När flyget krisade under pandemin blev Tony Björklin uppsagd. Men istället för att deppa ihop tog han tag i en gammal dröm om att vidareutbilda sig till byggingenjör – och bytte därmed vid 51 års ålder till en framtidsbransch.
Publicerad 28 juni 2022
Att skola om sig kring 50 kan låta skrämmande – framförallt om man faktiskt trivs på sitt jobb. Ändå hade Tony Björklin länge funderat på att göra det.
– Pandemin hjälpte mig på traven. Flygbranschens kris mynnade för mig personligen ut i något positivt. Det blev en nystart.
Tony kom tidigt in i flygbranschen. Från början ville han bli pilot, han påbörjade en utbildning i USA, men hoppade av. Just som han skulle skriva in sig på arbetsförmedlingen såg han ett plakat om ett företag som sökte kabinpersonal – och fick jobbet.
– Jag tänkte att jag testar i ett år, men 15 år senare var jag kvar i kabinen. Jag började som steward, avancerade till kabinchef och blev sedan supervisor, vilket förenklat innebär att han coachade och kvalitetskontrollerade flygbolagets personal, kollade så att de följde alla rutiner. Det var en fantastisk tid!
Men flygbranschen har länge varit något av ett osäkert karriärs-kort.
– Många av mina kollegor har jobbat för typ tio-femton bolag, jag tillhörde en av de få som aldrig blev uppsagd och behövde byta. Men det är klart att tanken fanns i bakhuvudet, jag kikade hela tiden på andra möjligheter.
Tankegångarna gick ofta till bygg och anläggning. Tony har bekanta som jobbar i branschen, som länge försökt locka över honom.
– De har sagt att det alltid kommer att finnas jobb i branschen eftersom det aldrig kommer a att sluta byggas, vilket kändes tilltalade.
Varför bytte du inte?
– Problemet är att man vet vad man har men inte vad man får.
Och så lätt är det inte att byta bransch i vuxen ålder. Först fick Tony och hans fru barn, sedan började frun studera på universitetet, och rent ekonomiskt kunde inte båda studera.
– Dessutom hade jag tagit ut stora delar av mitt CSN-bidrag och -lån och passerat en viss ålder som gör det svårare att få bidraget. Så jag kunde inte finansiera mina studier.
Men så kom pandemin, världen stängdes ner och flygningar ställdes in. I juni 2020 blev Tony uppsagd – men då stod han inte oförberedd.
– Redan i mars hade jag bara stand by på schemat, och insåg att jag måste skaffa mig en plan B. Så jag sökte en preparandkurs som skulle ge mig behörighet att söka till en byggnadsingenjörsutbildning hos Nackademin.
Enda frågetecknet var hur han skulle finansiera kalaset, men när han väl var uppsagd kunde han gå till TRR, presentera sin idé och fråga om de var villiga att bidra.
– Eftersom jag valt en bransch med goda jobbutsikter betalade de för min utbildning. Fantastiskt!
Hur var det att plugga igen efter så många år?
– Jag har läst någon kurs parallellt med jobbet, så jag var inte helt främmande för att studera. Och jag var fruktansvärt intresserad och målmedveten, vilket gjorde att fakta fastnade lättare.
Ja, Tony tänkte att om han nu fått den här chansen måste han ta den – på allvar. Det svåraste var att begränsa studierna.
– Jag kunde sitta från sju på morgonen till elva på kvällen och bara studera, för jag ville så gärna prestera. Var jag iväg med barnen på innebandy, så satt jag med datorn i knät på läktaren. Jag tror det hände ihop med känslan av att det här är min chans, jag får kanske inga fler, så jag ville verkligen ta den. Jag kände mig väldigt ödmjuk inför detta.
I våras blev han klar, och fick nästan direkt jobb på Uppsala vatten.
– Jag gjorde praktik här och bestämde mig omgående för att jag ville arbeta här, så i jobbsökarprocessen var jag väldigt inriktad på det. Därför kändes det oerhört bra när jag fick höra orden ”vi vill erbjuda dig en tjänst.” Det var också en bekräftelse på att allt jag gjort de senaste åren mynnat ut i något bra.
Faktaruta:
Tony Björklin
Ålder: 51.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Utanför Uppsala.
Gör: Utredningsingenjör på Uppsala vatten.
