Varsel om konflikt - vad innebär det?

Om vi inte lyckas komma överens med motparten om ett nytt kollektivavtal och om frågan är tillräckligt viktig för Unionens medlemmar så finns som sista utväg den grundlagsskyddade konflikträtten (14 § 2 kap Regeringsformen). Syftet med konfliktåtgärder är att sätta press på motparten så att förhandlingarna kan leda fram till uppgörelse.

Unionen vill komma överens om rimliga kollektivavtal för medlemmarna som vill ha bland annat rimliga löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvisa villkor för deltidsanställda som beordras att arbeta övertid.

Unionens mål är alltid att nå bra avtal för medlemmarna utan att behöva ta till konflikt. En konflikt föregås alltid av försök att förhandla med arbetsgivarna om de frågor vi vill reglera i ett nytt kollektivavtal . När förhandlingarna når vägs ände och parterna inte kan hitta en överenskommelse om arbetstidsförkortning, återstår ingen annan utväg.

Varsel är en varning om konfliktåtgärder. Enligt Medbestämmandelagen (MBL) måste varsel ges till den andra parten minst sju arbetsdagar i förväg.

Om vi inte når en överenskommelse under varselperioden, bryter konflikt ut. Det innebär att de medlemmar som är involverade i konflikten måste lämna sina arbetsplatser och arbetsuppgifter så länge konflikten pågår. Arbetsutrustning som mobiltelefoner och bärbara datorer måste lämnas på arbetsplatsen eller förvaras enligt överenskommelse med närmaste chef.

Viktigt att tänka på är att en telefon som ägs av arbetsgivaren räknas som arbetsredskap och att arbetsgivaren har rätt att kräva in den vid en konflikt, även om du använder den både i jobbet och privat. Säkra upp med en alternativ telefon och privat telefonnummer. Se till att Unionen har dina privata kontaktuppgifter för att hålla dig uppdaterad under konflikten.

Ja, om du omfattas av varslet om konflikt som medlem i Unionen måste du delta i konflikten. Att följa de beslut som fattas är en del av att vara facklig medlem, och rätten att delta i en konflikt utan att bli straffad av arbetsgivaren är grundlagsskyddad enligt svensk lag.

Enligt Unionens stadgar §2.3 kan en medlem som bryter mot förbundets värderingar, stadgar eller fattade beslut uteslutas efter beslut från förbundsstyrelsen. Skulle en medlem ”protestera” genom att inte betala medlemsavgiften efter att varslet har lagts betraktas hen fortfarande som medlem utifrån att man inte kan begära utträde efter den tidpunkten. 

Rätten att iaktta neutralitet vid en konflikt är en individuell rättighet. En arbetstagare som är oorganiserad eller medlem i en annan facklig organisation än den organisation som vidtar stridsåtgärden, har rätt att säga nej till att utföra de arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts av de strejkande. Du har dock inte rätt till konfliktersättning om du inte går med i Unionen innan konflikten bryter ut.

Förutsatt att det handlar om personal som redan innan varslet har uppdrag på varslad arbetsplats omfattas de inte av varsel och konflikt eftersom de omfattas av ett annat avtal och är anställd hos en arbetsgivare som ej är varslad. Därmed har de alltså fredsplikt. De ska med andra ord jobba på som vanligt med det uppdrag/arbetsuppgifter som de hade före konflikten. Kundföretaget får dock inte, när strejken väl har brutit ut, beordra inhyrd arbetskraft att utföra andra arbetsuppgifter som är försatta i blockad under konflikten. Då föreligger eventuellt ett konfliktbrott.

Oorganiserade eller felorganiserade kan bli medlemmar i Unionen även efter att varsel har lagts och har rätt till konfliktersättning om de går med innan strejken bryter ut. Möjligheten att bli medlem finns kvar även när strejk brutit ut, men då finns ingen rätt till konfliktersättning.

