För de allra flesta yrken får arbetsgivarna inte begära ut utdrag ur polisens belastningsregister. Men med några enkla knapptryckningar kan de ändå få all information de söker på sajter som Lexbase och Mrkoll. Hur är det möjligt?
Publicerad 01 sept. 2023
Hos personsökningstjänster som Mrkoll och Lexbase kan arbetsgivare för en liten peng hur lätt som helst kolla upp om du har blivit dömd för ett brott. Detta trots att samma arbetsgivare inte har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret om dig. Hur är det möjligt?
– Företagen har utgivningsbevis. Därmed lyder de under den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Vi på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har därför begränsade möjligheter att få dessa sajter att ta bort information om dig även om du skickar ett klagomål till oss, säger Maria Stråhle, kommunikatör på IMY.
Utgivningsbevis ges normalt till massmedieföretag, som har ett så kallat automatiskt grundlagsskydd. Det är positivt för demokratin, då det ger traditionell journalistik ett starkt lagligt stöd. Men 2003 infördes även ett frivilligt grundlagsskydd, vilket innebär att vem som helst som har en blogg eller söksajt också kan ansöka om utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv – och plötsligt kunde dessa databaser som egentligen är personregister omfattas av grundlagsskyddet. Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
– I de flesta fall gäller dataskyddsförordningen inte för verksamheter med utgivningsbevis, säger Maria Stråhle.
Traditionella medier i Sverige är dock mycket restriktiva med namnpubliceringar i samband med brott. Grundregeln är att man avstår från det, vilket är varför du ofta läser ”32-årig man från Örebro” – även om personer som begått riktigt grova brott kan namnges. Bryter man mot etiken kan man anmälas till Medieombudsmannen.
Systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler
– Men det här systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler. Är man en provokativ tidskrift eller sajt som vill utmana etablissemanget är man inte intresserad av att följa dessa regler, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Ytterligare en fråga är att medan polisen efter ett antal år måste gallra bort uppgifter om domar, så kan de finnas kvar i evigheter på de här sajterna.
Så vad tycker Unionen om det här?
– Vi tycker användandet av registren är problematiska. Om man har begått en kriminell handling och avtjänat sitt straff, så förväntas man sedan leva ett hederligt liv. För att kunna göra det måste man försörja sig. Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig. För vi ska komma ihåg att arbetsgivare inte bara samlar in information här, utan även från sociala medier.
Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig.
Det är straffet som avgör hur länge en uppgift finns kvar i belastningsregistret.
3 år efter beslut: Vid straffvarning, alltså när åklagaren beslutat att inte åtala, om personen var under 18 år när brottet begicks.
5 år efter dom eller beslut: Vid exempelvis dagsböter, tillträdesförbud, skyddstillsyn för unga, ungdomsvård, ungdomstjänst om personen var under 18 vid tidpunkten då brottet begicks.
10 år efter dom eller beslut: Vid kontaktförbud, skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård/ungdomstjänst för personer om personen var över 18 år när brottet begicks.
10 efter att straffet har avtjänats: Gäller för de skarpaste påföljderna, som fängelse, sluten ungdomsvård och rättspsykiatriskt vård.
20 år: Om en ny påföljd (dock inte böter) tillkommer medan en annan uppgift ännu står kvar i registret behålls båda kvar. Senast efter 20 år ska uppgifterna dock gallras bort.
Nästa artikel
Eventet och nätverket "Like a boss" har vuxit fram genom ett långvarigt samarbete mellan Unionen och de andra TCO -förbunden: Vision, Fackförbundet ST och Finansförbundet. Den senaste träffen hölls i maj på Berns i Stockholm och samlade över 300 deltagare – både på plats och digitalt. Temat för kvällen var AI och ledarskap.
Varför har ni valt att göra den här gemensamma satsningen? Hur har samarbetet mellan förbunden fungerat?