FOTO: THERESIA KÖHLIN
Nästa artikel
Tre års slit, sena nätter, kaffedarr och fulländade portfolio-projekt. Äntligen klar som animatör. Just då lanseras ett AI-verktyg som gör samma jobb snabbare, billigare och utan att kräva lunchrast. Låter det som ett skämt? Det är redan verklighet för vissa. Översättare, jurister och programmerare är några yrken som länge sågs som framtidssäkra, men som nu ligger i skottlinjen för teknikutvecklingen.
– Exempelvis sa spelföretaget Mindark upp cirka hälften av sin personal, och ersatte den med AI, säger Peter Siljerud, framtidsanalytiker, föreläsare och författare till boken AI för offentlig sektor.
Nej, det handlar inte längre om att robotar monterar ihop bilar, det handlar om att AI skriver texter, gör grafik, ger juridiska råd och bygger appar. Och detta hände inte på ett decennium, utan på ett fåtal år.
– Tidigare tog automationen över enklare, mer rutinmässiga jobb. Men faktum är att det nu är avancerade yrken som påverkas mest. Det förvånar och oroar många.
Och det är lika bra att vara beredd på att utvecklingen kommer att fortsätta.
– Någon sa nyligen till mig att ”så dum som AI är idag kommer den aldrig mer vara.” Systemen fortsätter utvecklas.
Men allt är inte dåligt.
– Tekniken sänker trösklarna genom att bli mer användarvänlig. Tidigare behövde du kanske vara programmerare för att bygga en sajt eller app, men nu räcker det snart med att du har en bra idé, så skapar tekniken lösningen åt dig.
Och mitt i all omställning finns det något att hålla fast vid, menar Peter Siljerud.
– Mänskliga förmågor rår AI inte på. Det är dem vi behöver träna, vårda och visa upp.
Så vad kan jag göra för att rusta mig för framtiden?
Enligt Peter Siljerud handlar det inte om att kunna allt, utan om att vilja lära. Det kommer alltid finnas verktyg som är vassare än du på vissa saker. Men att tänka nytt, se mönster och vara duktig på att formulera frågor, det är där ditt värde ligger.
– Framtidens mest attraktiva medarbetare är inte de som redan har alla svar, utan de som ställer rätt frågor, säger han.
Peter Siljerud listar kompetenser som gör dig eftertraktad även 2030.
Du behöver inte vara någon ”kodguru”, men du kan inte heller vara teknikfientlig eller -rädd. Grundläggande koll på digitala verktyg, appar och cybersäkerhet är lika självklart som att kunna skriva ett mejl. Och nej, det räcker inte att "ha jobbat i Word".
Vad AI är bäst på? Logik. Vad du är bäst på? Det andra, som fantasi, kreativitet, empati, nyfikenhet, djärvhet, omsorg och passion. Inget av detta går att trycka in i en algoritm. Därför är tipset att bli bättre på att vara människa.
Det hjälper inte att vara superskarp på något om du inte får med dig folk. Förmågan att läsa rummet, bygga relationer, lyssna, påverka och skapa energi i möten blir ett av dina starkaste kort.
Team som funkar bygger på trygghet, och trygghet bygger på förståelse. Att kunna sätta sig in i andras perspektiv, läsa mellan raderna och skapa tillit blir viktigare än exakt vad som står på ditt CV.
Glöm att vara den lydiga kuggen i maskineriet. Framtiden tillhör de som tänker nytt, vågar utmana, hittar omvägar och ifrågasätter ”så här har det alltid varit.” Organisationer skriker efter folk som inte bara levererar, utan även förändrar.
Ja, du läste rätt. Du måste avlära en massa saker. För mycket av det vi tagit för givet visar sig vara förlegat eller helt enkelt fel. Ta exempelvis tanken att man måste jobba på kontoret för att vara produktiv.
OECD visade 2022 att ungefär hälften av alla vuxnas kunskaper är inaktuella inom 5–10 år. Och ändå håller vi fast vid gamla sanningar som om de vore lag. Det är inte konstigt, för de sitter ofta djupt. Ibland så pass att vi identifierar oss med dessa ”sanningar.” Men förmågan att släppa taget, tänka om och börja på nytt är i dag en superkraft.
”Det är inget fel att ha bestämda åsikter i en värld som förändras, bara du är beredd att uppdatera dem ofta”, tipsar Peter Siljerud.
Stormar kommer: Ekonomiska. Politiska. Tekniska. Pandemier. Inre stormar… Och du behöver kunna stå pall. Inte bara överleva, utan återhämta dig, anpassa dig och växa av det som sker.