21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras inom de närmaste tio åren. Även om lika många, eller fler, nya jobb kan komma att skapas kommer den artificiella intelligensens framfart skapa identitetskriser i många yrken. Där kommer chefer få en viktig roll, menar Futurions VD Ann-Therese Enarsson.
Att AI kommer påverka svenskt arbetsliv i grunden är enkelt att konstatera. Men exakt hur många är svårare att säkert veta, även om många försöker beräkna exakt hur många jobb som kommer ersättas, kompletteras och utvecklas.
Enligt till exempel Arbetsförmedlingen kan 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras fram till 2035, vilket motsvarar drygt 1 miljon jobb.
Automatisering av arbetstimmar innebär dock inte nödvändigtvis att jobb försvinner. Olika yrken har olika stor andel automatiseringsbara timmar och nya arbetsuppgifter tillkommer.
Samtidigt kommer också minst lika många nya jobb också skapas – 1,3 miljoner enligt vissa beräkningar.
Osäkerheten som omgärdar AI och arbetslivet känns igen från andra tekniksprång, som när internet etablerades. Ann-Therese Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, tar en annan, kanske ännu mer samhällsomvälvande teknikrevolution som utgångspunkt.
jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner
– Jag brukar jämföra det som händer med AI nu med det som hände när elektriciteten slog igenom – förutsättningarna för alla jobb förändras, men jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner.
Enarsson är själv jurist i grunden och tar sitt eget yrke som exempel.
– Det finns beräkningar på att uppemot 44 % av innehållet som jurist kan kompletteras av en AI-modell. Vad händer då? Om nästan hälften av det jag gör försvinner och förändras – är jag fortfarande ens jurist då?
Att yrkesroller och arbetsuppgifter förändras kan lätt leda till en lätt identitetskris. Delar av den utbildning man lagt flera år på kanske kommer tas över av AI och då känner en del kanske att de slösat bort tid eller att delar av yrket som man verkligen har uppskattat inte längre kommer vara en del av det.
– Många funderar säkert på att byta yrke. När AI-verktygen är lika vassa och snabba på det som du själv är bra på blir det lätt så.
För chefer, och även HR-avdelningar, kommer man därför behöva vara beredd på att hantera de kompetenshierarkier som rubbas i och med AI. Man behöver också vara medveten om att AI inte förändrar alla yrkesroller i samma tempo eller hastighet, det sker i olika hastighet både mellan och i olika branscher.
– Som chef behöver man vara både en bra lyssnare och våga agera i det läget. Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Artificiell intelligens (AI) kan förenklat sägas omfatta datorsystem som har en hög grad av autonomi från den mänskliga användaren och som samtidigt har en förmåga att successivt förbättra prestationsförmågan. Det är viktigt att komma ihåg att AI är maskinell, i motsats till mänsklig intelligens.
Kognitiva tjänstemannayrken hör till de yrkesgrupper påverkas mest av språkmodeller som till exempel ChatGPT. Yrkesroller där en stor del av arbetsuppgifterna går ut på att analysera, skriva, förklara eller förhandla har tidigare setts som "trygga", men utmanas av AI nu.
– Det kommer självklart skaka om. Just därför behöver vi prata om AI som en mänsklig fråga. Det handlar om ledarskap, lärande och mod. Det handlar om att skapa en miljö där människor får växa med tekniken – inte känna sig utbytta av den. Vi behöver fler modiga ledare som säger: "Jag kan inte allt – men jag är beredd att lära."
Nästa artikel
Stress är ett utbrett problem på våra arbetsplatser. Statistik från SCB visar att cirka hälften av alla är psykiskt stressade på jobbet – alltså varannan kollega. Direkt eller indirekt kommer deras stress även att påverka andra i teamet, för det är faktiskt så att stress smittar.
– Vi är sociala varelser som påverkas av varandras känslor, såväl lugn som stress. Du vet säkert hur en kollega som kommer in på kontoret med andan i halsen, full av irritation, påverkar stämningen i rummet, säger Susanne Ellbin, psykolog vid institutet för stressmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Att försöka ignorera saken är förstås ett alternativ – men att hjälpa en kollega som fastnat i skadlig stress kommer att kännas bättre för er båda.
Fast även som chef kan man tveka och känna ”Det kanske inte är min ensak. Borde jag lägga mig i?”
– Absolut, men jag tycker ändå att du ska lägga dig i. Vi är varandras arbetsmiljö. Om en person är mycket stressad, så bidrar det med stress och irritation i hela arbetsgruppen, det påverkar alla. Dessutom har det skett så mycket förändringar i samhället det senaste decenniet, med det stora informationsflödet, det gränslösa arbetslivet, aktivitetsbaserade kontor, slimmade organisationer och allt vad det är. Många har det tufft och vi behöver hjälpa varandra, inte minst genom att lyfta de här frågorna. Det handlar om att vi måste få bättre arbetsplatser där vi kan fungera på ett bra sätt, säger Susanne Ellbin.
Vi är alla lite stressade nu och då, och det är helt okej. Stress blir skadlig först när den inte följs av tillräcklig återhämtning. Det vill säga du gör av med mer energi än du fyller på med, vilket sliter på kroppens resurser – och till slut blir du utmattad.
Så vad är då varningsflaggorna på skadlig stress? Jo, att personen börjar snäsa av kollegor, tappar koncentrationen, skjuter upp beslut, är orolig, nervös, emotionellt labil och nyckfull.
– Just irritation är vanligt hos personer med hög stressnivå, man har ett tempo i sig och vill att saker ska gå fortare. En annan varningsflagg är att personen har svårt att sova och är ständigt trött, har kraftig huvudvärk, eller missar saker och gör fel i arbetet.
Vad ska jag göra om jag vill stötta en medarbetare i att bryta spiralen?
– Det bästa är att vara rak och tydlig. När man är inne i en stresspiral är det svårt att bryta den, för vi vänjer oss långsamt vid att ha ett högre tempo. Rätt som det är är vi så inne i det att vi bara fortsätter agera.
Man kan nämligen likna en stressreaktion vid en kamp-flykt-reaktion
Man kan nämligen likna en stressreaktion vid en kamp-flykt-reaktion, som ger oss tunnelseende och säger till oss att agera och det snabbt.
– Det är därför en stressad person springer på alla bollar. Och om någon säger till hen att tagga ner, blir personen lätt irriterad, ”du fattar inte, du ser väl själv hur mycket vi har att göra.” Hen är redan överbelastad och har känslan allt vilar på mig, och så kommer du och ställer ytterligare ett krav.
Så hur bemöter jag min kollega i detta på bästa sätt, för att inte bli avsnäst?
– Försök att ha ett öppet samtal, där du utgår ifrån dig själv och vad du ser: Jag ser att du är stressad väldigt ofta, och upplever att du inte verkar må bra av det. Det gör mig orolig, för du är en uppskattad kollega som jag inte vill ska gå in i väggen. Det här är en situation vi behöver lösa, så hur kan vi hjälpas åt att göra det?
Susanne Ellbin påpekar att som chef är det ditt ansvar, om medarbetaren ingår i ditt team, att ta tag i saken.
– Om en person uttrycker stor stress, så kanske det syns på hen för att hen är mest reaktiv, men inte sällan ligger det något i själva arbetssituationen som behöver ses över. Och det är arbetsgivarens uppgift och ansvar att se till att anställda har en god arbetsmiljö, säger Susanne Ellbin.
