När datorn fryser, teams hänger sig och skrivaren blinkar rött precis innan mötet är det lätt att tappa humöret. Här är fem sätt att behålla lugnet och arbetsglädjen nästa gång tekniken trilskas.
Publicerad 21 nov. 2025
Vi har alla varit där. Du har tio minuter till deadline och plötsligt bestämmer sig datorn för att köra en uppdatering. Fläkten låter som en gammal Volvo på tomgång, och varje försök att öppna ett dokument känns som att be till någon digital högre makt. Eller så är du i ett videomöte där alla ser ut som minecraftfigurer, medan du själv låter som en robot. “Hör ni mig?” frågar du. Ingen gör det, men du fortsätter ändå hoppas.
Det är då man undrar: Hur mycket av min arbetsdag går åt till att bara försöka få tekniken att göra det jag bad den om?
Enligt Unionens undersökning är svaret: massor. IT-strul kostar enligt våra beräkningar över 31 miljarder kronor om året. Men det är inte bara tiden som rinner iväg, det är även humöret, tålamodet, arbetsglädjen och ibland känslan av kompetens.
Men lugn, här är fem sätt att tackla IT-strul utan att få total digital meltdown.
Upprepade teknikproblem är inte ”småsaker”, de är arbetsmiljöproblem. Om systemen strular så ofta att du hör din egen puls slå i tinningarna, prata med din chef och ditt arbetsmiljöombud . IT är en del av arbetsmiljön, och återkommande digitala hinder ska riskbedömas precis som andra problem. En digital skyddsrond kan bli första steget mot att få ordning på verktygen.
Det kommer alltid nya system, nya uppdateringar och nya lösenordspolicys som får dig att börja räkna bakåt från tio. Men: nytt är inte alltid lika med bättre. Fråga hur det nya systemet ska göra ditt arbete enklare. En bra arbetsgivare lyssnar på vad som inte funkar. Dessutom: Har ni en fackklubb hos er? Då ska den involveras innan nya system införs.
Datorn hänger sig. Du stirrar på skärmen. Skärmen stirrar tillbaka.
I den situationen, gör något radikalt: res dig upp, hämta vatten och andas. En mikropaus innan du försöker igen kan rädda både blodtrycket och resten av arbetsdagen. Teknik funkar nämligen bättre när du inte hamrar på tangentbordet.
Ju mer du förstår av systemen, desto mindre makt har de över ditt humör. Det handlar inte om att bli IT-tekniker, utan om att fylla på med små kunskapsbitar. Det kan vara en tio-minuters guide, en intern kurs eller en kollega som lär dig några snabbkommandon. Du sparar tid, frustration och slipper känna att tekniken är ute efter dig personligen.
Du är inte ensam om att muttra svordomar vid datorn. Starta en chatt eller fikatråd där ni delar veckans IT-strul. Både för att få skratta åt eländet tillsammans, men också för att förvånansvärt ofta sitter någon på en smart lösning.
Nästa artikel
Du vet känslan när kuvertet från elbolaget dyker upp i brevlådan, eller den där pushnotisen från appen: ”Ny faktura att betala.” Hjärtat slår alltid lite snabbare. Blir det en okej månad eller kommer räkningen att äta upp hela löneförhöjningen?
Och visst känns det orättvist ibland. Du har inte gjort något annorlunda, men summan verkar ändå leva sitt eget liv. Det är som att elen smyger in på kontot och nallar en allt större bit av kakan än du hade räknat med.
Men det fina är att du faktiskt kan ta tillbaka kontrollen.
– Att se över sina avtal och vanor spelar roll. Här kan du göra insatser för din egen ekonomi, säger Thomas Björkström, Konsumenternas elmarknadsbyrå.
Det handlar inte om att sitta i en mörk lägenhet med tre tröjor på dig, utan om att göra små smarta val som du knappt märker. Summan på räkningen däremot – den märks.
Här är åtta enkla vanor som kan göra att mer av lönen blir kvar i plånboken:
Många fastnar i gamla dyra avtal för att man helt enkelt inte orkar jämföra. Men här finns pengar att spara. Kolla kanske en gång per år, och våga byta. Det tar oftast bara några minuter online.
Fast pris – för dig som har små marginaler eller gillar tryggheten i att veta ungefär vad din elräkning kommer att landa på månad för månad. (Kolla på din nätfaktura vad du har förbrukat historiskt, så kan du räkna ut det.)
Rörligt pris – har varit gynnsamt de senaste åren. Fördelen är att du får ta del av prisnedgångarna, men det kan också komma smällar vid högt elpris, så du behöver ha marginaler för det. Det finns en missuppfattning om att det spelar roll när på dygnet du förbrukar elen, här sätts priset utifrån ett månadsmedelpris.
Timpris – här finns det pengar att tjäna om du har sådana vanor eller kan ställa om vanorna så att du använder el när den är som billigast. Och då tänker vi främst på energislukare som att uppvärmning av hemmet, vattnet och att ladda elbilen.
Ingen vill gå runt och huttra, men en grads sänkning gör faktiskt skillnad då uppvärmningen står för drygt hälften av förbrukningen i ett elvärmt hus. Addera en kofta hemma och se det som en mjuk sparstrategi, inte en uppoffring.
Har du timprisavtal, så förbruka el när den är billig. Och tänk inte att elen är billig, även om timpriset för tillfället är det. Fler saker ingår i den totala elkostnaden, som nätavgift och skatt, så låt dig inte luras.
Extra komplicerat är att vissa elnätsbolag också har infört en effekttariff, och vill att du ska sprida förbrukningen över dygnet. Alltså inte köra bastu, torktumlare och ladda elbil samtidigt. Kolla med ditt nätbolag vad som gäller!
Här går det verkligen att spara pengar! Byt duschmunstycke till ett som drar mindre vatten (som måste värmas upp). Och korta duschtiden. I en familj på fyra personer där alla duschar sex minuter om dagen i en dusch som förbrukar 12 liter vatten per minut ger det en elförbrukning cirka 750 kWh. Om varje person i en familj på fyra personer minskar sin duschtid med en minut per dag blir besparingen enligt Vattenfall över 500 kWh per år.
Alltid full maskin. Alltid eko-program, där du får samma resultat men använder mindre vatten och ström. Och ja, 40 grader räcker nästan alltid. Det gör också att kläderna håller längre.
Har din arbetsplats elbilsladdning eller smarta energilösningar, eller kan du ladda bilen när du handlar? Saker som gör att du inte behöver förbruka lika mycket hemma. Ta reda på vad som finns, små förmåner är lätta att missa.
Laddare, tv-boxar, kaffemaskiner och gamla vitvaror kan dra el i smyg, framförallt äldre apparater. Kolla runt hemma och dra ur sladdar som inte används. Byt till LED om du inte redan gjort det. En liten lampa kan stå för mer än du tror.
Täta fönster, byt packningar, investera i energisnåla apparater eller ett smart styrsystem. Ofta lönar sig investeringen snabbare än man tror, och du slipper känna dig som gisslan för nästa elräkning.
Unionen driver på för en privatekonomi som håller – i vardagen och när livet förändras. Det kan handla om allt från pensioner och rimliga räntor till rättvisa förmåner i arbetslivet och tryggare villkor när du blir sjukskriven. Din vardagsekonomi är en del av helheten vi kämpar för: trygghet, balans och ett hållbart arbetsliv.
