Självledarskap innebär inte att chefen kan abdikera. Men det innebär att du kan må bättre i en tillvaro full av ovisshet, att du lättare kan sätta gränser i relation till kollegor, eller tillåta dig att pausa även på hemmakontoret. Mia Törnblom hjälper dig att komma igång.
Pandemin har pågått länge nu, många
tjänstemän
sitter fortfarande hemma och jobbar vid sina köksbord – och ingen kan nu svara på exakt hur länge detta kommer att pågå.
– Självledarskapet har aldrig varit viktigare, säger ledarutvecklaren Mia Törnblom, vars senaste bok "Sårbar och superstark" handlar om att ta makten över sitt liv.
Och då har Mia ändå jobbat med självledarskap och självkänsla i över 20 år. Men det som är speciellt just nu är osäkerheten kring vad som händer härnäst.
– Vi befinner oss i en tid av stor ovisshet, där förutsättningarna kan ändras över en dag, det har vi fått erfara. Och just ovisshet är inte människans bästa gren. Så det har aldrig varit viktigare att göra det man kan, hur litet det än må vara, som ger känslan av påverkanskraft.
Därför tipsar Mia om att fortsätta sätta mål, inte långsiktiga mål (det är svårt när villkoren kan ändras snabbt), utan mikromål.
– Sätt mål för dagen, det ger en känsla av att du uppnår saker, och kraft och energi att fortsätta.
Det är också viktigt att stärka sitt självledarskap. Men vad innebär då detta ord som så många svänger sig med?
– Ja, det har blivit populärt att prata om självledarskap. Tyvärr blir det ibland fel, när chefer och ledningsgrupper ser det som ett sätt att lägga över ansvaret på individen utan att erbjuda förutsättningar att lyckas. Chefen och arbetsgivaren har sina ansvar i att leda arbetet. När jag träffar en person som inte tränar fysiskt regelbundet så är orsaken aldrig att de inte vet hur man gör, men när jag träffar människor som inte tränar självledarskap så är orsaken ofta just brist på kunskap i metod och teknik. Så till alla arbetsgivare som använder begreppet vill jag hylla och samtidigt vara tydlig med att det innebär ett ansvar att ge medarbetare förutsättningar för att lyckas.
Självklart har vi alla parallellt med detta ett eget ansvar att öva oss i att leda oss själva, som handlar om hur vi leder och förhåller oss till oss själva.
– Jag brukar säga att vi i alla situationer, relationer och konflikter både ska se och ta ansvar för vår egen del. Att öva på självledarskap eller inte är lite som skillnaden mellan att ställa sig i starten på ett maratonlopp och chansa på att det går bra, ”fyra mil, jag har det nog i kroppen”, eller att träna innan. Loppet är fortsatt lika långt, men våra förutsättningar för att både lyckas och kanske njuta av det ökar.
Ja, det hjälper dig att kunna njuta av tillvaron trots att den inte barainnehåller glädje, fantastiska människor och möjligheter.För dessa saker blandas flitigt med motgångar eller känslan av att bli bortvald. Du kommer att göra fler misstag, bli missförstådd och orättvist behandlad. Sådant är livet!
– Det går inte påverka. Det du däremot har makt att förändra är hur väl förberedd du är och hur du väljer att låta dig påverkas av de utmaningar som livet innebär. Genom att investera tid och engagemang i dig själv och dina behov blir du bättre förberedd inför nästa motgång och besvikelse. Ja, du rustar dig att hantera livet på livets villkor.
Grunden i detta är som du säkert kan gissa god självkännedom och medvetenhet kring dina behov – samt att se sin egen del i saker. Visst ska du tillåta dig att bli arg, frustrerad och besviken, men när du fastnar i ältande och bitterhet så leder det ofta till andra negativa beteenden.
– Det kan vara att vi försöker ”lyfta” oss själva genom att förminska någon annan eller konstant går runt med känslan av att den vi är och det vi gör aldrig duger, aldrig någonsin räcker till. Negativa känslor som dessa skapar en enorm självcentrering som hindrar oss att leva våra liv fullt ut.
Så när du fastnar i den här typen av ältande, där du slår på dig själv eller stör dig på andra, gör du klokt i att stanna upp och fråga dig själv: Vad handlar det här om hos mig? Vilka känslor väckte detta? Vad har jag för del i det här? Varför blev jag så upprörd? Är min självkänsla hotad? Min ambition med framtiden? Eller min känslomässiga trygghet? Blev mitt ego sårat?
Men då kan man känna att ”varför ska jag göra det? Det var ju hennes fel.”
– Att älta andras tillkortakommanden kännas vara skönt för stunden, men är i förlängningen inte så smart. Till slut är det som att personen har flyttat in i ditt huvud. Hen betalar inte hyra, hen bara bor där och tar upp space och energi, förklarar Mia.
En annan del handlar om att få koll på sina behov, vad du tarvar för att må bra. Och här påminner Mia om att de behov du hade innan pandemin troligen inte är samma som de du har idag.
– Tidigare fick du säkert spontana pauser genom att du småpratade med kollegor i korridoren. Nu behöver du själv se till att få dem. Så fundera på vad som ger dig en känsla av avkoppling. För vissa är det en promenad, för andra en stund i soffan med en gitarr. Kom ihåg att ta fler pauser, och att de ska ge dig återhämtning och energi.
Och när du tidigare gick runt på kontoret var det folk som hejade, log och kanske ropade ”snyggt jobbat igår.” Mycket av den dagliga valideringen och bekräftelsen har försvunnit, vilket innebär att du behöver bekräfta dig själv lite extra just nu.
– Det vi inte längre får av vår omgivning, behöver vi ge till oss själva, annars är risken att man känner sig låg, tappar fokus och enbart ser hinder och sina egna brister.
