Mens, PMS och endometrios påverkar arbetslivet för många – men på jobbet pratas det ofta tyst om det. Som förtroendevald kan du spela en viktig roll i öka kunskapen och skapa en arbetsplats där fler vågar berätta och får det stöd man behöver.
Många tycker att det är svårt att prata om mensrelaterade besvär på jobbet. Därför kan du som
förtroendevald
bli en viktig kontaktperson. Det kan handla om att lyssna, informera om vilka rättigheter man har, eller hjälpa till att föra dialog med arbetsgivaren.
Det är också viktigt att komma ihåg att alla inte vill berätta detaljer om sin hälsa. Fokus behöver därför ligga på vilket stöd eller vilken anpassning som behövs, inte på diagnosen i sig.
Att ta upp ämnet kan kännas ovant, men ofta räcker små steg för att göra stor skillnad.
På samma sätt som ni pratar om ergonomi, stress eller buller kan kvinnohälsa vara en del av arbetsmiljöarbetet.
Att säga ord som mens, PMS eller endometrios behöver inte vara mer dramatiskt än att prata om migrän eller ryggont.
Om en kollega verkar ha det tufft kan du säga ”Hur har du det just nu, finns det något som skulle göra jobbet lättare?”
Fokus bör ligga på vad som kan hjälpa i arbetet, till exempel flex, pausmöjligheter eller möjlighet att arbeta hemifrån.
Ingen ska behöva arbeta i svår smärta eller känna att de måste dölja sin hälsa för att bli tagna på allvar.
När ämnet inte längre är tabu blir det lättare för fler att säga till i tid – och få rätt stöd.
Nästa artikel
Det är inte alltid lätt att vara människa på jobbet. Ibland är man trött och har ont – eller försöker se helt oberörd ut när en vallning drar igenom kroppen mitt i ett viktigt möte.
Hittills har mens och klimakteriet behandlats som något privat. Men nu har frågorna tagit plats även i det internationella arbetsmiljöarbetet.
I september publicerades ISO 45010, världens första internationella standard med vägledning om mens, menstruell hälsa och klimakteriet på arbetsplatsen. Sverige har varit med och tagit fram den gemom Svenska institutet för standarder, SIS.
– Tanken är inte att betrakta personer som råkar ha mens eller befinner sig i klimakteriet som sköra eller mindre arbetsföra. Däremot kan rätt förutsättningar på arbetsplatsen göra en betydande skillnad för den som har besvär, och därmed underlätta arbetsvardagen, säger Unionens utredare Olle Brynja
Det handlar ofta om ganska jordnära saker, som att kunna gå på toaletten när man behöver, ta en kort paus, eller ha tillgång till en plats där man kan vila en kort stund. Att det finns bra toaletter och tvättmöjligheter och kanske mensskydd.
– Även temperatur, arbetskläder och möjlighet att röra sig kan spela roll.
Men standarden handlar minst lika mycket om kulturen på jobbet. Att chefer har kunskap, att det går att berätta att man har besvär utan att känna sig obekväm eller bli avfärda, och att mens och klimakteriet blir en naturlig del av arbetsmiljöarbetet när det faktiskt påverkar jobbet.
Det här är ingen ny lag och innebär alltså inte att alla arbetsgivare måste införa samma åtgärder. ISO 45010 är en vägledande standard. Tanken är att arbetsplatser ska kunna använda råden utifrån sin verksamhet och de behov som finns.
– Om mens, PMS, PMDS eller klimakteriebesvär påverkar hur du mår och fungerar på jobbet kan det vara en arbetsmiljöfråga. Ibland är lösningen pauser eller flexiblare arbetstider, andra gånger möjlighet att jobba hemifrån när verksamheten tillåter det.
Kanske är det där den nya standarden kan göra störst skillnad. Inte genom stora åthävor, utan genom att normalisera ämnet på jobbet.
– Och därmed också lite lättare att faktiskt göra något när det behövs.
