Tekniken som förråder dig – så kan du övervakas på jobbet
Tangenttryck, skärmdumpar och ansiktsigenkänning. Chefer kan hålla koll på oss på fler sätt än vi tror, men långt ifrån allt är tillåtet. Här går vi igenom vad som är tekniskt möjligt, och vad en arbetsgivare faktiskt får göra.
Distansjobbandet har gett oss mer frihet och flexibilitet, men också inneburit att
tjänstemän
är mer övervakade än någonsin. För via olika datasystem och programvaror kan din arbetsgivare nu följa så gott som varje sekund av din arbetsdag.
– Det finns ingen forskning som visar exakt hur vanligt detta är, också för att en av poängerna är att man inte ska veta om det, men min erfarenhet efter att ha jobbat på båda sidorna är att det är mycket vanligare än man tror, säger Mattias Beijmo, internetanalytiker och skribent.
Mattias Beijmo, internetanalytiker
Foto: Lisa Mattsson/Volante
Medarbetare följs på alla möjliga sätt. För callcenterpersonal är det inte ovanligt att arbetsgivare har installerat applikationer som håller koll på hur mycket varje anställd ringer respektive svarar i telefonen. Man kan också låta en AI analysera personalens tonläge – låter man ofta irriterad kan man kallas till samtal med chefen.
Många tänker att ”låt dem kolla, jag har inget att dölja.”
– Ja, en relativt hög procent är okej med detta. Man kanske till och med tycker att det är bra att det kommer fram att Bengt slöar på jobbet, så han borde inte få lika hög lön som oss andra. Men övervakningen glider lätt över till osund kontroll, som även du som har rent mjöl i påsen till slut kan uppleva stressande.
En annan vanlig tanke är att det här låter som något chefer gör i USA, men inte här i Sverige. Vad säger du om det?
– Det är Svenskt Näringslivs favoritargument. Hästskit, säger jag, och där får du gärna citera mig. Till att börja med så är många av de företag som
tjänstemän
jobbar på ägda av multinationella företag, så kulturen är i grunden inte svensk. Och att vi skulle ha en så unik ledarskapskultur i det här hänseendet tror jag inte på, i så fall vill jag se forskning på det.
Mattias Beijmo påpekar att utvecklingen springer på nu, den här typen av övervakning blir allt vanligare, så fackförbunden borde steppa upp.
– Precis som vid industrialiseringen, där det var svårt för den enskilda fabriksarbetaren att kräva förändringar i den livsfarliga arbetsmiljön, är det inte upp till den enskilde att driva de här frågorna heller.
Har du förslag på någon konkret förbättring?
– Jag har länge föreslagit att man borde ha digitala skyddsronder. Precis som den fysiska arbetsmiljön behöver ses över, så behöver också den digitala granskas, säger Mattias Beijmo.
Så kan chefen hålla koll på dig
Vad arbetsgivaren kan och får göra är två olika saker. Här redogör vi för vad som är möjligt, och Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström kommenterar vad som är lagligt och inte.
Mejl
Arbetsgivare kan se vem du mejlar till, när du skickade mejlet och exakt vad som står i konversationen. Ja, det går till och med att få fram mejl som du har raderat. Och använder du din privata mejl även på jobbdatorn, så kan arbetsgivaren läsa även dessa.
– Enklast är om du utgår ifrån att det du gör på jobbet läses ibland, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Arbetsgivaren får inte scanna av din mejl av rent intresse. De får bara läsa din mejl om det finns en välgrundad misstanke, exempelvis att den anställda agerar illojalt eller begår brottsliga handlingar som kan drabba företaget. Men det räcker inte att arbetsgivaren får för sig att vilja kolla din mejl, de måste ha en välgrundad misstanke.
Susanna Kjällström, förbundsjurist Foto: Peter Knutson
Fokus och aktivitet
Idag finns det programvara som följer hur aktiva medarbetare är på sina datorer. Insamlad data kan visa vilken tid på dagen du är mest aktiv, vilka program du använder flitigast, hur många minuter du spenderar på att läsa och redigera ett dokument, om du deltar i digitala möten etcetera. Ja, de kan till och med se hur många tangentnedslag du har per minut.
– Det finns program som tar regelbundna screenshots av datorns skrivbord eller följer din skärm i realtid, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Som utgångspunkt är det inte tillåtet med realtidsövervakning. Det inkräktar alldeles för mycket på den personliga integriteten.
Din browser
Din arbetsgivare kan se vilka sajter du går in på på jobbet, även sociala medier. De kan se vad du handlar på Apotea, och drömmer om på Hemnet.
– När du använder internet via en dator, telefon eller nätverk som arbetsgivaren äger, finns stora möjligheter att hålla koll på vad du gör online, säger Mattias Beijmo.
Man kan också i hemlighet gå in på datorn via fjärråtkomst. Det går till och med att se vad du gör på din personliga dator, när den är uppkopplad mot företagets nätverk.
Förbundsjuristen kommenterar: Man får inte övervaka sina medarbetare så närgånget att man kartlägger dig som individ eller din arbetsdag. Möjligen kan ett företag få göra det på gruppnivå, eller under en längre tid, som en tremånadersperiod. Och det är bara tillåtet i relation till arbetet, arbetsgivaren får inte kolla vad man handlar på nätapoteket.
Samarbetsverktyg, som Teams
Även om ni har roligt på jobbet, och även om vissa av dina kollegor har blivit goda vänner, så ska du vara försiktig med vad du skriver i chattkanaler som Teams, Slack och Google chat. Din arbetsgivare kan nämligen se det. Och är du inte aktiv i Teams, så kan din chef ifrågasätta varför du inte ”är på jobbet.”
