Kontroll av anställda blir allt vanligare. Arbetsgivare vill se var konsulter och säljare befinner sig. Några övervakar dig i smyg via datorns kamera. Men är detta tillåtet? Väldigt sällan, säger jurist från IMY.
Publicerad 14 sept. 2022
Uber var bland de första i Sverige att erbjuda en tjänst där du i realtid kan se hur långt bort bilen du beställt är. Sedan dess har ett antal företag följt efter, som matleverantörer och bud, ”nu är ditt paket lastat och Elin är på väg hem till dig, här kan du kolla exakt var bilen befinner sig.” Vilken service! Då slipper man sitta hemma och vänta i fyra timmar på sin leverans. Praktiskt ja. Men tillåtet; nja.
– Arbetsgivare får inte hålla koll på sina medarbetare hur som helst. Om man känner sig konstant övervakad kan det upplevas integritetskränkande, säger Disa Rehn, på Integritetsskyddsmyndigheten.
Nu börjar den här typen av övervakning bli vanligare även bland tjänstemän . Vid en snabb googling får man upp resultat som ”Topp 10 appar för personalövervakning” med erbjudanden som ”apparna gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka sina anställdas varje rörelse på sina datorer under arbetstid.” Ja, en arbetsgivare med kontrollbehov kan ganska enkelt övervaka sina anställda. Och Unionen får regelbundet in frågor från medlemmar, som berättar om arbetsgivare som vill kunna se exakt position på sina säljare eller konsulter, för att säkerställa att de verkligen jobbar.
– Inom EU ser man tendenser på att det blivit vanligare med övervakning de senaste åren, det har båda att göra med den tekniska utvecklingen och att allt fler jobbar på distans, säger Disa Rehn.
Vi har ju vant oss vid att kunna följa bud, och ser det som en service. Samtidigt reagerar man med bismak i munnen när chefen vill följa en konsult. Är det skillnad?
– Nej, lagen gör ingen skillnad på arbetare och tjänstemän, säger Disa Rehn.
Så vad får då arbetsgivare göra och inte? Helt entydigt är det inte. Det är inte otillåtet för arbetsgivare att ha koll på sina medarbetare.
– Ibland har arbetsgivarna tungt vägande skäl, det kan vara säkerhetsskäl, som att man befinner sig i en miljö där det finns risk för olyckor.
Däremot får arbetsgivare inte slentrianmässigt kräva att anställda som jobbar på distans har kameran på, för att se om de jobbar eller inte.
– Som arbetsgivare har man rätt att styra sin verksamhet, och man äger ju jobbmobilen och jobbdatorn, men man måste göra en intresseavvägning. Arbetsgivarens intresse kan handla om effektivitet, kundnöjdhet och logistik. Kontrollen får inte vara mer omfattande än nödvändigt. Och enligt GDPR måste arbetsgivaren informera dig och dina kollegor på förhand om att man ska börja samla in denna information. Det ska alltså ske i öppenhet, inte vara hemlig övervakning.
– Men lagen behöver tolkas, det är svårt att ge generella svar, utan det måste prövas från fall till fall.
Så om chefen säger att ”nu vill jag att alla laddar ner den här appen” och jag själv går med på att göra det – är det då okej? Nja, säger Disa Rehn.
– Det är inte säkert att det är tillåtet ens vid samtycke, eftersom maktbalansen er emellan är så ojämn. Du som anställd kanske inte vågar säga nej till chefen, av rädsla för att hamna i onåd. Så den typen av samtycke håller inte enligt lagen.
Samtidigt blir de här apparna och den här programvaran allt vanligare, har vi alltså en massa chefer som medvetet bryter mot lagen?
– Nej, jag tror inte att alla företag som övervakar sina anställda gör det av ren illvilja, utan det finns nog en stor okunskap.
Om jag känner tveksamhet till att chefen exempelvis vill kunna se min position under hela arbetsdagen, vad ska jag göra då?
– Då ska du fråga chefen vilka överväganden man har gjort enligt GDPR, vad syftet med informationsinsamlingen är, om man har bedömt riskerna med den, vilka som kommer åt informationen, hur länge den ska lagras etcetera. Och som medarbetare har du alltid rätt att invända mot detta. Då måste arbetsgivaren motivera sig bättre.
Och får du inte gehör, kan du alltid vända dig till facket eller IMY för stöd och råd.
