Chefsliv: Så minskar du vobb-stressen för dina medarbetare
Att försöka framstå som professionell i ett digitalt möte samtidigt som ett snorigt barn klättrar på en, kan få vem som helst att gå upp i högvarv. Så hur minskar man vobb-stressen? Här är Unionens fem tips till dig som chef.
Ordet
vobba
var med på 2011 års nyordslista. De flesta nyord överlever inte i flera decennier, många kommer inte ens med i nästa upplaga av Svenska akademins ordlista. Men ordet
vobba
, som innebär att man jobbar samtidigt som man är hemma med sjukt barn, kom för att stanna.
– Från att ha varit något av ett fenomen är det nu vedertaget att
tjänstemän
vobbar ibland. Sedan pandemin har man också goda förutsättningar att göra det, säger Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen.
i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket
Men när Unionen kollade närmare på vobbandet i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket. Det kan handla om att man vobbar för att inte sätta sina kollegor på pottan.
– Eller så vobbar man för att det inte finns någon att lämna över arbetsuppgifterna till, så man kommer att få göra dem själv oavsett. I det läget kan man lika gärna
vobba
för att slippa inkomstbortfall, trots att man kanske innerst inne hade velat vabba.
Vad finns det för nackdelar med att folk känner att de borde vobba?
– Om man tycker att man vobbar för mycket så är det en form av missnöje, och det är aldrig en fördel att ha missnöjda medarbetare.
Peter Tai Christensen påminner om att möjligheten att vobb kan upplevas som stressförebyggande, eftersom arbetet inte samlas på hög tills barnet är friskt.
– Men om man istället känner sig tvungen att
vobba
, så blir det istället en stressfaktor.
Förväntar du dig att folk ska vobba?
Och även om du som chef i ord har sagt att det är okej att vabba, så gäller det att vara uppmärksam på kulturen. Finns det i ärlighetens namn en förväntan på att medarbetare ska vara tillgängliga när de vabbar, och allra helst
vobba
?
– Ta upp frågan på ett arbetsplatsmöte, och tydliggör arbetsgivarens inställning till vabb och vobb. Ge medarbetarna chans att komma med frågor och funderingar. Ju öppnare, rakare och tydligare kommunikation, desto bättre.
Minska vobb-stressen – tips till dig som chef
Lyft fråganpå ett möte med ditt team. Tydliggör arbetsgivarens inställning, vad som gäller och vilka rutiner som finns, så att det inte blir upp till varje medarbetare att gissa sig fram till vad som är okej och inte.
Se till att samma rutiner gäller över hela företaget – annars är risken stor att en sak sägs, men medarbetarna tror att något annat förväntas, eller att missnöje kring orättvisor uppstår.
Påminn om att man kan dela upp arbetsdagen på olika sätt. På en och samma dag kan man kombinera vabb och vobb, exempelvis vabba på förmiddagen och
vobba
på eftermiddagen. Tillåt gärna medarbetarna att rapportera in i efterhand hur dagen kom att se ut. På så sätt får barnets behov av omsorg styra.
Påminn om rätten att vabba. Var tydlig med att vabbande inte drabbar karriären. Du kan också ge medarbetaren lite tips på bra serier att kolla på vid vabb, som en signal om att du inte förväntar dig att hen måste kolla mejlen stup i kvarten.
Föregå med gott exempel. Om du som chef själv vabbar, så var konsekvent och svara inte på en massa mejl.
Opinion
Drabbad av vobb-stressen?
Att vobba är en fin möjlighet, inte minst ekonomiskt. Men fyra av tio tycker nu att de vobbar för mycket. Och när vobbandet blivit ett måste, så kommer det med stress och dåligt samvete. Det visar en aktuell undersökning av Novus.
Sätta rättvisa löner, hålla svåra samtal och skapa en trygg arbetsmiljö – att vara chef innebär ansvar, befogenheter och utmaningar. Här hittar du Unionens råd och stöd i din vardag som chef och ledare.
Vad är det som gör att vissa team fungerar sömlöst medan andra fastnar i missförstånd och låsningar? I det här avsnittet av Jobblivet berättar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens ombudsman Dag Bremberg om beteenden, dynamik och strukturer som lägger grunden för riktigt starka team.
När Ann-Charlotte beskriver ett starkt team återkommer hon till samma sak: tydlighet och energi. ”Vi vet vart vi ska och varför”, säger hon i podden. Team som fungerar har hittat formen för hur de arbetar tillsammans, och de vill vara med och bidra.
Dag Bremberg, Ann-Charlotte Baudin och Nicklas Hermansson.
Vad kännetecknar ett fantastiskt team?
Ett starkt team har en gemensam riktning och en tydlig förståelse för varför arbetet är viktigt. När medarbetare vågar vara ärliga, prova nytt och acceptera att ingen är perfekt, uppstår en arbetsmiljö där människor vill bidra.
Tre beteenden återkommer hos team som lyckas: nyfikenhet, ansvarstagande och omtanke. Ann-Charlotte berättar hur hon ofta återkommer till ordet ”snälltolka”, att anta goda avsikter och ställa frågor innan man tolkar in något. Det är en vana som ofta får väldigt positiva effekter.
Bygg teamet utifrån olikheter
När chefer sätter samman team är det lätt att välja personer som liknar en själv. Men, som Ann-Charlotte uttrycker det: ”det är olikheterna som skapar dynamik”. En blandning av erfarenheter, åldrar och arbetssätt gör teamet mer robust, inte minst när omvärlden förändras snabbt.
Ett fantastiskt team handlar inte bara om vilka som ingår, utan om hur arbetet organiseras. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet skapar prestation.
Team bör tidigt vara överens om vem som ansvarar för vad, hur beslut tas, hur gemensamma mål följs upp och hur feedback ges och tas. När alla vet vad som gäller minskar friktionen, och fler vågar bidra med sina idéer.
Friktion kan vara positivt
Alla team går igenom faser av utveckling och konflikt. Dag kopplar det till FIRO-modellen, som handlar om gruppdynamik, och som visar att friktion är både naturligt och nödvändigt.
Det är först när teamet har tagit sig igenom oenigheter och prövningar som man når verklig samhörighet. När någon ny börjar eller någon slutar börjar processen om – det är en naturlig del av teamets utveckling.
Lyssna på avsnittet för fler exempel på hur du bygger team som vill vara med, bidrar aktivt och står stadigt även när förutsättningar förändras.
Sätt en gemensam riktning och repetera den ofta.
Rekrytera olikheter, inte kopior.
Utgå från drivkrafter snarare än CV.
Skapa en kultur av nyfikenhet och öppenhet.
Snälltolka och ställ följdfrågor.
Se till så att alla har tydliga ansvarsområden och följ upp regelbundet.