CGI – årets vinnare av jämställdhetspriset Guldnappen
En växande gravidmage är inget hinder för att få gå en chefskurs. Vabb är en del av vardagen. Och en AW kan lika gärna vara bio med barn. Ja, CGI levandegör termen föräldravänligt företag. Därför vinner de Unionens jämställdhetspris Guldnappen 2022.
– Det är extra roligt att vinna Guldnappen när en medarbetare har nominerat oss. Det är ett kvitto på att det vi gör är uppskattat, säger Jenni Jannering, HR business partner.
CGI är ett konsultföretag inom IT och affärsverksamhet. De har cirka 80 000 anställda i 40 länder. Bara i Sverige finns 4000 anställda på 30 orter. Ändå söker företaget allt som oftast fler medarbetare. Framförallt jobbar de aktivt för att få in fler kvinnor, nu är uppdelningen i branschen cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor. Och som ett företag i en bransch där konkurrensen om de duktiga är stor, har CGI sedan länge förstått vikten av att folk trivs på jobbet.
– Våra anställda är grundstenen i företaget, utan dem är vi ingenting. Därför vill vi vara ett företag där det finns plats för alla oavsett var i livet man befinner sig, och familjen är en stor del av många medarbetares liv, säger Alexandra Söderlund, konsultchef i Borlänge.
Ja, det ska fungera fint att kombinera
karriär
och familjeliv. Så att jobba på distans är ingen effekt av pandemin på CGI, utan något man har kunnat göra länge (i de roller det passar) för att får ihop en vardag med hämtningar, lämningar och barns träningar.
– Många av våra möten är digitala, så även om man har en intensiv arbetsdag går det inte bort tid till resande. Då kan man dra till förskolan och hämta sekunden efter att man stängt igen datorn, säger Alexandra.
– Nu under pandemin när barn har varit hemma så fort de varit småsnoriga har flexibiliteten varit fantastisk. Jag exempelvis har tre barn, men med flexibla arbetstider i kombination med ett digitalt arbetssätt så har jag kunnat pussla ihop både arbete och familjeliv på ett bra sätt, säger Jenni Jannering.
Ja, de är själva goda exempel på att tänket fungerar i verkligheten.
– Jag klev in i min nuvarande roll när jag var 29 år, alltså i en ålder då man kanske börjar fundera på att skaffa barn vilket i sin tur skulle kunna leda till att man väljer att man går ner i arbetstid, är föräldraledig, kanske vabbar och behöver mer flexibilitet, säger Alexandra, som nu tre år senare har en liten ettåring hemma.
Även på flera sätt finns familjen med på ett hörn.
– Här i Borlänge har vi exempelvis varje år en familjedag i skidanläggningen Romme. Vi arrangerar också familjebio, dit vi bjuder in hela familjen, har påskpyssel, julgransplundring och så vidare, säger Alexandra.
Och ja, det finns en tanke med det här, som stavas ökad gemenskap.
– Har du småbarn så är det inte säkert att du kan hänga med ut på en vanlig AW. Därför vill vi ha aktiviteter som även passar våra medlemmar som har fullt upp med familjelivet. Dessutom är det roligt att få ansikten på kollegornas partners och barn, säger Alexandra.
Sedan många år tillbaka arrangerar de också sommarskolan Young generation för medarbetares barn, där man kombinerar datakurser med spelande och glass.
– Den ligger de två första veckorna på sommarlovet, som ett alternativt till fritids. Det underlättar för föräldrar samtidigt som det är spännande för barnen att få hänga med mamma och pappa till jobbet, säger Jenni.
Satsa på småbarnsföräldrar. Tänk inte ”de där tar vi om fem år.” Talanger söker sig då vidare.
Se till kompetensen. Värdera personer utifrån deras kompetens, oavsett hur många barn de har i bakgrunden.
Lev flexibiliteten och visa förtroende. Låt folk om möjligt jobba på olika tider och platser. Bara jobbet blir utfört.
Om du vill göra
karriär
, stå för det. Var tydlig inför chefen med vad du vill.
Tro på dig själv. Våga tacka ja när möjligheter dyker upp. Risken om du tackar nej är att du ångrar dig. Utvärdera efter ett tag om de nya utmaningarna fungerar med familj eller inte.
Släpp det dåliga samvetet. Är du på jobbet, så lägg ditt fokus där. På så sätt kan du sedan vara mer närvarande med barnen.
Tänk dig att du har inskrivet i kalendern att du har tre kunder att besöka den här veckan. Sedan ringer chefen, glad i hågen, och säger att två till har bokat möten. Visserligen är de lite utspridda, du får räkna med att sitta i bilen en del, men ändå. Hurra för chans på fler uppdrag!
Riktigt så reagerar inte du. Du är i alla fall mer kluven, för för varje mil du kör förlorar du pengar.
Den svenska kollektivtrafiken är på många sätt fantastisk, framförallt i storstäderna. Bor du några mil utanför ser det ofta helt annorlunda ut. Därför har vi i Sverige en milersättning (kallas även
bilersättning
), som innebär att när du reser med egen bil i tjänsten kan din arbetsgivare betala ut en skattefri ersättning till dig. Milersättningen är tänkt att täcka inte bara drivmedel, utan även slitage, som däck, service, reparationer och milbaserad värdeminskning.
Nivån sattes för 15 år sedan
Problemet är att den skattefria milersättningen ligger på 18,50 kronor per mil. Det är alltså mindre än vad en liter diesel går på just nu, och bara några ören mer än vad bensinen kostar per liter. Kanske inte så konstigt med tanke på att den sattes 2007. Alltså samma år som Apple lanserade sin första Iphone och The Ark vann Melodifestivalen – och det är som vi alla vet ett tag sedan. Då kostade låg bensinpriset på 11,65 kronor, och en liter diesel kostade 10,88. Idag är dieselpriset nästan det dubbla. Det som händer är att kostnaden landar på den enskilda personens privatekonomi, fast att man använder egen bil i jobbet.
Många tjänstemän beroende av bil
Många bilar är idag visserligen mer bränsleeffektiva, och andelen laddbara bilar ökar, vilket är positivt. Men även om det säljs rekord många elbilar så är andelen än så länge är bara sex procent av alla personbilar elbilar, enligt Bil Sweden. Och långtifrån alla har råd att köpa en elbil, hur gärna man än skulle vilja. Framförallt inte om man bor på glesbygden och behöver två bilar.
Och nej, det här är ingen liten fråga. Exempelvis fick 631 000 personer milersättning från sin arbetsgivare för bruk av privat bil i tjänsten förra året, enligt SCB. Med tanke på att pandemin gjort det möjligt för fler att jobba på distans, är det troligt att fler inom något år kommer att flytta ut från stadskärnorna, något som gynnar landsbygden. För att inte tala om de gröna jobb som vi ser växa fram i norra Sverige. En fantastiskt positiv utveckling, men avstånden där är ofta längre. Vi är på alla sätt för en grön omställning, men under tiden måste arbetslivet flyta på, och i stora delar av landet är bilen under den närmaste framtiden det enda realistiska alternativet. Därför ligger Unionen nu på för att den skattefria milersättningen ökar markant, och det snarast.
1. Nivån sattes 2007 – det är 15 år sedan.
2. Milersättningen är tänkt att täcka kostnader, för drivmedel och slitage. Det gör den långtifrån.
3. Bilen är för många fortfarande det enda realistiska pendlingsalternativet.