Därmed inte sagt att du är ensam i världen och ska klara allt själv. Tvärtom, självledarskap handlar många gånger om modet att visa sig sårbar genom att exempelvis be om hjälp, ta emot hjälp, säga att du inte förstod, eller att du har glömt något viktigt.
– Om din chef eller kollega tidigare kunde se att du var stressad och fråga om du ville ha en hjälpande hand, så behöver du nu signalera att ”imorgon skulle jag behöva bolla den här frågan.”
Ett bra verktyg i detta är strukturerad reflektion, där du funderar både på vad som inte gått så bra, och vad du är glad och tacksam över.
– Att reflektera är som jogging för själen. Det finns till och med forskning som visar att vi utvecklas mer och presterar bättre om vi regelbundet bekräftar våra prestationer för oss själva, än om vi enbart får bekräftelse från andra.
Men detta är ingen quick fix, utan kräver sin insats i form av tålamod och regelbunden övning.
– Att läsa den här artikeln, luta sig tillbaka och känna sig nöjd fungerar ungefär lika bra som att läsa en bok om löpning och tro att man ska få bättre kondition, skrattar Mia.
Reflektera dig till välmående
Här är fyra frågor. Ta för vana att reflektera över dem en stund innan du checkar ut för dagen.I förlängningen kommer att göra dig såväl nöjdare som mer produktiv.
1. Vad var inte så bra idag, och vad lär jag mig av det?
Cyberhoten har ökat – så skyddar du dig och din arbetsgivare!
Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Rysslands invasion av Ukraina är inte ett krig bara på marken, utan också digitalt. Bland annat deklarerade hackernätverket Anonymous cyberkrig mot Ryssland. Även här i Sverige är vi utsatta. Nyligen gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut och varnade för att risken för cyberattacker och försök till desinformation har ökat sedan invasionen.
– Cyberkrig det är en del av dagens krigföring, så precis som försvaret steppar upp när det blir konflikt i vårt närområde, även om man inte tror att ryssarna kommer till Gotland imorgon, så innebär det en ökad spänning också på internet, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så vad kan en cyberattack vara, rent konkret? Det kan handla om att man skapar mängder av falsk trafik mot viktiga webbplatser och tjänster, för att slå ut dem. Exempelvis var det en massiv cyberattack mot en rad viktiga ukrainska sajter strax innan invasionen.
– Syftet är dels att skapa oro, men också att störa ut information. Det kan jämföras med att bomba ett tevetorn. Andra gånger vill man ta kontroll över infrastrukturen i ett land. Man kanske hackar sig in i distributionssystem, vilket gör att man inte kan distribuera exempelvis el eller vatten. Eller så kan man gå på flygledningssystemet, vilket stoppar flygen.
Och hur kan det här drabba företag?
– Dels skapar det oro när man stör ut stora företag med många anställda. Det kan också blir svårt att betala ut löner eller kommunicera med omvärlden. Eller så är man ute efter information som finns på företaget, säger Måns Jonasson.
Men lilla jag, det är väl ingen som är intresserad av den information jag sitter på?
– Så tänker många, och i praktiken stämmer det ofta, men din information är en del av ett stort pussel med miljontals bitar. Någonstans i ditt moln av information finns ett mejl som innebär att man kan lista ut vad mottagaren jobbar med. All info är av vikt när man kan automatisera hanteringen. Därför är även du en måltavla. Och vi har alla sett spionfilmer, och vet att just du kan ha ätit middag med frun till en spion utan att veta om det. Lite så är det i verkligheten också.
Så vad kan jag göra för att skydda mig och företaget jag jobbar på?
– Det lättaste sättet att höja din säkerhet är att inte återanvända lösenord, utan ha ett unikt lösenord för varje tjänst. Då kan en hackare som tar sig in och stjäl en databas med lösenord ändå bara komma in på en av alla de tjänster du använder. Det andra är att använda tvåfaktorsautentisering. Det ökar säkerheten dramatiskt.
Tvåfaktorsautentisering innebär förenklat ett extra lager av skydd till ditt konto. Det kan exempelvis innebära att du får en kod via sms till ditt mobilnummer, eller att en app skickar ett meddelande till din enhet där du trycker på aviseringen för att godkänna inloggningen.
Ett annat vanligt sätt att få tillgång till ett företags information handlar inte om teknik, utan om att människor manipuleras till att lämna ut information.
– Angriparna använder sig då av social ingenjörskonst. Ibland är det lättare för en hackare att få en person att dela med sig av information än att hacka sig in i ett system med hög säkerhet – för det är nästan mission impossible.
Och hur kan det här gå till?
– Angriparen kanske ringer receptionen, utger sig för att vara en elektriker som ska byta några glödlampor, och blir på så sätt insläppt. Hen kan också skicka ut phishing-mejl, där du ombeds lämna ut personuppgifter eller annan känslig information.
Eller så skriver angriparen i ett mejl att det var fel på din senaste lönerapport, men om du är snäll och skickar in det här och det här kan de snabbt rätta till saken. Måns berättar också om så kallad vd-attacker.
– Mejlet ser då ut att komma från företagets vd, som kanske skriver att ”du, jag behöver snabb hjälp med en grej, kan du skicka mig…” Människor vill gärna hjälpa till, samtidigt som angriparna är experter på att utnyttja våra sociala brister. Därför är det här så effektivt, säger Måns Jonasson.
Ha säkra lösenord. Inte namn på ditt barn eller din hund, och undvik ord som finns i ordboken.
Återanvänd inte lösenord. Ha ett lösenord per tjänst.
Använd tvåfaktorsautentisering.
E-kurs: GDPR för förtroendevalda
E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.