CGI – årets vinnare av jämställdhetspriset Guldnappen
En växande gravidmage är inget hinder för att få gå en chefskurs. Vabb är en del av vardagen. Och en AW kan lika gärna vara bio med barn. Ja, CGI levandegör termen föräldravänligt företag. Därför vinner de Unionens jämställdhetspris Guldnappen 2022.
– Det är extra roligt att vinna Guldnappen när en medarbetare har nominerat oss. Det är ett kvitto på att det vi gör är uppskattat, säger Jenni Jannering, HR business partner.
CGI är ett konsultföretag inom IT och affärsverksamhet. De har cirka 80 000 anställda i 40 länder. Bara i Sverige finns 4000 anställda på 30 orter. Ändå söker företaget allt som oftast fler medarbetare. Framförallt jobbar de aktivt för att få in fler kvinnor, nu är uppdelningen i branschen cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor. Och som ett företag i en bransch där konkurrensen om de duktiga är stor, har CGI sedan länge förstått vikten av att folk trivs på jobbet.
– Våra anställda är grundstenen i företaget, utan dem är vi ingenting. Därför vill vi vara ett företag där det finns plats för alla oavsett var i livet man befinner sig, och familjen är en stor del av många medarbetares liv, säger Alexandra Söderlund, konsultchef i Borlänge.
Alexandra Söderlund, konsultchef i Borlänge. Foto: Petter Cohen
Ja, det ska fungera fint att kombinera
karriär
och familjeliv. Så att jobba på distans är ingen effekt av pandemin på CGI, utan något man har kunnat göra länge (i de roller det passar) för att får ihop en vardag med hämtningar, lämningar och barns träningar.
– Många av våra möten är digitala, så även om man har en intensiv arbetsdag går det inte bort tid till resande. Då kan man dra till förskolan och hämta sekunden efter att man stängt igen datorn, säger Alexandra.
– Nu under pandemin när barn har varit hemma så fort de varit småsnoriga har flexibiliteten varit fantastisk. Jag exempelvis har tre barn, men med flexibla arbetstider i kombination med ett digitalt arbetssätt så har jag kunnat pussla ihop både arbete och familjeliv på ett bra sätt, säger Jenni Jannering.
Ja, de är själva goda exempel på att tänket fungerar i verkligheten.
– Jag klev in i min nuvarande roll när jag var 29 år, alltså i en ålder då man kanske börjar fundera på att skaffa barn vilket i sin tur skulle kunna leda till att man väljer att man går ner i arbetstid, är föräldraledig, kanske vabbar och behöver mer flexibilitet, säger Alexandra, som nu tre år senare har en liten ettåring hemma.
Även på flera sätt finns familjen med på ett hörn.
– Här i Borlänge har vi exempelvis varje år en familjedag i skidanläggningen Romme. Vi arrangerar också familjebio, dit vi bjuder in hela familjen, har påskpyssel, julgransplundring och så vidare, säger Alexandra.
Och ja, det finns en tanke med det här, som stavas ökad gemenskap.
– Har du småbarn så är det inte säkert att du kan hänga med ut på en vanlig AW. Därför vill vi ha aktiviteter som även passar våra medlemmar som har fullt upp med familjelivet. Dessutom är det roligt att få ansikten på kollegornas partners och barn, säger Alexandra.
Sedan många år tillbaka arrangerar de också sommarskolan Young generation för medarbetares barn, där man kombinerar datakurser med spelande och glass.
– Den ligger de två första veckorna på sommarlovet, som ett alternativt till fritids. Det underlättar för föräldrar samtidigt som det är spännande för barnen att få hänga med mamma och pappa till jobbet, säger Jenni.
Satsa på småbarnsföräldrar. Tänk inte ”de där tar vi om fem år.” Talanger söker sig då vidare.
Se till kompetensen. Värdera personer utifrån deras kompetens, oavsett hur många barn de har i bakgrunden.
