Kontroll av anställda blir allt vanligare. Arbetsgivare vill se var konsulter och säljare befinner sig. Några övervakar dig i smyg via datorns kamera. Men är detta tillåtet? Väldigt sällan, säger jurist från IMY.
Publicerad 14 sept. 2022
Uber var bland de första i Sverige att erbjuda en tjänst där du i realtid kan se hur långt bort bilen du beställt är. Sedan dess har ett antal företag följt efter, som matleverantörer och bud, ”nu är ditt paket lastat och Elin är på väg hem till dig, här kan du kolla exakt var bilen befinner sig.” Vilken service! Då slipper man sitta hemma och vänta i fyra timmar på sin leverans. Praktiskt ja. Men tillåtet; nja.
– Arbetsgivare får inte hålla koll på sina medarbetare hur som helst. Om man känner sig konstant övervakad kan det upplevas integritetskränkande, säger Disa Rehn, på Integritetsskyddsmyndigheten.
Nu börjar den här typen av övervakning bli vanligare även bland tjänstemän . Vid en snabb googling får man upp resultat som ”Topp 10 appar för personalövervakning” med erbjudanden som ”apparna gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka sina anställdas varje rörelse på sina datorer under arbetstid.” Ja, en arbetsgivare med kontrollbehov kan ganska enkelt övervaka sina anställda. Och Unionen får regelbundet in frågor från medlemmar, som berättar om arbetsgivare som vill kunna se exakt position på sina säljare eller konsulter, för att säkerställa att de verkligen jobbar.
– Inom EU ser man tendenser på att det blivit vanligare med övervakning de senaste åren, det har båda att göra med den tekniska utvecklingen och att allt fler jobbar på distans, säger Disa Rehn.
Vi har ju vant oss vid att kunna följa bud, och ser det som en service. Samtidigt reagerar man med bismak i munnen när chefen vill följa en konsult. Är det skillnad?
– Nej, lagen gör ingen skillnad på arbetare och tjänstemän , säger Disa Rehn.
Så vad får då arbetsgivare göra och inte? Helt entydigt är det inte. Det är inte otillåtet för arbetsgivare att ha koll på sina medarbetare.
– Ibland har arbetsgivarna tungt vägande skäl, det kan vara säkerhetsskäl, som att man befinner sig i en miljö där det finns risk för olyckor.
Däremot får arbetsgivare inte slentrianmässigt kräva att anställda som jobbar på distans har kameran på, för att se om de jobbar eller inte.
– Som arbetsgivare har man rätt att styra sin verksamhet, och man äger ju jobbmobilen och jobbdatorn, men man måste göra en intresseavvägning. Arbetsgivarens intresse kan handla om effektivitet, kundnöjdhet och logistik. Kontrollen får inte vara mer omfattande än nödvändigt. Och enligt GDPR måste arbetsgivaren informera dig och dina kollegor på förhand om att man ska börja samla in denna information. Det ska alltså ske i öppenhet, inte vara hemlig övervakning.
– Men lagen behöver tolkas, det är svårt att ge generella svar, utan det måste prövas från fall till fall.
Så om chefen säger att ”nu vill jag att alla laddar ner den här appen” och jag själv går med på att göra det – är det då okej? Nja, säger Disa Rehn.
– Det är inte säkert att det är tillåtet ens vid samtycke, eftersom maktbalansen er emellan är så ojämn. Du som anställd kanske inte vågar säga nej till chefen, av rädsla för att hamna i onåd. Så den typen av samtycke håller inte enligt lagen.
Samtidigt blir de här apparna och den här programvaran allt vanligare, har vi alltså en massa chefer som medvetet bryter mot lagen?
– Nej, jag tror inte att alla företag som övervakar sina anställda gör det av ren illvilja, utan det finns nog en stor okunskap.
Om jag känner tveksamhet till att chefen exempelvis vill kunna se min position under hela arbetsdagen, vad ska jag göra då?
– Då ska du fråga chefen vilka överväganden man har gjort enligt GDPR, vad syftet med informationsinsamlingen är, om man har bedömt riskerna med den, vilka som kommer åt informationen, hur länge den ska lagras etcetera. Och som medarbetare har du alltid rätt att invända mot detta. Då måste arbetsgivaren motivera sig bättre.
Och får du inte gehör, kan du alltid vända dig till facket eller IMY för stöd och råd.
– Från och med i somras finns det dessutom en möjlighet att visselblåsa till IMY, om du vill informera om ett missförhållande som innebär att din arbetsgivare inte följer reglerna i dataskyddsförordningen. Vid visselblåsning skyddas din identitet av stark sekretess, säger Disa Rehn.
Nästa artikel
Många Unionen-medlemmar har nyligen fått ett sms från Swedish PRO Recruitment eller Nordic Recruitment, med löfte om att tjäna enkla extrapengar genom att bli app-utvecklare. Sms:et är skrivet på svenska, men när vi kontaktar dem på det angivna numret, får vi direkt svar av en kvinna som kallar sig Mignon, som skriver på engelska. Hon berättar att jobbet är enkelt att utföra, och trots att du ska vara app-utvecklare behöver du inga förkunskaper. Arbetet tar bara någon timme per dag i anspråk, men du har chans att tjäna dig en rejäl hacka varje månad. Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum har sett många liknande sms de senaste månaderna.
– Det ni visar är något förbättrat i jämförelse med de första varianterna jag såg, där lönen betalades ut i kronor, fast där kronor var gravt felstavat. Så jobbar bedragarna, de förbättrar och förfinar sina metoder snabbt. 
Och även om syftet är att du ska känna dig utvald, så skickas meddelandena ut brett.
– Ja, någon sa att de bara skickas ut till jobbsökande, men vi har även fått in dem från personer med fast anställning sedan många år tillbaka. Istället för mass-mejl, skickar de nu ut mass-sms och hoppas på att någon ska nappa.
När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.
– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.
När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.
– Tidigare hängde man ofta upp sig på bitcoin, men den valutan har fluktuerat väldigt i värde. USDT är fast knuten till dollarn, och ska därför inge mer förtroende, säger Lotta Mauritzon.
Hur vet man att det här är ett bedrägeri, det kan ju också vara en jättechans att tjäna extrapengar?
– Det skulle det kunna vara. Det kan också vara så att du faktiskt får betalt i början. Vår bedömning är att det är en form av pyramidspel där du ska rekrytera andra för att få betalt. Det kan också vara så att du snart hamnar i skuld till de här personerna. Du kan exempelvis behöva betala för att få använda vissa verktyg, som gör att du tjänar ännu mer pengar, men snart står du i skuld.
Ja det finns det olika teorier om vad bedragarna vill komma åt. Lotta Mauritzon nämner även hur artister köpt fejkade lyssningar på Spotify.
– Det här kan ha kopplingar till något liknande. Det kan också vara ett sätt för reklamföretag att se till att man får så många klick på en annons som man lovat sina kunder. Istället för en dator har man en massa personer som fixar klick.
Så vad är ditt tips?
– Det finns inga genvägar. Ska du tjäna mycket pengar så måste du jobba hårt, så gör en rimlighetsbedömning. Googla på företagsnamnet. Finns företaget på riktigt, så kontakta dem och fråga hur deras rekryteringsprocess ser ut, säger Lotta Mauritzson.
