IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
En HR-anställd vid ett stort hamnföretag i Göteborg blev av med jobbet efter att ha underkänts i en säkerhetsprövning – utan att få veta varför. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen , som Unionens medlemstidning Kollega rapporterat om.
Kvinnan anställdes för två år sedan i en tjänst som inte var säkerhetsklassad. I våras beslutade företaget att samtliga tjänstemän skulle prövas, även de tjänster som inte varit säkerhetsklassade tidigare. Ett externt företag anlitades för intervjuerna.
– Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju, säger hon till Kollega.
På sin första semesterdag fick hon ett kort samtal från HR-chefen.
– HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.” Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte.
Vid mötet blev hon omedelbart avstängd från arbetsplatsen, med enda motivering: att hon inte klarat prövningen.
– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig.
Unionen kräver att avskedandet ogiltigförklaras och yrkar 190 000 kronor i skadestånd.
– Arbetsgivaren har fattat beslut om både prövningen och att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis måste de redogöra för skälen, men det har inte skett, säger Unionens jurist Annika Melin Koeppel.
Hon menar att kvinnan befinner sig i en ”Kafka-lik” situation:
– Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.
Företaget kommenterar inte enskilda personalärenden, men skriver till Kollega att man alltid följer lagstiftningen och har förtroende för rättsprocessen.
Antalet säkerhetsprövningar har ökat kraftigt. En statlig utredning från förra året föreslår tydligare regler och möjlighet till överklagan, i syfte att stärka rättssäkerheten.
Där föreslås bland annat att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga och då beslutet blir till den prövades nackdel ska det motiveras (dock med möjlighet till undantag i allvarliga fall). Motiveringskravet bör leda till ökad rättssäkerhet för de prövade.
