Så här svarar partierna på Unionens frågor om kompetensutveckling
Stödet för högskolornas uppdrag för livslångt lärande är stort. Ändå går det alldeles för långsamt. Så här svarar partierna på Unionens frågor.
Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Publicerad 06 sept. 2022
Unionen har under valrörelsen ställt frågor till samtliga riksdagspartier.
Vi i Unionen vill att politiken ska gå från ord till handling och tillföra de resurser som krävs för att Sveriges lärosäten ska kunna erbjuda yrkesverksamma den utbildning och kompetensutveckling som efterfrågas.
Det är avgörande för att den nya trygghetsöverenskommelsen ska nå sin fulla potential. Att kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden är viktigt för alla som arbetar.
Det är också avgörande för att företag ska hitta rätt kompetens, något som är särskilt viktigt i arbetet med en socialt hållbar klimatomställning i svenskt näringsliv.
Det är dags för politiken att avsätta pengar
Det är positivt att samtliga riksdagspartier står bakom omställningsstudiestödet och att majoriteten tycker att det behövs ett tydligt uppdrag till högskolorna om utbildningsutbud för yrkesverksamma. Men nu måste politikerna gå från ord till handling. Det är dags att politiken avsätter pengar för att styra lärosätena i rätt riktning.
Det är djupt oroande att inget riksdagsparti hittills har öronmärkt resurser för att utveckla ett kursutbud på högskolan som är mer anpassat för yrkesverksammas behov.
Att valrörelsen hittills inte har handlat mer om kompetens- och utbildningspolitik är oroande. Samtidigt är det positivt att det finns ett brett stöd för frågorna i riksdagen.
De som bildar regering efter valet måste agera och ge Sveriges lärosäten möjlighet att genomföra sitt viktiga uppdrag för livslångt lärande. Det är bra för de som arbetar, för företagen, för klimatet och för Sveriges konkurrenskraft.
Så här svarar riksdagspartierna
Unionens förslag
- Reformera resurstilldelningssystemet. Lärosätena själva lyfter resurser som ett hinder för att utveckla utbildning för yrkesverksamma. Systemet med anslagstilldelning baserat på antalet helårsstudenter och helårsprestationer har länge kritiserats för att motverka flexibla utbildningsformer och fristående kurser. Om livslångt lärande på sikt ska få en mer självklar plats i lärosätenas utbildningsuppdrag, så måste den skeva incitamentsstrukturen rättas till.
- Inför långsiktiga resurser utanför takbeloppet. Regeringen införde 2020 motsvarande 3 000 utbildningsplatser för livslångt lärande årligen fram till 2024. Dessa resurser bör permanentas och frikopplas från lärosätenas takbelopp så att även de lärosäten som redan når sitt takbelopp ska kunna utöka sitt kursutbud utan att behöva skära ner på andra utbildningar. En annan fördel med att frikoppla dessa resurser från takbeloppet, är att lärosätena inte skulle bli tvungna att skära ner på kurser för yrkesverksamma om takbeloppet på sikt inte skulle täcka hela utbildningsverksamheten.
- Följ upp lärosätenas uppdrag för livslångt lärande. Unionens enkätundersökning visar att det pågår ett omfattande arbete med att utveckla utbildningsutbudet för yrkesverksamma och livslångt lärande men undersökningen visar inte huruvida samtliga lärosäten bidrar i detta arbete. För att fördjupa bilden av i vilken grad lärosätena efterlever det nya kravet att främja livslångt lärande, som infördes den 1 juli 2021, bör regeringen ge ett uppföljningsuppdrag till Universitetskanslersämbetet, som är den myndighet som ansvarar för tillsyn och uppföljning på högskoleområdet.
