”Krig och inflation – därför går Sverige ändå bra”

Tillvaron kantas just nu av dystra rubriker om krig och inflation . Ja, sedan Rysslands invasion av Ukraina har priset på såväl olja, som gas och matvaror ökat, och inflationen spunnit iväg. Men trots det är framtidstron i det svenska näringslivet stor, enligt Unionens klubbar. Och Sverige kommer att klara den nuvarande turbulensen bättre än många andra länder, visar Unionens senaste konjunkturanalys.

– Utan kriget kanske vi hade haft en ännu bättre utveckling, men vi ser ändå att många saker tar fart nu när pandemin har klingat av. Om vi jämför med för ett år sedan då vi satt hemma för jämnan, så är det inte konstigt att Unionens fackklubbar inom exempelvis tjänstesektorn är rekordpositiva nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Men priserna ökar ju även för företagen, så hur kan de klara sig så bra?

– I viss mån tänker sig företagen höja priserna, men framförallt ser man en tillväxt i försäljningen, vilket skapar vinster.

Många nya jobb

En anledning till de positiva tongångarna är att svensk industri klarar sig bra, trots oron i omvärlden – och den är en viktig motor för svenskt näringsliv i stort, genererar uppdrag även åt underleverantörer och konsulter. Enda delbranschen som tydligt drabbas av de globala problemen tycks vara fordonsindustrin, där man tror att försäljningen kommer att backa lite. 

– Men även här är självförtroendet stort, man fortsätter anställa och investera. Det beror på att orderingången är stark. Det är alltså inte efterfrågan som är problemet, utan svårigheter med underleverantörer och fraktproblem. 

Ett tydligt tecken på företagens framtidstro är att många planerar att anställa, framkommer när Unionen har frågat sina förtroendevalda.

– Delvis handlar det om en uppstuds efter pandemin, men de positiva anställningsplanerna finns i alla branscher, även de som gick bra under corona-krisen, säger Katarina Lundahl.

Därför står vi starka i en tid av oro – 5 anledningar

1. Vi ligger rätt i tiden. Generellt ligger svenska företag rätt i tiden, och levererar hållbara produkter och lösningar kopplade till klimatomställningen. Därav god efterfrågan.
2. Sveriges beroende av Ryssland är mindre. I jämförelse med vårt konkurrentland Tyskland är vi mindre beroende av ryska insatsvaror och rysk energi. Vi får därför inte riktigt lika höga elpriser, framförallt inte norra Sverige, vilket ger våra företag fördelar. Och i den mån vi har exporterat till Ryssland, så har man nu kunnat styra om varorna till andra länder, eftersom efterfrågan generellt är så stor just nu.
3. Branscher stärks av turbulensen. Skogs- och träindustrin, där vi har konkurrerat med Ryssland och Ukraina, har både priserna och efterfrågan ökat när utbudet nu minskat. Även försvarsindustrin och företag som levererar gruvutrustning vädrar morgonluft.
4. Svenska hushåll står stadigt. Inflationen urholkar visserligen den privata ekonomin, men Sverige har färre fattiga hushåll än länder med större inkomstspridning, och många har en buffert att ta av. Efter pandemin finns också en vilja att ta lite av sparpengarna för att unna sig saker. Den andra delen är att vi tror på ett ökat antal sysselsatta, vilket gör att fler kan konsumera. Dessutom har den svenska staten muskler att gå in och stötta hushåll vid behov.
5. Vår lönebildningsmodell kan ge lägre inflation . I Sverige liksom andra länder är man nu orolig för att inflationen ska bli en spiral som stärker sig själv: När priserna stiger kommer kraven på högre löner, vilket innebär att företagen måste höja sina priser – och så är spiralen igång. I Sverige har vi en centraliserad lönebildningsmodell, som bygger på att kraven på löneökningar hänger samman med företagens lönsamhet. Går företagen bra, finns det skäl att kräva högre löner (de som producerar ska ha sin rättmätiga del av kakan). Men vi gör det inte enbart för att inflationen och priserna ökar. Vi tror därför att Sverige har goda förutsättningar för en snabbare nedgång i inflation , vilket gynnar såväl hushåll som företag.