med och bidra.
Ett starkt team har en gemensam riktning och en tydlig förståelse för varför arbetet är viktigt. När medarbetare vågar vara ärliga, prova nytt och acceptera att ingen är perfekt, uppstår en arbetsmiljö där människor vill bidra.
Tre beteenden återkommer hos team som lyckas: nyfikenhet, ansvarstagande och omtanke. Ann-Charlotte berättar hur hon ofta återkommer till ordet ”snälltolka”, att anta goda avsikter och ställa frågor innan man tolkar in något. Det är en vana som ofta får väldigt positiva effekter.
När chefer sätter samman team är det lätt att välja personer som liknar en själv. Men, som Ann-Charlotte uttrycker det: ”det är olikheterna som skapar dynamik”. En blandning av erfarenheter, åldrar och arbetssätt gör teamet mer robust, inte minst när omvärlden förändras snabbt.
Ett fantastiskt team handlar inte bara om vilka som ingår, utan om hur arbetet organiseras. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet skapar prestation.
Team bör tidigt vara överens om vem som ansvarar för vad, hur beslut tas, hur gemensamma mål följs upp och hur feedback ges och tas. När alla vet vad som gäller minskar friktionen, och fler vågar bidra med sina idéer.
Alla team går igenom faser av utveckling och konflikt. Dag kopplar det till FIRO-modellen, som handlar om gruppdynamik, och som visar att friktion är både naturligt och nödvändigt.
Det är först när teamet har tagit sig igenom oenigheter och prövningar som man når verklig samhörighet. När någon ny börjar eller någon slutar börjar processen om – det är en naturlig del av teamets utveckling.
Lyssna på avsnittet för fler exempel på hur du bygger team som vill vara med, bidrar aktivt och står stadigt även när förutsättningar förändras.
Sätt en gemensam riktning och repetera den ofta.
Rekrytera olikheter, inte kopior.
Utgå från drivkrafter snarare än CV.
Skapa en kultur av nyfikenhet och öppenhet.
Snälltolka och ställ följdfrågor.
Se till så att alla har tydliga ansvarsområden och följ upp regelbundet.
Välkomna friktion i grupputvecklingen.
Ge utrymme för egna initiativ och utveckling.
Nästa artikel
För inte särskilt länge sedan var det lätt att människor bokstavligt talat fick en tumme mitt i handen, eller sju fingrar i stället för fem, när man använde AI-verktyg för bildgenerering. Det händer inte längre, eller i alla fall väldigt sällan.
Utvecklingen går rasande snabbt, helt enkelt. Även om allt AI gör inte är hundraprocentigt felfritt och definitivt fortfarande behöver mänsklig kontroll och handpåläggning många gånger sker små steg och förbättringar närmast dagligen i tekniken.
Det ställer också höga krav på den chef som ser AI som en viktig och naturlig del av företagets och/eller teamets utveckling.
AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana
För Ann-Therese Enarsson, tankesmedjan Futurions VD och föreläsare om AI-frågor, är det viktigt att se lärande och kunskapsöverföring om AI som något som pågår successivt och måste införlivas i företaget eller teamets DNA.
– AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana. En kultur som måste sättas och genomsyra vad man gör varje dag. Jag brukar säga: gör lärande till ett pulserande flöde, inte ett projekt.
Kollaborativt lärande är en nyckel
Enarsson menar att det svåra är just att få in lärandet i nuvarande rutiner och arbetssätt. I arbetslivets vardag ligger redan så många måsten och återkommande uppgifter att det kan bli svårt att addera också bevakning av AI-möjligheter och utbildning kring dem. En lösning är att göra det tillsammans.
– Låt teamen testa AI-verktyg gemensamt och sedan utvärdera vad som funkar I det dagliga arbetet. Ett enkelt sätt att göra det återkommande är att skapa enkla forum för att dela insikter – som till exempel “Tisdagstestet” eller “AI-fikan”.
Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare
Utan omvärldsanalys kan man hamna efter
Som chef handlar det också om att ha tentaklerna ute och blicken på omvärlden och framtiden på ett sätt som medarbetare Kanske inte alltid kan eller hinner med.
– Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare. Blocka tid varje månad för att läsa rapporter, testa nya verktyg och följa AI-trender. Annars hinner verkligheten före. Helst ska man göra det varje vecka, men jag förstår om det inte känns möjligt eller genomförbart för alla. Då är det bättre att börja smått och öka än att inte göra det alls. Det är lite som med gymträning – alla pass som blir av är bra.
