Det finns sjukdomar som alla kvinnor känner till, men som ändå är osynliga på många arbetsplatser. Mensvärk, PMS, endometrios och PCOS och klimakteriebesvär kan påverka både vardag, arbetsliv och livsinkomst. Men fortfarande möts kvinnor ofta av fördomar och okunskap.
Var tionde kvinna har endometrios, en femtedel lever med uttalad PMS eller PMDS och nästan alla får mensvärk någon gång. Det är inte småsaker, det är arbetsmiljö. Men på arbetsplatser pratas det väldigt lite om vad detta faktiskt innebär.
Ingrid Sääv, specialistläkare och gynekolog säger att hennes fokus som läkare självklart är att så många kvinnor som möjligt ska få hjälp med sina besvär och en effektiv behandling.
– Här skulle företagshälsovården kunna spela stor roll för att fånga upp, behandla eller remittera, men självklart kan man även behöva stöd och förståelse från chefer och kollegor.
Hon säger att svåra mensrelaterade besvär som leder till återkommande skolfrånvaro och sjukskrivningar också gör att kvinnor med den här typen av problem uppnår en lägre utbildningsnivå och lägre livsinkomst än andra.
– De som inte får hjälp via sjukvården köper ibland mycket receptfria läkemedel, vilket är kostsamt.
Så vad tycker du när du hör någon säga saker som att ”det är normalt att ha lite ont” eller ”det är väl bara att skärpa sig”?
– Det finns en normalisering kring mensrelaterade besvär. Dels vänjer man sig själv vid att hantera problemen, besvären som ofta ökar gradvis med åren. Jag har haft patienter som haft hela väskor med mensskydd med sig till jobbet för att kunna byta ofta. Men det finns också en förlegad syn om att det här är något man som kvinna ska stå ut med, men det är ett tecken på bristande kunskap om att alla symtom inte är normala, säger Ingrid Sääv.
De flesta som har mens känner av PMS, lite svängande humör, trötthet eller känslan av att inte riktigt vara sig själv. Men för vissa går det långt utöver ”lite känslig.” Ungefär 15–20 procent får så kraftiga symtom att vardagen påverkas. Och för 3–5 procent handlar det om PMDS, den svårare varianten.
– Vi ser en samvariation med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. De kan förstärka varandra. När man då får PMS kan man falla igenom vad gäller rutiner som får vardagen att fungera. Man hamnar också lättare i konflikter, säger Ingrid Sääv.
Tänk dig en känslomässig berg-och-dalbana som återkommer varje månad. Ena stunden kan du känna ångest, för att nästa vara irriterad och lättretlig. Andra beskriver en dimma som gör att man knappt orkar ta sig för med saker, som försvinner när mensen kommer. Att leva med PMDS är lite som att kastas mellan olika personligheter.
– Många upplever förutom irritation och nedstämdhet också sämre impulskontroll, vilket kan förstöra relationer, säger Ingrid Sääv.
Ett alternativ är att använda antidepressiv medicin som går att ta bara vissa dagar. Ofta räcker det med en lite lägre dos, men medicinen kan ha biverkningar som minskad sexlust.
– Jag upplever att detta fungerar bättre för dem som har besvär i 3–7 dagar, men sämre för dem som har PMS i upp till två veckor.
Det andra alternativet är hormonell behandling som tar bort ägglossningen. Efter ägglossningen ökar halten av progesteron, som är boven i dramat. Tar man bort ägglossningen tar man alltså bort mekanismen som ger PMS.
– Viktigt att poängtera är att det är inget hormonellt avvikande hos dessa kvinnor, men man tror att det finns en känslighet i hjärnan som gör att man triggas mer av progesteron än andra.
Även psykologiskt stöd, som KBT, kan vara en livlina i att hantera ångest och relationer.
Mensvärk, eller dysmenorré, är något av en folksjukdom. Bland unga kvinnor som ännu inte fått barn har mer än 50 procent svåra menssmärtor. Och nej, det är inte lite molande värk. Vissa jämför smärtan med att föda barn, varje månad.
