Chefsliv: Så minskar du vobb-stressen för dina medarbetare
Att försöka framstå som professionell i ett digitalt möte samtidigt som ett snorigt barn klättrar på en, kan få vem som helst att gå upp i högvarv. Så hur minskar man vobb-stressen? Här är Unionens fem tips till dig som chef.
Ordet
vobba
var med på 2011 års nyordslista. De flesta nyord överlever inte i flera decennier, många kommer inte ens med i nästa upplaga av Svenska akademins ordlista. Men ordet
vobba
, som innebär att man jobbar samtidigt som man är hemma med sjukt barn, kom för att stanna.
– Från att ha varit något av ett fenomen är det nu vedertaget att
tjänstemän
vobbar ibland. Sedan pandemin har man också goda förutsättningar att göra det, säger Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen.
i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket
Men när Unionen kollade närmare på vobbandet i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket. Det kan handla om att man vobbar för att inte sätta sina kollegor på pottan.
– Eller så vobbar man för att det inte finns någon att lämna över arbetsuppgifterna till, så man kommer att få göra dem själv oavsett. I det läget kan man lika gärna
vobba
för att slippa inkomstbortfall, trots att man kanske innerst inne hade velat vabba.
Vad finns det för nackdelar med att folk känner att de borde vobba?
– Om man tycker att man vobbar för mycket så är det en form av missnöje, och det är aldrig en fördel att ha missnöjda medarbetare.
Peter Tai Christensen påminner om att möjligheten att vobb kan upplevas som stressförebyggande, eftersom arbetet inte samlas på hög tills barnet är friskt.
– Men om man istället känner sig tvungen att
vobba
, så blir det istället en stressfaktor.
Förväntar du dig att folk ska vobba?
Och även om du som chef i ord har sagt att det är okej att vabba, så gäller det att vara uppmärksam på kulturen. Finns det i ärlighetens namn en förväntan på att medarbetare ska vara tillgängliga när de vabbar, och allra helst
vobba
?
– Ta upp frågan på ett arbetsplatsmöte, och tydliggör arbetsgivarens inställning till vabb och vobb. Ge medarbetarna chans att komma med frågor och funderingar. Ju öppnare, rakare och tydligare kommunikation, desto bättre.
Minska vobb-stressen – tips till dig som chef
Lyft fråganpå ett möte med ditt team. Tydliggör arbetsgivarens inställning, vad som gäller och vilka rutiner som finns, så att det inte blir upp till varje medarbetare att gissa sig fram till vad som är okej och inte.
Se till att samma rutiner gäller över hela företaget – annars är risken stor att en sak sägs, men medarbetarna tror att något annat förväntas, eller att missnöje kring orättvisor uppstår.
Påminn om att man kan dela upp arbetsdagen på olika sätt. På en och samma dag kan man kombinera vabb och vobb, exempelvis vabba på förmiddagen och
vobba
på eftermiddagen. Tillåt gärna medarbetarna att rapportera in i efterhand hur dagen kom att se ut. På så sätt får barnets behov av omsorg styra.
Påminn om rätten att vabba. Var tydlig med att vabbande inte drabbar karriären. Du kan också ge medarbetaren lite tips på bra serier att kolla på vid vabb, som en signal om att du inte förväntar dig att hen måste kolla mejlen stup i kvarten.
Föregå med gott exempel. Om du som chef själv vabbar, så var konsekvent och svara inte på en massa mejl.
Opinion
Drabbad av vobb-stressen?
Att vobba är en fin möjlighet, inte minst ekonomiskt. Men fyra av tio tycker nu att de vobbar för mycket. Och när vobbandet blivit ett måste, så kommer det med stress och dåligt samvete. Det visar en aktuell undersökning av Novus.
Sätta rättvisa löner, hålla svåra samtal och skapa en trygg arbetsmiljö – att vara chef innebär ansvar, befogenheter och utmaningar. Här hittar du Unionens råd och stöd i din vardag som chef och ledare.
När arbetsmiljö blir ditt ansvar – se till att få rätt förutsättningar
Stress, ansvar och krav på att alltid leverera – många chefer riskerar att gå in i väggen. I det här avsnittet av Unionens podcast delar Therese Ousbeck sin berättelse om utmattning och återhämtning och Unionens expert Mirjam Olsson ger råd för hur du som ledare kan förebygga ohälsa – för dig själv och ditt team.
Therese körde på. Hon var ny som chef, sedan kom en pandemi och svällande uppdrag – och till slut tog det stopp.
”Jag fann ingen glädje i nånting. Stoppar jag inte nu, vet jag inte vad som händer,” berättar hon i podden.
Sjukskrivningen blev vändpunkten, men vägen dit kantades av välkända fällor: lojalitet, gränslöshet och den tysta förväntan att “lösa det”. Unionens utredare Mirjam Olsson känner igen mönstret: ”Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad,” säger hon.
Annika, Mirjam och Nicklas pratar om hur vi som chefer kan skapa rätt förutsättningar för oss själva – och våra medarbetare – för att uppnå en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.
Transparens som ledarskap
Just den meningen borde få varningsklockorna att ringa. För bakom den döljer sig ofta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet – och delegerade arbetsmiljöuppgifter utan tillräckliga förutsättningar.
Therese beskriver hur hjälpen gjorde skillnad. ”Jag blev respektfullt uppfångad… direkt till företagshälsovården, rehabplan, läkare och psykolog,” berättar hon.
Regelbundna avstämningar med chefen och en grupp som fick växa i ansvar gav hållbarhet på riktigt. Transparensen blev hennes ledarskapslyft.
”Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.”
Rimliga förutsättningar för sina uppgifter
Kärnan i avsnittet handlar om chefens uppdrag. Att få delegerade arbetsmiljöuppgifter innebär att arbeta både med SAM och med arbetsanpassning/rehabilitering. Men, som Mirjam betonar: uppgifterna måste komma med mandat, befogenheter och resurser.
”Det går inte att göra ett bra jobb om man har usla förutsättningar. Ytterst kan man faktiskt returnera arbetsmiljöuppgifter uppåt igen.”
När teknik medför stress
I avsnittet berörs också teknikstress. Nytt ska inte staplas ovanpå allt gammalt. "Man måste se till att tekniken understödjer arbetet – inte att den blir något vi ska tjäna," säger Mirjam.
Therese fyller i: ”Min dröm är att tekniken inte ens syns, utan jobbar i bakgrunden – så att vi kan lyfta våra mänskliga superkrafter.”
Det här avsnittet är för dig som leder andra – särskilt om du är mellanchef. Du får både igenkänning och ett konkret språk för att ställa krav tidigt. Och ja, mod att säga: Jag behöver förutsättningar för att ta det här ansvaret.
Lyssna på hela samtalet för Therese resa, Mirjams råd om tidiga tecken och hur du praktiskt säkrar ditt mandat.
Beskriv uppgiften och vad som saknas (mandat/befogenheter/resurser).
Begär skriftligt det du behöver (budget, tid, kompetens, systemstöd).
Involvera
skyddsombud
och företagshälsovård i dialogen.
Får du inte förutsättningarna? Begär att delegeringen återtas eller omfördelas.
Dokumentera och följ upp i SAM: riskbedömning,
åtgärdsplan
, tidsatta uppföljningar.