– Som TCO -förbund har det vuxit fram ett naturligt partnerskap där vi ser värdet i att samla våra krafter för att stärka chefer - oavsett bransch eller bakgrund. Tillsammans har vi bland annat arrangerat Ledarskapsdagarna i Tylösand, varit medarrangörer till Stora Ledarskapsdagen och drivit kursen Ny som chef, som fortfarande är en uppskattad del av vårt gemensamma utbud - och nu även chefsnätverket Like a boss. Syftet har alltid varit att ge stöd i en roll som ställer höga krav men ofta saknar ett eget forum. Samarbetet bygger på en gemensam vilja att skapa relevanta och inspirerande aktiviteter för chefer, både i offentlig och privat sektor . Det är prestigelöst, konkret - och väldigt roligt att få skapa något tillsammans som faktiskt gör skillnad.
Syftet har alltid varit att ge stöd i en roll som ställer höga krav men ofta saknar ett eget forum.
Varför valde ni AI som tema för kvällen?
– AI påverkar redan hur vi jobbar, kommunicerar och leder – och utvecklingen går snabbt. Som chef förväntas du inte bara förstå tekniken, utan också kunna avgöra hur den påverkar din organisation, ditt team och ditt ledarskap. Därför ville vi erbjuda en kväll där chefer får både inspiration och konkreta verktyg för att navigera i den här förändringen. Målet var att ta ner AI från något abstrakt till något konkret och användbart – och samtidigt väcka nyfikenhet. Vi har även ett samarbete med Tankesmedjan Futurion, vars vd Ann-Therése Enarsson föreläst mycket om AI och framtidens arbetsliv det senaste året, vilket gjorde det extra naturligt att väva in hennes perspektiv i temat för kvällen.
Många chefer känner ett behov av att förstå mer – utan att nödvändigtvis vara tekniska experter.
Varför tror du intresset är så stort?
– Många chefer känner ett behov av att förstå mer – utan att nödvändigtvis vara tekniska experter. AI väcker frågor om framtidens arbetsliv, men också om ansvar, etik och hur vi leder människor i en tid av förändring. Och inte minst: det här är ett forum där man får träffa andra chefer, dela erfarenheter och spegla sig i andra med liknande ledarutmaningar. Den kombinationen är stark. Dessutom har vi nu öppnat upp för digitalt deltagande under själva föreläsningen – vilket gör att även chefsmedlemmar i andra delar av landet kan ta del av innehållet, ställa frågor till föreläsaren och få ny kunskap direkt i sin vardag. Även om nätverkandet främst sker på plats, är det ett stort lyft att fler nu kan vara med – oavsett var de befinner sig.
Vad hoppas ni att ”Like a boss” ska ge medlemmarna?
– Vi vill skapa ett forum som inspirerar, utmanar och stärker chefer – oavsett om de är nya i rollen eller har många års erfarenhet. Chefer söker utveckling – men också igenkänning. Med Like a boss vill vi ge båda delarna: inspiration, kunskap och ett sammanhang att växa i.
Det här eventet ska kännas som en energipåfyllning: ett tillfälle att stanna upp, reflektera och ta med sig nya idéer till vardagen. Det ska också vara ett sammanhang där man får känna att man inte står ensam, utan är en del av något större. Vårt mål är att Like a boss ska vara både användbart och lustfyllt – en plats att växa i som ledare. Samtidigt vill vi att våra chefsmedlemmar ska känna att deras fackförbund ser deras behov, ger dem rätt förutsättningar och är ett stöd i deras yrkesliv. Det handlar om att bidra till att skapa ett bättre arbetsliv – men också om att våra medlemmar ska känna sig trygga och nöjda med sitt medlemskap.
Vi vill skapa ett forum som inspirerar, utmanar och stärker chefer – oavsett om de är nya i rollen eller har många års erfarenhet.
Går det redan nu att säga något om nästa event?
– Nästa nätverksträff är redan inplanerad till den 28 september. Vi har börjat spåna, absolut! Det finns mycket kvar att utforska – både inom AI och andra områden som påverkar chefsrollen just nu och framöver. Vi ser ett fortsatt behov av att prata om ledarskap i förändring, och om hur chefer kan rusta sig inför det nya arbetslivet. Vi ser också gärna ett fortsatt samarbete med Tankesmedjan Futurion, som med sitt uppdrag att belysa aktuella arbetslivsfrågor tillför både skärpa och fördjupning.