– Det finns en gammal myt om att mensvärk är normalt, men svår mensvärk är inget du ska behöva utstå. Sök behandling, det finns hjälp att få, säger Ingrid Sääv.
Symtom kan vara kramper som hugger i magen och strålar ner i ryggen och benen. Illamående, kallsvettningar, ibland till och med svimningar. Kvinnor berättar om att ligga dubbelvikt på badrumsgolvet, med värmedyna över magen och hink bredvid.
– De som har riktigt svår mensvärk kan ibland inte ens gå upp ur sängen på grund av smärta, säger Ingrid Sääv.
Det mest effektiva är hormonell behandling, samma som sätts in vid endometrios. Ett vanligt p-piller är en typ av hormonell behandling, men det finns andra som p-ringar, gestagena mellanpiller, p-stav och hormonspiraler. När läkare sätter in det kan du få andra doser eller kombinationer för att få bra effekt.
– Visst kan du kombinera det med olika typer av smärtstillande så att du får lindring i stunden. Men du bör också ha en hormonell behandling som går på själva problemet, säger Ingrid Sääv.
Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna. Ändå kan det ta flera år att få diagnos. Under tiden får många höra att de är känsliga eller att mensvärk är normalt. Det första och vanligaste symtomet är just svår menssmärta.
– Ju tidigare man får behandling mot svår mensvärk, desto bättre. Helst redan i tonåren, innan vi kan se endometrioshärdar. För om man begränsar blödningarna, så kanske kvinnan inte utvecklar lika många endometrioshärdar, säger Ingrid Sääv.
Smärtan kan vara brutal. Knivskarpa kramper, illamående och svimningar. Smärta vid samlag, när man går på toaletten och ibland vid varje ägglossning. En trötthet som lägger sig som en våt filt över en. Många blir nedstämda, andra får skuldkänslor för att de inte orkar mer.
– För dem som har den svåraste formen av endomentrios kan det vara leda till långa sjukskrivningar och ett stort inkomstbortfall, men de allra flesta kan leva normala liv.
Det finns ingen bot, men symtomen går att lindra. Hormonell behandling utgör grunden för att inte endometriosen ska stimuleras och blöda, och för att minska symtom och smärta. Man kan även behöva smärtstillande. För svåra fall med djup endometrios eller sammanväxningar kan operation vara nödvändigt. Hormonell behandling är viktigt efteråt för att undvika nya härdar. Ibland behövs ett helt vårdteam med gynekolog, psykolog, fysioterapeut och smärtspecialist.
– Hormonell behandling är det vanliga, exakt vilken beror på ålder och sjukdomsförlopp. Man kan både minska smärtan och antalet gånger kvinnan blöder. Exempelvis kan man få p-piller under längre perioder, så att man inte blöder lika ofta, för det är stor skillnad på att blöda två eller tolv gånger per år. Det finns också nya preventivmedel med svagare östrogen som gör att man inte behöver blöda alls. Gestagena metoder med hormonspiral och/eller mellanpiller är också effektivt.
PCOS är en av de vanligaste hormonella och metabola rubbningarna. Ändå är det många som aldrig ens har hört ordet.
För vissa betyder det oregelbunden eller utebliven mens.
– Vid PCOS har man ofta fina äggstockar. Många små äggblåsor i äggstockarna tävlar om att mogna, men på grund av en hormonell obalans (ofta högt testosteron) lyckas ingen fullt ut. Då uteblir ägglossningen och man får inte mens, säger Ingrid Sääv.
Vissa får akne som aldrig ger sig, hårväxt på hakan, en övervikt som envist biter sig kvar och/eller en trötthet som är svår att vila bort. Det kan påverka fertiliteten, självkänslan och tilliten till den egna kroppen. Och på sikt ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Livsstilsförändringar kan göra stor skillnad.
– Är man överviktig och lyckas gå ner i vikt, till ett BMI under 25, så är det många som blir av med sin PCOS. Där ser jag stor potential i de nya viktläkemedlen.
P-piller kan ge regelbunden mens, minska akne och hårväxt. För den som vill bli gravid finns ägglossningsstimulerande behandling eller IVF.
