Ordbok

a

a-kassan

Arbetslöshetskassan, vars främsta uppgift är att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning. För medlemskap i a-kassan krävs en inträdesansökan och att man uppfyller villkoren för medlemskap.

adjungera

Adjungera, vara adjungerad. Att du tillfälligt ingår i en grupp eller mötesförsamling som du i annat fall inte ingår i.

ajournera

Att ajournera en förhandling eller ett möte innebär att man tar en paus. Ajournering kan begäras av vem som helst som är part i förhandlingen. En ajournering kan bestämmas till exempelvis tio minuter, en dag eller en vecka beroende på anledningen till pausen.

ajournering

Att ajournera en förhandling eller ett möte innebär att man tar en paus. Ajournering kan begäras av vem som helst som är part i förhandlingen. En ajournering kan bestämmas till exempelvis tio minuter, en dag eller en vecka beroende på anledningen till pausen.

anställningsavtal

Skriftlig information om vilka villkor som gäller för anställningen. Man har enligt lagen (6c§LAS) rätt till ett anställningsavtal, som också kan kallas för bevis, bekräftelse, kontrakt eller något liknande, inom en månad från att man börjar sitt nya jobb. Detta oavsett om det finns kollektivavtal eller inte på arbetsplatsen. Anställningsavtalet är din juridiska handling för avtalet om din anställning.

arbetsbrist

Arbetsbrist innebär att arbetsgivaren inte har tillräckligt med arbetsuppgifter att erbjuda. Det kan leda till att arbetsgivaren måste säga upp personal och klassas som saklig grund för uppsägning enligt LAS. Den vanligaste orsaken till att bli uppsagd är dock att företaget vill minska sina kostnader och ser personalminskning som en åtgärd. Detta faller också under begreppet arbetsbrist och utgör saklig grund för uppsägning enligt lagen.

arbetsdomstolen

Specialdomstol dit arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer kan vända sig för slutgiltigt avgörande i arbetsrättsliga tvister.

arbetsgivarorganisation

Precis som en arbetstagare kan vara med i en facklig organisation kan arbetsgivaren vara medlem i en arbetsgivarorganisation. Några exempel är Teknikarbetsgivarna, Svensk Handel, Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation. Unionen förhandlar fram kollektivavtal med de olika arbetsgivarorganisationerna.

arbetsmiljölagen

Lag som reglerar arbetsmiljön. Har till ändamål att "förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö".

arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöombud är Unionens benämning på vad som i lagen kallas skyddsombud. Vi har valt en egen benämning för att arbetsmiljöombud bättre stämmer överens med den vidare syn på arbetsmiljö som begreppet står för idag. Det är medlemmarna på arbetsplatsen som utser arbetsmiljöombud. Denna benämning är numera även inskriven i lagen.

arbetsplatsombud

Ett fackligt uppdrag som har till uppgift att vara kontaktperson mellan arbetsgivaren, medlemmarna och ombudsmännen på regionkontoret. Om medlemmarna vill så kan arbetsplatsombudet också få rätt att förhandla i vissa frågor, t ex lön, medbestämmandefrågor sk begränsat förhandlingsmandat, eller i alla frågor sk fullt förhandlingsmandat.

arbetstidsavtal

Arbetstidsavtal ersätter ofta arbetstidslagen i sin helhet eller olika delar av den. Arbetstidsavtalet reglerar bl a frågor om hur lång arbetstiden får vara och när på dygnet man får arbeta.

arbetstidslagen

Lag med alla regler som gäller arbetstid - arbetstidens längd, ordinarie arbetstid, övertid och jourtid, regler om paus, rast, dygns- och veckovila.

avsked

När någon får sluta med omedelbar verkan, utan uppsägningstid. Förekommer bara vid mycket grova förseelser eller ren brottslighet.

avtalsområde

Ett avtalsområde omfattar i regel samtliga företag som tillhör den arbetsgivarorganisation som Unionen tecknar avtal med, t ex Teknikarbetsgivaravtalet. Med vissa arbetsgivarorganisationer har vi flera avtalsområden, ex Sifs och HTFs avtal med Svensk Handel. Unionen har också två avtalsområden med Skogsindustri, ett för sågverken och ett för pappers- och massaföretagen.

avtalsperiod

Är längden på det centrala avtalet. Avtalsperiodens längd för de centrala avtalen kan variera mellan ett till flera år, bland annat beroende på konjunkturer och arbetsmarknadsläge.

avtalsrörelse

Innan avtal löper ut måste Unionen träffa nya avtal. För att förändra eller teckna ett nytt kollektivavtal måste Unionen föra fram sina krav och förhandla med en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare. Detta sker under en så kallad avtalsrörelse. Man talar också om avtalsförhandlingar. Ett samlingsnamn för alla de avtalsförhandlingar om löner och övriga villkor mm, som pågår samlat i tiden. Vanligtvis med ett flertal arbetsgivar- och fackförbund involverade. De inleds i regel god tid innan föregående avtalsperiod håller på att löpa ut.