Enligt förbundets stadgar, § 2.4 mom1, kan en medlem inte beviljas utträde ur förbundet då det varslats om en konflikt eller utlösts inom det avtalsområde där medlemmen är anställd. Detta för att förhindra strejkbryteri och för att förhindra arbetsgivaren att utöva utpressning och på så sätt hota föreningsrätten.

Nej, rätten för fackföreningar att strejka är grundlagsskyddad enligt regeringsformen. Du har ett rättsligt skydd mot att din arbetsgivare avskedar dig eller bestraffar dig om du deltar i en strejk som Unionen har beslutat om.

Nej, ditt arbetstillstånd påverkas inte av att du deltar i en konflikt organiserad av Unionen.

Konfliktersättning är den ersättning som Unionen betalar ut för förlorad lön till de medlemmar som är uttagna i konflikt. Det finns ingen karens- eller kvalificeringstid för nyblivna medlemmar vilket innebär att alla som blir medlemmar fram till det klockslag då konflikten bryter ut kvalificerar sig för ersättning.

Det finns ingen väntetid eller kvalificeringsperiod för nya medlemmar. Du kan bli medlem under varseltiden, fram till dess att konflikten bryter ut, och kvalificera dig för bidrag. Du kan fortfarande gå med i facket efteråt, men då har du ingen rätt till konfliktersättning.

Nej, om du är sjuk när konflikten bryter ut, fortsätter din arbetsgivare att betala din sjuklön. Efter 14 dagar betalar Försäkringskassan sjukpenning enligt kollektivavtalet.

Ja, eftersom ingen sjuklöneperiod inleds under en pågående tvist. Om du fortfarande är sjuk när tvisten upphör, börjar sjuklöneperioden och din arbetsgivares ansvar att betala den första dagen du skulle ha arbetat.

Om du var föräldraledig på heltid får du din föräldrapenning från Försäkringskassan. Om du har fått/skulle ha fått föräldralön under konfliktperioden betalar din arbetsgivare den som vanligt.

Arbetsgivaren måste betala ut semesterlön som vanligt, förutsatt att semestern var planerad och godkänd innan konflikten bröt ut.

Nej, om konflikten pågår i mer än 14 dagar ersätter vi med semesterersättning , som då är en dag per 14:e konfliktdag.

Arbetsgivaren har ingen skyldighet att betala in till tjänstepensionen under en konflikt. Det kan innebära att ingen avsättning görs för perioden.

Fasta skift- och OB-tillägg omfattas. Ange de tillägg du förlorat under konfliktdagarna om de inte är fasta. Jour- och beredskapstillägg omfattas om de varit planerade och schemalagda. Restidsersättning omfattas inte då det är kopplat till restid utanför ordinarie arbetstid.

Om Unionen har förtroendevalda på arbetsplatsen så bör man fråga arbetsgivaren om det är okej att ha möten med medlemmar rörande frågor om avtalsrörelsen på arbetsplatsen. När det rör sig om möten gällande varsel och konflikt ska dessa alltid hållas utanför arbetsplatsen och utanför arbetstid.  

Du som förtroendevald kan arbeta fackligt efter varsel med konfliktfrågor och ha rätt till ledighet för att göra det. Däremot behöver arbetsgivaren inte betala ersättning. Förtroendevalda riskerar alltså att få löneavdrag i samband med förberedelsearbetet för konflikt, men om detta skulle ske kommer förlorad inkomst ersättas av Unionen.

För annat fackligt arbete gäller vanliga regler under varseltid, medan det under konflikt är konfliktersättning som gäller.

Nej, arbetsgivaren behöver inte veta vem som är medlem och vem som inte är det. Icke-fackliga anställda har också rätt att delta i en konflikt, även om de inte får konfliktersättning.

Nej, arbetsgivare kan inte kräva att få veta vem som är medlem i en fackförening. Fackliga företrädare bör informera sina medlemmar om att de inte är skyldiga att berätta för arbetsgivaren om de är medlemmar i en fackförening.

Arbetsgivaren har inte rätt att få den här typen av listor och som förtroendevald finns ingen skyldighet att lämna ut information över vilka som är medlemmar i Unionen.