– Det finns en myt om att kvinnor med PCOS inte är fertila, vissa skippar därför preventivmedel. Men får man väl ägglossning är man lika fertil som andra. Viktigt är också att ta hand om den psykiska hälsan. Många kvinnor med PCOS behöver stöd för att orka.
Klimakteriet är en naturlig fas i livet som alla kvinnor går igenom, oftast någon gång mellan 45 och 57 års ålder. För vissa passerar det relativt obemärkt. För andra innebär det flera år av symtom som påverkar både mående och arbetsliv.
– Många tänker att klimakteriet bara handlar om vallningar, men det är mycket mer än så. Det kan påverka både sömn, humör och kognitiv förmåga, säger Ingrid Sääv.
Värmevallningar och svettningar är vanligt, ibland flera gånger per dag eller natt. Många får sömnproblem, vilket i sin tur påverkar ork och koncentration. Humöret kan svänga, och en del beskriver en ökad oro eller nedstämdhet. Andra märker att minnet sviktar eller att det blir svårare att hålla fokus. Många får också ont i leder och torra slemhinnor.
– Det är inte ovanligt att kvinnor beskriver det som att de inte riktigt känner igen sig själva under en period, säger Ingrid Sääv.
Det finns hjälp att få. Hormonbehandling (MTH) kan lindra symtom som vallningar och svettningar effektivt, och för många förbättras även sömnen. Behandlingen anpassas individuellt och ges efter medicinsk bedömning.
För den som inte kan eller vill använda hormoner finns andra alternativ, till exempel vissa läkemedel mot vallningar.
– Det viktiga är att inte bita ihop och stå ut. Har du besvär som påverkar vardagen, sök vård, säger Ingrid Sääv.
Nästa artikel
Lyssna på riktigt. Din attityd sätter tonen, om du bagatelliserar så kommer hela arbetsgruppen att göra detsamma. Om du däremot visar att du tar det här på allvar, så blir du den där chefen man faktiskt vågar ringa när kroppen inte samarbetar, och det är då du får lojalitet tillbaka.
Som arbetsgivare måste man anpassa arbetsförhållandena efter medarbetarnas olika förutsättningar. Flex är guld. En möjlighet att jobba hemifrån eller styra sin tid kan göra skillnaden mellan sjukfrånvaro och arbetsglädje. Att lägga de tyngsta uppgifterna en annan vecka är också super. Men även saker som en värmedyna eller ett vilorum uppskattas. Det är inte specialbehandling, det är smart ledarskap.
Fråga: ”Vad skulle göra det lättare för dig att jobba bra?” Det är den viktigaste meningen du kan säga. Det ska inte vara konstigare än att någon ringer in och säger ”jag har migrän” eller ”jag har ryggskott.” Medarbetaren ska aldrig behöva känna att hon måste dra hela sin medicinska historia för att få förståelse. Det är behovet som är viktigt, inte diagnosen.
Ge plats för vårdbesök, det är en investering, inte en kostnad. Vad som gäller kan vara reglerat i kollektivavtalet. Stötta också kollegialt: ibland räcker det med att ett möte flyttas eller att ett pass byts för att vardagen ska gå ihop. Och se signalerna. Om en medarbetare ofta är frånvarande samma tid varje månad, våga fråga hur ni kan underlätta i stället för att låta det bli en lång sjukskrivning.
Det ska finnas rutiner för arbetsanpassning – det är inte bara god vilja, det är lagkrav om ni är fler än tio anställda (ska då finnas nedskrivet). Se också till att chefer och HR får kunskap, en kort utbildning kan förändra hela kulturen. Lyft frågan i arbetsmiljöarbetet på samma självklara sätt som ni pratar om ergonomi, buller eller stress. För ja, kvinnohälsa ÄR arbetsmiljö.
Kom ihåg: Små, smarta anpassningar kan vara skillnaden mellan sjukfrånvaro och stjärnglans. Och lojaliteten du får tillbaka är guld värd. Det här är inte bara omtanke, det är ledarskap på riktigt.