A

ALS

Det klassificeringssystem som ligger till grund för Unionens lönestatistik.

b

basbelopp

Summa som bestäms av regeringen varje år och som anpassas till den allmänna prisutvecklingen på varor och tjänster. Basbelopp används bland annat för att beräkna pensioner och försäkringar. Det finns tre olika basbelopp: prisbasbelopp, förhöjt prisbasbelopp och inkomstbasbelopp.

befattningskod

Kod som används för att klassificera olika befattningar eller befattningstyper i ett arbetsvärderingssystem.

befattningstyp

Grupp av befattningar som är likartade i frågan om arbetsuppgifternas innehåll och arbetssvårighet.

befordringstillägg

Lönetillägg vid byte till en mer kvalificerad tjänst. Lönetillägget fastställs genom en samlad bedömning av skillnaden i svårighetsgrad mellan den gamla och den nya befattningen.

beredskapsersättning

Ersättning som du har rätt till enligt kollektivavtal när du går beredskap, det vill säga när du är schemalagd för att vara anträffbar på din fritid och vid behov rycka in för att utföra arbete från hemmet eller på arbetsplatsen.

bilersättning

Bilersättning är en kostnadsersättning när man använder förmåns- eller privat bil i tjänsten. Ersättningen ska täcka bensinkostnader, slitage och värdeminskning. Bilersättningen är till viss del skattefri. Skatteverket tar varje år fram normer för den skattefria bilersättningen.

bonus

Bonus bygger på att du får en ersättning när du själv, och ibland även företaget som helhet, uppnår ett eller flera verksamhetsmål. Bonusen är ibland en fast summa och ibland en andel av din lön.

branschförbund

Organisation på arbetsgivarsidan. Om din arbetsgivare är medlem i något av Svenskt Näringslivs branschförbund så blir arbetsgivaren som regel bunden av kollektivavtal för de anställda. Några exempel: Teknikarbetsgivarna, Svensk Handel, Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation.

bruttolön

Lön före skatt

c

central förhandling

Förhandling på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

d

disponibel inkomst

Nettolön plus bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag och eventuella andra inkomster.

dispositiv

En lag eller regel kan vara dispositiv, det vill säga kan ersättas med avtal mellan till exempel fackföreningar och arbetsgivare. Hela eller delar av lagar kan ersättas med kollektivavtal.

f

facklig rådgivning

Svar på frågor och råd om lagar, avtal och annat som rör ditt arbetsliv. Det får du som medlem via Unionen Direkt (tel 0770-870 870) och Unionens regionkontor nära dig.

familjepension

Inom tjänstepensionen ITP 2 finns en familjepension för dem som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år.

familjeskydd

Familjeskydd är ett efterlevandeskydd som du kan ha till din tjänstepension. Familjeskydd är en extra pension som din familj får om du avlider före en viss ålder.

fribrev

Ett fribrev är en försäkring med sparande där premiebetalningen har upphört. Om du byter arbetsgivare slutar denne betala in premier till din tjänstepension, men den pension du tjänat in finns dock kvar och börjar betalas ut när du går i pension. Pensionsbeskedet om din intjänade pension kallas fribrev.

främjandelagen

Främjandelagen handlar om varsel till arbetsförmedlingen när minst fem personer blir uppsagda.

förbundskontor

Unionens huvudkontor som ligger på Olof Palmes gata i Stockholm. På huvudkontoret finns Unionens centralt ansvariga för förhandlingar, administration, information mm.

förbundsråd

Varje år utom kongressår träffas 130 ombud vid ett förbundsråd för att behandla den årliga verksamheten och, när det är så dags, dra upp riktlinjerna för avtalsförhandlingarna.

förbundsstyrelse

Väljs på kongressen och leder förbundets verksamhet mellan kongresserna.

företrädesrätt

Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt till företräde om arbetsgivaren behöver återanställa inom 9 månader efter att anställningen upphört. Denna rätt gäller om du har varit anställd i sammanlagt mer än 12 månader under de tre senaste åren och att du har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

förhandling

Diskussioner och samtal mellan fack och arbetsgivarsida i syfte att komma överens om t ex ett avtal eller lösning av en enskild facklig fråga.

förhandlingsdelegation

En grupp medlemmar som utsetts för att genomföra en viss förhandling, till exempel löneförhandlingar.

förhandlingsframställan

Förhandlingsframställan innebär att en av parterna, facket eller arbetsgivaren, lämnar en begäran om att förhandla en viss fråga. Den som begär förhandling är skyldig att lämna en förhandlingsframställan till den man vill förhandla med. I begäran beskriver man vad det är man vill förhandla om. Den part som får förhandlingsframställan, är skyldig att ställa upp i förhandling.

förhandlingsordning

Överenskommelse om regler för vad som händer om de lokala parterna inte blir överens i löneförhandlingen. I vissa löneavtal finns inskrivet ett sista datum för när såväl lokal som central förhandling måste vara begärd.

förtroendemannalagen

Gäller om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och ger ett skydd till de som är valda till fackliga företrädare. Lagen ger också de förtroendevalda rätt att arbeta och utbilda sig fackligt på betald arbetstid.

förtroendeuppdrag

Du som har ett fackligt förtroendeuppdrag är vald av dina arbetskamrater för att de har förtroende för dig och att du tillvaratar deras intressen. Det finns en mängd fackliga förtroendeuppdrag med olika uppgifter, både på arbetsplatser med och utan klubb.

förtroendevald

Medlem i Unionen som väljs av medlemmarna till ett fackligt uppdrag, till exempel klubbordförande, arbetsplatsombud eller styrelseledamot. Alla förtroendeuppdrag ska anmälas till arbetsgivaren och Unionens regionkontor.

förtroendevald

Medlem i Unionen som väljs av medlemmarna till ett fackligt uppdrag, till exempel klubbordförande, arbetsplatsombud eller styrelseledamot. Alla förtroendeuppdrag ska anmälas till arbetsgivaren och Unionens regionkontor.

föräldralön

Extra lönekompensation vid föräldraledighet. Föräldralön finns reglerat i många kollektivavtal.

g

gratifikation

En engångsersättning eller en gåva som bestäms av din arbetsgivare.

h

handlingsplan för jämställda löner

Enligt Diskrimineringslagen så ska arbetsgivare med minst 25 anställda, minst vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner. I planen ska arbetsgivaren redovisa resultatet av lönekartläggningen samt de åtgärder som arbetsgivaren tänker vidta.