– Skriv helt enkelt inget där, som du inte vill att chefen ska läsa, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Här gäller samma sak som för mejl. Det finns en äldre dom från Europadomstolen, där en arbetsgivare var inne och tittade i en anställds privata chattar på sociala meder. Man kom fram till att det stod i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det var alltså inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa dessa, trots att företaget hade förbud mot sociala medier på arbetstid.
Blir du frustrerad av teknik som strular på jobbet? Du är inte ensam!
Har du glömt dina lösenord, läst oändliga manualer, känt dig övervakad – och varit nära ett psykbryt efter timmars teknikstrul? Du är inte ensam om att uppleva den alltmer digitala arbetsvardagen som frustrerande.
Hösten 2025 presenterar Unionen, tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, vandringsutställningen ”Jävla k*kdator!” – en humoristisk men allvarlig satsning på och om den digitala arbetsmiljön. Utställningen bygger på en insamling av personliga berättelser från Unionens medlemmar.
Har du egen erfarenhet av teknikstrul som du vill dela med dig av?
Vad vet du om digital arbetsmiljö? Och vad säger andra?
I utställningen Jävla k*kdator finns foton som illustrerar typiska situationer i den digitala arbetsvardagen för
tjänstemän
.
Lär dig mer om digital arbetsmiljö och ta del av röster från Unionens medlemmar.
Den digitala arbetsmiljön ställer ofta krav på att ha många bollar i luften samtidigt. En arbetsuppgift kan kräva att man använder flera IT-system samtidigt, anpassat för olika arbetsrutiner. Det kräver aktivering av både långtidsminnet och korttidsminnet, ofta samtidigt som man bearbetar ny information. Det första steget är dock att komma ihåg lösenordet.
Att hantera flera system belastar hjärnan. Kognitiv ergonomi handlar om faktorer som påverkar ens förmåga för tankeverksamhet och informationshantering. Den kognitiva ergonomin kan förbättras genom bland annat:
Stöd för korttidsminnet under uppgifter med flera steg
Visuell bekräftelse på hur långt en process har nått
Design som matchar användarens sinnebild av ett system
En medlem i Unionen berättar:
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
Ytterligare läsning om vad som kan göras för att förbättra den digitala arbetsmiljön:
Tjänstemän
i
privat sektor
förlorar sammanlagt 133,5 miljoner arbetstimmar på IT-strul varje år. När tekniken inte fungerar kan det leda till stress hos den anställde, irritation bland medarbetare och försenat arbete.
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
Hybridmöten, distanskonferenser och snabba check-in på Teams är sedan Covid-19-pandemin vardag. Digitala videomöten möjliggör mer flexibel och billigare kommunikation, men om internetuppkopplingen svajar eller någons hörlurar strular leder det lätt till frustration och stress. När det dessutom plingar i mobilen och pop-up notiser flimrar till på datorn kan det vara svårt att behålla fokus på mötet.
Begreppet ”Zoom fatigue” syftar till trötthetskänslan många upplever efter digitala möten. Vissa forskare menar att det beror på en ökad kognitiv belastning av att behöva fokusera på både skärm, verbal kommunikation och text. En studie lyfter dock understimulans som anledningen. Den visar att digitala möten leder till passiv trötthet, alltså en känsla av slöhet och oflexibilitet, vilket även får negativa effekter efter mötet. Färre och mer kärnfulla möten kan motverka den passiva tröttheten.
Källa: Nurmi, N., & Pakarinen, S. (2023). Virtual meeting fatigue: Exploring the impact of virtual meetings on cognitive performance and active versus passive fatigue.Journal of Occupational Health Psychology, 28(6), 343–362.
Två medlemmar berättar:
”Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen.”
2017 svarade 24% av Unionens medlemmar att de inte hade fått nödvändig information och utbildning för att använda IT-systemen på ett effektivt sätt.
Användarna behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna använda ett system på bästa sätt och vid introduktion av ett nytt eller uppgraderat system bör användaren få utbildning och information i ett tidigt stadium, enligt de allmänna råden om tillämpning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm.
Källa: Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen. Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
En medlem berättar:
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
Varje år förlorar arbetsgivare i
privat sektor
drygt 44 miljarder kronor på grund av att
tjänstemän
inte kan arbeta som de ska när IT-systemen krånglar.
Arbetsmiljöverket genomförde 2024 en inspektionsinsats av ledarskapet i det digitala arbetslivet. De inspekterade cirka 1 500 arbetsplatser och drygt hälften fick krav på åtgärder. Tydlig ansvarsfördelning inom organisationen lyfts som en viktig aspekt för den digitala arbetsmiljön.
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel.
Workarounds är strategier för att kringå ett bristfälligt system.
Sverige är ett av de länder i EU med högst andel anställda som jobbar hemifrån. 70% av Unionens medlemmar jobbar hemifrån en dag i veckan eller mer. Möjligheten att kunna arbeta på distans är viktig för många. Samtidigt kan det skapa en stress att vara konstant tillgänglig digitalt.
En medlem berättar:
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'. Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm 10 § måste arbetsgivare informera om datorsystem som används för kvalitativ och kvantitativ kontroll av arbetsinsatsen.
Källor: Eurostat. 2023. Employed persons working from home as a percentage of the total employment, by sex, age and professional status (%).
Unionens Arbetsmiljöbarometer 2023.
Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
Digital arbetsmiljö - mer än bara teknik
J*vla skitprogram, satans k*k-dator! Lösenordshelvete! Har du hört dig själv eller någon kollega utbrista något i den stilen, någon gång? Det kallas digital arbetsmiljö, och en vanlig orsak till stress för tjänstemän.