Lev flexibiliteten och visa förtroende. Låt folk om möjligt jobba på olika tider och platser. Bara jobbet blir utfört.
Om du vill göra
karriär
, stå för det. Var tydlig inför chefen med vad du vill.
Tro på dig själv. Våga tacka ja när möjligheter dyker upp. Risken om du tackar nej är att du ångrar dig. Utvärdera efter ett tag om de nya utmaningarna fungerar med familj eller inte.
Släpp det dåliga samvetet. Är du på jobbet, så lägg ditt fokus där. På så sätt kan du sedan vara mer närvarande med barnen.
Vad är det första du tänker på när man pratar om säkerhetsintrång? Många gånger går tankarna till en hackare eller någon teknisk svaghet. Men det måste inte vara fallet. Allt fler attacker riktar in sig på oss människor som den svaga länken. Det här kallas ”social engineering”, alltså social ingenjörskonst, där människor manipuleras att lämna ut information. För bedragaren kan det vara betydligt enklare att få ut information den vägen än att hacka sig in i ett supersäkert system och sno åt sig vad man vill ha. För säkerheten är aldrig starkare än den svagaste länken. Ibland får man tag på mindre bitar av information om ett företag eller en verksamhet, men ihoppusslade kan de innebära en rejäl säkerhetslucka.
3 social engineering-taktiker
Mänskligt möte.
Telefon.
Digitalt.
Här är några vanliga taktiker på respektive område för att få tillträde, samla på sig information eller plantera utrustning. Se upp för dessa!
Mänskligt möte
Elektrikern, eller fruktbudet. Någon låtsas vara exempelvis elektriker som bara ska fixa en grej, för att komma in på företaget.
Dörröppnaren. När man håller upp dörren för en person, som på så sätt kan komma in.
Open access. Någon har glömt sin mobil eller dator och ber att få låna din en kort stund för att lösa en grej, och lämnas utan uppsyn.
Telefon
Panik! Någon som säger sig vara från support ringer, är superstressad, och ber dig att snabbt godkänna fjärråtkomst eller uppge ditt lösenord, så att hen kan hjälpa dig.
Vishing. Bluffsamtal där någon fiskar efter uppgifter via telefonen. Kanske låtsas man vara från banken eller en myndighet och ber dig logga in på ett konto. Eller så låtsas man vara chefen som vill att du snabbt gör en stor transaktion.
Digitalt
Phishing. Nätfiske. Någon kanske låtsas vara från ett företag som ni är kunder hos. Du uppmanas besöka en sajt för att uppdatera dina uppgifter. När du klickar där installeras skadlig programvara som ger hackaren tillgång till info.
Spear phishing. Nätfiske riktat mot en specifik person. Här har bedragaren tagit fram personliga detaljer för att vinna ditt förtroende. Kan också vara ett mejl från en kollega, som innehåller en trojan som avlyssnar din dator.
Vd-mejl. Mejl som kommer från en högt uppsatt person, som ber dig att snabbt hjälpa hen med en grej. Kan komma från en snarlik mejladress. En felstavad bokstav är lätt att förbise. Exempelvis info@regeringn.se
Tips till dig!
Var sparsam. Ju mer info du delar online, desto större risk att utsättas för en attack.
Lita på magkänslan. Verkar ett mess eller mejl konstigt, så är det troligen det.
Se upp för bilagor. Kan innehålla skadlig programvara.
Stå stark. Låt inte bedragarens uppjagade ton påverka dig. Fortsätt tänka kritiskt och göra noggranna granskningar.
E-kurs: GDPR för förtroendevalda
E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.
Hur hanteras all den data som samlas in genom våra arbetsverktyg? Vad händer med personlig integritet i en tid när vi delar med oss av mer data än någonsin till vår arbetsgivare? I Unionen fokus om digital integritet på jobbet deltar förbundsordförande Martin Linder och utredare Victor Bernhardtz.