IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
Enligt myndigheten Tillväxtanalys nådde antalet konkurser en historisk topp under 2024 – den högsta nivån sedan 1998 – och under 2025 höll sig siffrorna fortsatt på en hög nivå. Det avspeglades tydligt i Unionens verksamhet: under året begärde förbundet sammanlagt 89 företag i konkurs, ett nödvändigt steg för att den statliga lönegarantin ska kunna aktiveras.
– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen till medlemstidningen Kollega.
Under fjolåret tog Unionens förbundsjurister emot 508 nya arbetsrättsliga ärenden – tvister som rör exempelvis lön, uppsägningar och avsked .
Sammantaget fick medlemmarna 38 miljoner kronor i ersättning efter förhandlingar och domstolsprocesser. Därutöver bistod förbundets jurister med bedömningar i 173 försäkringsrättsliga ärenden som rörde arbetsskador och a-kassa , vilket gav medlemmarna ytterligare fyra miljoner kronor i ersättning.
Varje år företräder Unionen också ett mindre antal medlemmar som hamnar i den omvända situationen: de stäms av sin arbetsgivare och krävs på skadestånd. Bakom sådana tvister ligger ofta påståenden om brott mot lojalitetsplikten – att en anställd ska ha röjt företagshemligheter, brutit mot en konkurrensklausul eller startat ett konkurrerande företag. Konsekvenserna kan bli kännbara.
Under förra året jämkades krav på sammanlagt cirka 30 miljoner kronor, det vill säga höga belopp som arbetsgivare krävt men som till slut inte fastställdes i den storleken.
– Att röja företagshemligheter eller bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan till Kollega.
Avskedad efter 37 år - på grund av ett mejl
Dom: Uppsägning ogiltig - larmade om sexköp och droger
Skrolla nedåt för att läsa fler berättelser om hur medlemmar fått stöd i olika arbetsrättsliga prövningar.