- Utveckla högskolornas arbete med validering. Det är tydligt att validering för tillgodoräknande av reell kompetens sker i för liten utsträckning. Till stor del beror det på att det inte finns resurser avsatta för validering. Vi föreslår därför att staten tillför särskilda resurser för detta ändamål. Men, lärosäten borde redan nu ta ett större eget ansvar och utforma sina interna resursfördelningssystem för att uppmuntra fakulteter och institutioner att jobba mer med validering inom ramen för den nuvarande finansieringssystemet.
Hur vill ert parti skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling och lärande genom hela livet?
Så här svarar riksdagspartierna.
Vi har drivit på för att åldersgränsen höjts till 60 år och även att omställningsstödet införts vilket är bra för dem som vill kompetensutvecklas eller byta karriär senare i livet. Vi vill se satsningar på Yrkeshögskoleutbildningar som möter arbetsmarknadens behov, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för yrkesvux, satsa på validering inom högskolan och reformera resursfördelningssystemet för högskolan för att anpassas mer för livslångtlärande.
Kristdemokraterna anser att varje kommun bör samarbeta med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av gymnasieutbildning och komvux yrkesutbildning. Skolverkets planeringsunderlag ska anlägga både ett regionalt och ett nationellt perspektiv. Det krävs ett förtydligande i skollagen om att kravet på att utbildningen fyller ett arbetsmarknadsbehov inte ska utgöra ett hinder för konkurrens i förhållande till kommunal eller regional utbildningsverksamhet.
Yrkesskolan ska ha ett statligt huvudmannaskap och vara särskilt inriktad för människor som är nya i Sverige eller som saknar gymnasial utbildning. Nyanlända som har svårt att komma i arbete stärks av en yrkesskola som efter genomförd SFI ger en tydlig väg in i ett specifikt bristyrke. Utbildningen ska ha nära kopplingar till arbetsplatser och innefatta praktik. Det är även viktigt att människor får stöd till kompetensutveckling , inte minst inom välfärdens områden.
Miljöpartiet har under många år drivit på för att skapa bättre möjligheter för människor att om- eller vidareutbilda sig under sitt yrkesliv. Därför är vi mycket positiva till att det nya omställningsstudiestödet nu kommer på plats och att åldersgränsen för studiemedel höjts under vår tid i regering. Nu vill vi även utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier senare i livet.
Vi vill att högskolan och universiteten ska ha ett omställningsuppdrag – fler utbildningar ska anpassas till personer som arbetar men som vill, eller kanske behöver, ställa om till nytt jobb. Lärosätenas uppdragsutbildningar ska öppnas för fler – för att spetskompetens och nya forskningsrön snabbt ska kunna omsättas i arbetslivet.
Det ska aldrig vara för sent för att vidareutbilda sig för ett fortsatt yrkesliv. Vi står inför en av de största reformerna på svensk arbetsmarknad. Från den 1 oktober går det att ansöka om ett helt nytt omställningsstudiestöd (OSS) som kommer ge yrkesverksamma möjlighet till kompetensutveckling inom sitt yrke eller omställning till ett nytt yrke. För de flesta kommer OSS motsvara minst 80% av lönen i upp till ett år. OSS tillsammans med ett utökat utbud av utbildningar anpassade för yrkesverksammas behov av kompetensutveckling ger yrkesverksamma i Sverige nya och världsunika möjligheter.
Det viktigaste är att stärka utbildningskedjan från start så alla är bättre rustade att möta en alltmer tekniskt avancerad och ombytlig arbetsmarknad. Vi har även stöttat förslag som till exempel omställningsstudiestödet för den som mitt i livet behöver bredda sin kompetens och blir mer attraktiv på arbetsmarknaden.
För det första vill vi värna och utveckla det nya systemet för omställning och kompetensutveckling . För att systemet fungera på ett effektivt sätt behöver utbildningssystemet reformeras och anpassas till de yrkesverksammas behov och förutsättningar. Vi vill därför bland annat införa öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma och ge lärosätena resurser för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens. För det andra vill vi stärka anställningsskyddet. Ett svagt anställningsskydd minskar arbetsgivarnas incitament att satsa på personalens kompetensutveckling .
