Svenska forskare försöker just nu ta reda på vad som är en bra arbetsmiljö för våra hjärnor. Än har man inte hittat det höj- och sänkbara skrivbordet för hjärnan, men: ”Rörelse ger prestationsförbättringar”, säger Peter Thorvald, professor vid Högskolan i Skövde.
Publicerad 05 mars 2024
Vi vet att det är bra med höj- och sänkbara bord och stolar, att inte sitta för nära bildskärmen och ha plats för benen, för att slippa musarm, tennisarmbåge och värk i axlar och nacke. Men även människors hjärnor kan bli trötta/belastade. Fast vad som är god ergonomi för hjärnan är lite svårare att bedöma.
– När jag säger att jag jobbar med ergonomi, tänker folk att jag mäter vinklar och påverkan på muskler och leder och sådant, men jag gör det för hjärnan. Vad är tunga lyft för hjärnan? Och hur kan vi få hjärnan att fungera optimalt, säger Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde.
Forskarna försöker hitta vad som är 'tunga lyft' för hjärnan.
Det här kallas kognitiv ergonomi, och handlar om att gör arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Att skapa förhållanden där vi lättare kan tänka, koncentrera och lära oss, och fatta beslut.
– Det handlar om att minska risken för onödig belastning samtidigt som man till exempel ökar trivsel och känslan av tillfredsställelse, säger Peter Thorvald.
– Det är lite samma sak som med fysisk ergonomi. Det är nyttigt för musklerna att göra några tunga lyft per dag, problemet är när vi upprepar lyften för många gånger. Det är då de sliter.
Just nu har han och tre andra forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH fått i uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap att sammanfatta forskningsläget för detta. De håller som bäst på och vaskar fram de mest relevanta resultaten ur nästan 8000 forskningsstudier.
– Vi har ganska god koll på vad som belastar våra hjärnor. Att ha samtidig tillgång till allt för mycket information kan ge en påfrestning på korttidsminnet, och gör att kvaliteten på arbetet försämras och man blir mer sårbar för stress. Men vad ska man göra för att det ska fungera bättre?
När vi hörs pågår det här arbetet som bäst, och det ska vara klart i slutet av 2024.
Vad har ni hittat som man bör undvika, för en hållbar hjärna?
– Än så länge har vi inte hunnit in på några detaljer men vissa väldigt tydliga områden handlar om sådant som vilket ljus och vilken temperatur man har i lokalen och hur det påverkar prestationen. Buller och annat oljud påverkar också, som i öppna kontorslandskap, liksom ett informationsöverflöd.
Men det kan också handla om andra saker som hur arbetsstationer är uppbyggda, hur informations- och kommunikationssystem ser ut, hur man jobbar med teknologiska hjälpmedel osv.
Så vad är det höj- och sänkbara skrivbordet för hjärnan?
– Svårt att vara på. Fråga gärna igen i december. Men ett tips som vi kan ge redan nu är rörelse. Forskning visar jättetydligt att regelbundet pauser från datorn ger en kortsiktig prestationsförbättring, säger Peter Thorvald.
Nästa artikel
Hedvig Söderlund, hjärnforskare som också skrivit boken "Utbrändhet – Vetenskapen bakom och vägen tillbaka" ger dig tips på hur du kan sänka stressen i kroppen under arbetsdagen.
Meditation hjälper dig att bryta stresscykeln och bli mer fokuserad, men att meditera själv kan vara svårt. Ladda ner en app, som Calm eller Headspace. Leta upp ett lugnt hörn, och låt den guidade meditationen leda dig tillbaka till lugnet. De få minuterna det tar är värda mer än du tror.
Sätt en timer på kanske 45 minuter (eller vad som passar dig). När timern ringer tar du dig en liten bensträckare. Pratar med en kollega vid kaffeautomaten. Sätter dig på en bänk ute i solen en stund. Eller klappar katten på hemmakontoret.
Många av oss säger spontant ja på frågan om vi kan hjälpa till med något. Öva på att säga nej, framförallt till skräpuppgifter som att fixa personalfika eller plocka ur diskmaskinen. Det är sådant som tar tid men man sällan får kredd för. (Snarare tenderar den som gör många sådana få lägre lön.) Inte så att du inte ska dra ditt strå till stacken, men se till att uppgifterna fördelas jämt över gruppen, så att du hinner med dina faktiska arbetsuppgifter.
Landar de ändå på ditt bord, ta upp saken med din chef och be hen fördela bättre.
Gå en promenad på lunchen, mellan möten – eller kanske när du har digitala möten. Du får frisk luft och får igång cirkulationen, vilket är bra både för kroppen och hjärnan. Stress höjer blodtrycket, kolesterolet och blodsockret, men fysisk aktivitet har en balanserande effekt.
Snicksnacka med kollegor du tycker om. Se till att få ditt dagliga skratt. Även skratt minskar nivån av stresshormoner i kroppen.
Stressade hjärnor hävdar att det är bättre att göra saker fort än långsamt. I realiteten är det tvärtom. Ett sätt att sakta ner tempot är att andas i fyrkant:
Fortsätt så en stund tills du känner dig lugnare.