– Från och med i somras finns det dessutom en möjlighet att visselblåsa till IMY, om du vill informera om ett missförhållande som innebär att din arbetsgivare inte följer reglerna i dataskyddsförordningen. Vid visselblåsning skyddas din identitet av stark sekretess, säger Disa Rehn.
Nästa artikel
En dag kom chefen fram till Cilla och hennes kollegor, och sa att ”Ni får inte betalt för att stå här och snacka. Här arbetar vi.” De kände sig överrumplade, påkomna, för visst hade de stått och pratat en stund om vad som hänt i helgen. Strax därefter noterade de kamerorna som satt i taket. Kameror som var ditsatta för att undvika stölder. Men kunde det vara så att chefen höll koll på sin personal via dem? Cilla, som egentligen heter något annat, vände sig till facket och frågade om det här verkligen var okej.
– Som utgångspunkt är svaret nej, man får inte använda kameror för att kolla om folk är på jobbet, eller i realtid styra och kontrollera hur anställda utför sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Tidigare behövde man söka tillstånd hos länsstyrelsen för att sätta upp kameror på arbetsplatser dit allmänheten hade tillträde, men sedan vi fick dataskyddsförordningen behövs inte det. Samtidigt har tillgången till små, lättinstallerade kameror ökat.
– Men även om det inte krävs tillstånd för kameraövervakning så är det inte fritt att kamerabevaka sin personal.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är det tillåtet att kamerabevaka ett kontor på natten, när ingen anställd är på plats, för att förhindra brott.
– Man kan också använda kameror för att öka säkerheten, exempelvis om man jobbar på bank. Men då ska kamerorna vara inställda på just det, inte kolla vad anställda gör på bankkontoret i allmänhet. Övervakning och kontroll som sker i realtid blir alldeles för närgången och integritetskränkande, säger Susanna Kjällström.
Åsa Stöllman, psykolog och doktorand på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, förklarar hur det kan påverka en om man känner sig övervakad i varje given sekund. Om någon exempelvis kollar hur ofta och länge man går på toaletten, hur ofta man gnuggar sig i ögonen eller lutar sig tillbaka och tänker en stund.
– Dels handlar det om vem som kollar, för det spelar roll om det är vaktbolaget eller chefen. Relationen och tilliten till chefen är superviktig, så om man tror att chefen övervakar kan det väcka ett stort obehag och påverka relationen er emellan.
Hon påminner om att vi är olika stresskänsliga, men att det för de flesta är en otäck situation att inte säkert veta när chefen tittar.
– Det innebär att du hela tiden måste visa dig från din bästa sida, vilket ger en ständig underliggande stress. Den kan i sin tur generera oro och ångest, vilket påverkar prestationen.
Åsa Stöllman säger att risken är att man blir mer upptagen av sig själv, fixerad vid sitt beteende och rättar till sina handlingar för att inte göra fel.
– Vi vet från forskning att positiv återkoppling får oss att må bra och utvecklas, medan kontroll inte alls är gynnsamt för utveckling och lärande. Och det här är ju motsatsen till positiv återkoppling i en tillitsfull organisation.
Hon påpekar att det inte kan vara särskilt roligt att vara chef i den här typen av miljö heller.
– Att som chef vara tvungen att detaljstyra och kontrollera på det här sättet kan inte vara roligt. Det kan verkligen krocka med ens personliga värderingar och det ledarskap man vill stå för.
Om ett företag bestämmer sig för att sätta upp och använda kameror på arbetsplatsen så ska det dessutom ske öppet.
– All övervakning och kontroll, oavsett om det sker genom kamera eller på annat sätt, ska förhandlas med facket först. Man ska också tydligt informera om att övervakning sker, och alla jobbar på företaget har rätt att få ta del av syftet med övervakningen, säger Susanna Kjällström.
Så om jag misstänker att chefen kollar på oss via kamera, vad ska jag göra då?
– Ta kontakt med din fackliga representant. Det bästa är om du har säkrat faktiska bevis, annars står ord mot ord, säger Susanna Kjällström.
Och vad händer om man upptäcker olaglig övervakning? Straffas företaget då?
– Vi som facklig organisation kan begära skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, och om vi inte kommer överens kan vi ta ärendet till domstol. Det andra spåret är att man anmäler saken till IMY, som kan inleda en granskning och påföra sanktioner, säger Susanna Kjällström.
Har du varit med om det här på arbetsplatsen? Eller något annat som du tycker känns integritetskränkande? Skriv till oss och berätta på opinion@unionen.se