Hur tycker ni att politiken ska ha en roll i att stödja arbetsgivare att hitta rätt kompetens?
Så här svarar riksdagspartierna.
Ansvaret är delat mellan politiken och arbetsgivare. Politiken kan skapa förutsättningar för bred kompetensförsörjning genom utbildningssystemet, genom att värna dagens regelverk för arbetskraftsinvandring och ge förutsättningar för människor att studera i hela landet. Högskolorna kan göra det genom bred samverkan med näringslivet och näringslivet kan göra det genom att starta branschutbildningar och genom goda villkor som gör att människor vill jobba hos dom. Vi vill införa en oberoende analysfunktion som analyserar arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade med olika inriktningar.
Kristdemokraterna anser att utbudet av gymnasieutbildningar ska formas både utifrån elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Samverkan mellan skolan och näringslivet måste förbättras. Det är av vikt att representanter från program- och branschråd får medverka vid framtagandet av regionala bedömningar och Skolverkets planeringsunderlag.
Vuxenutbildning för personer som saknar gymnasiekompetens spelar en nyckelroll i arbetet med att få fler att komma i egen försörjning. Särskilt för nyanlända som saknar gymnasiebehörighet är möjligheten till en relevant utbildning inom ett bristyrke en viktig möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill fortsätta bygga ut yrkeshögskolan, och satsar hundratals miljoner varje år i vår budgetmotion på det.
Vi behöver arbeta tillsammans med arbetsmarknadens parter för att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Vi måste rusta människor för de lediga jobb som finns genom att satsa på utbildningar som möter arbetsgivarnas behov av kompetens, nu och i framtiden. Det gäller inte minst för de nya gröna jobb som växer fram över hela landet. Det handlar dels om dimensioneringen av utbildningar, men och om en god och nära samverkan mellan utbildningsanordnare och branscher för att säkerställa att innehållet i utbildningarna är aktuellt och efterfrågat.
Yrkesverksamma bör få bättre möjligheter att bygga på sin kompetens under hela arbetslivet. Mot bakgrund av parternas överenskommelse om ökad flexibilitet och bättre omställning på arbetsmarknaden införs nu bättre möjligheter för personer i yrkeslivet att gå en utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är viktigt att det här nu används träffsäkert så att det svarar mot arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft.
Politiken har en självklar roll att säkerställa att Sverige utbildar den kompetens som behövs. Kunskapslyftet som införts har inneburit 160 000 fler utbildningsplatser inom Komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskolor/universitet under de senaste två mandatperioderna. Regeringen har också lagt om hur gymnasiet och Komvux ska dimensionera sitt utbildningsutbud så att hänsyn tas till behov på arbetsmarknaden. S vill nu gå vidare och fortsätta den särskilda satsning på livslångt lärande som inleddes 2020. Satsningen liksom omställningsstudiestödet kommer främja det livslånga lärandet.
Politiken kan skapa förutsättningar och plattformar för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. En del i det är att öppna upp för fler aktörer inom matchningsverksamheten.
Politiken kan bidra på olika sätt. För det första genom att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik med fokus på utbildning som rustar de arbetssökande att de jobb som finns och de nya jobb som växer fram. För det andra genom att förbättra Arbetsförmedlingens matchningsarbete och kontakt med arbetsgivare. För att det ska fungera behöver Arbetsförmedlingen bedrivas i offentlig regi, ha lokal närvaro i hela landet och få mer resurser. För det tredje genom att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling och lärande genom hela livet
Ett medlemskap i Unionen
Vad du får som medlem i Unionen? Arbetsrättslig rådgivning, stöd och hjälp inför löneförhandling, möjlighet till insyn och påverkan inför större förändringar i anställningen, stödet från Sveriges största fackförbund och en av de allra bästa inkomstförsäkringarna på marknaden. Bland annat!
