Efter uppsägningen från IT-företaget fick David inte ut sin semesterersättning. Men den hade han ju tjänat in till! När Unionens jurist kopplades in visade det sig att det fanns mer som inte gått rätt till.
Bli medlem här!
En medlem som vi kan kalla David jobbade sedan några år som marknadsförare för ett IT-företag. Tills i somras då han sa upp sig från anställningen.
David jobbade på lojalt, uppsägningstiden ut, men när den sista lönen betalats ut insåg han att den nog borde ha varit lite större.
Efter att han ringt och förklarat situationen för sina rådgivare på Unionen skickades ärendet vidare till förbundsjuristen Filip Vujcic – som kunde se att det stämde, David hade inte fått ut den ersättning han tjänat in till. Företaget hade gjort felaktiga avdrag.
Under sin anställning hade David tjänat in till 76 semesterdagar, men bara tagit ut 47, varför det borde ha funnits 29 intjänade semesterdagar kvar som skulle ha betalats ut som semesterersättning i samband med den sista löneutbetalningen.
- Jag skulle inte säga att det är vanligt att arbetsgivare missar att betala ut semesterersättning . Men bland de ärenden som vi jurister hanterar är det ganska vanligt, säger Filip Vujcic och påminner om att det är viktigt att hålla koll själv och som medlem att höra av sig till Unionen så fort som möjligt om något verkar konstigt.
I det här fallet hade IT-företaget också missat att ge David lönespecifikationer vid ett flertal tillfällen, vilket visade sig när Filip Vujcic skulle gå igenom siffrorna. Det är något som faktiskt är ganska vanligt, berättar han, men det går att komma runt genom att begära ut uppgifter från Skatteverket.
- Bland mindre och oseriösa arbetsgivare är det vanligt att lönebesked inte upprättas. Det kan vara en indikation på att skatter inte har betalats som de ska, men det går som sagt att kontrollera genom att logga in på Skatteverket.
För medlemmen David har Filip Vujcic nu lämnat in en stämningsansökan mot IT-företaget för utebliven lön och brott mot semesterlagen .
Om din arbetsgivare vägrar eller missar att ge dig specifikation på din lön så kan du ändå få fram uppgifterna genom att gå bakvägen:
Enligt Skatteförfarandelagen (10kap 19§) ska du kunna lämna uppgift om skattedraget belopp i upp till sex år tillbaka i tiden. Därigenom kan du alltså få ut dina lönespecar sex år tillbaka i tiden.
Men det är inte lönen Skatteverket vill ha specificerad, utan skatten. Hittar du inga uppgifter om den lön du fått utbetald finns risk att din arbetsgivare underlåtit att betala skatter och sociala avgifter - det vill säga gett dig svart lön.
Har din arbetsgivare inte betalat in de sociala avgifterna så har du inte heller rätt att få ut sjuk- eller föräldrapenning med mera, så det är en god idé att kolla uppgifterna bakvägen ifall du inte får någon lönespec från din arbetsgivare.
Som medlem i Unionen kan du sedan få hjälp av både rådgivare och jurister, så att inte du blir drabbad av andras slarv eller oärlighet.
Genom vårt verktyg, kolla lönespecen, kan du också få hjälp att kontrollera att din lön räknats rätt.
Nästa artikel
En 60-årig säljare på ett företag i Linköping fick efter 37 år i bolaget plötsligt besked om avsked . Anledningen uppgavs vara illojalitet - vilket tillbakavisas av Unionen som företräder säljaren och som nu har stämt företaget i Arbetsdomstolen .
Det var under en sjukskrivning sommaren 2025 som platschefen valde att gå igenom säljarens mejlkorg – utan att informera honom. Där hittades ett dokument med ett affärsupplägg om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.
Arbetsgivaren tolkade mejlet som ett försök att starta konkurrerande verksamhet – och avskedade mannen, vilket Unionens medlemstidning Kollega var först att rapportera.
Bolaget har inte heller riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll.
Unionens förbundsjurist menar dock att säljaren själv varken skrivit mejlet eller tagit initiativ till förslaget. Affärsidén ligger dessutom långt ifrån de kontorsmöbler som företaget säljer.
"Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll" konstaterar Unionens förbundsjurist Elin Lemel i stämningsansökan till AD.
Unionen kräver 190 000 kronor i skadestånd och att mannen ska få sitt jobb tillbaka.
Fallet ovan väcker också en bredare fråga: har arbetsgivaren rätt att läsa anställdas mejl? Kort svar: nej, det är som standard inte tillåtet.
Läs mer:
