Vad vet du om semesterlagen?
Du kanske trodde att semester var något man kunde välja att ta ut eller inte? Nix. Semester är svensk lag. Här reder vi ut 5 vanliga frågor om semesterlagen.
Bli medlem här!
Enligt svensk lag ska du som jobbar också ta semester och för de flesta innebär det 20 arbetsdagar eller fyra sammanhängande veckor mellan juni och augusti plus fem dagar som du kan spara eller ta ut annan tid på året.
Det enligt semesterlagen , som infördes 1938 i samma veva som flera viktiga förbättringar gjordes i arbetslivet, som lagar om kollektivavtal , införandet av en arbetsdomstol och inte minst det berömda Saltsjöbadsavtalet, som la grunden för den svenska modellen .
I begynnelsen gav
semesterlagen
rätt till två veckors betald ledighet från jobbet. Sedan dess har antalet lagstadgade semesterdagar alltså ökat till fem veckor.
Hela lagtexten om semesterlagen. Det viktigaste läster du nedan.
Jodå, du kan få mer semester.
Semesterlagen är en så kallad skyddslagstiftning som inte går att förhandla bort. Men det går bra att förhandla fram ännu fler semesterdagar eller för den delen, en högre semesterlön . Till exempel så här:
- Kollektivavtal . I många av de avtal som Unionen har förhandlat fram för hela branscher är antalet semesterdagar högre än semesterlagens 25 och ökar dessutom med åldern.
- Många Unionenklubbar - alltså där medlemmar på en arbetsplats har gått samman och bildat en klubb för att få bättre insyn och mer inflytande – väljer att förhandla bort den särskilda ersättningen för övertidsarbete, mot att få ytterligare en semestervecka. Det är vanligt där man har oreglerad arbetstid.
- Individuellt kan du förstås också förhandla till dig mer semester, till exempel i utbyte mot en viss löneökning du annars borde ha.
Både jo och nja
Enligt semesterlagen ska huvudsemestern, de fyra sammanhängande veckorna, förläggas mellan den första juni och den sista augusti. Fem dagar per år får du spara till andra tider på året, i upp till fem år. Enligt lagen, alltså.
Men det händer ändå att arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om att göra på annat sätt, till exempel förlägga större delar av semestern på andra tider än under sommaren.
Semesterlagen är till för att skydda arbetstagaren i första hand och underlätta verksamhetsplaneringen i andra hand. Du har rätt till din ledighet och arbetsgivaren har rätt att pussla ihop det så att det funkar.
Har ni olika uppfattningar om vad som funkar och inte kan en Unionenklubb förhandla med arbetsgivaren om hur semestern ska förläggas.
Nej, du måste inte ta ut obetalda semesterdagar.
Det var vanligare förr att verksamheter stängde ner helt under juli månad, det som kallades industrisemestern. Men det förekommer fortfarande.
Om verksamheten stänger ner, vad gör då den som är nyanställd och inte har hunnit tjäna ihop tillräckligt många betalda semesterdagar, eller den som redan har förbrukat en del av sina betalda semesterdagar?
Det är faktiskt chefens sak.
För den nyanställda är det vanligt att erbjuda ett uttag av betalda semesterdagar i förväg. Förskottssemestern - med semesterlön - blir då ett slags lån alltså som normalt skrivs av efter fem års tjänst.
Obs! Om du avslutar din anställning inom fem år kan du bli återbetalningsskyldig för din semesterskuld, eller så kan den dras av från innestående ersättningar.
Annars har chefen bara två val:
- Se till att det finns något att göra även fast verksamheten är stängd.
- Kräver arbetsgivaren att du ska ta ledigt fast du inte vill, ska du få permission – det vill säga betald ledighet.
Intjänandeåret tjänar in till semesteråret
Semesteråret löper mellan den 1 april till den 31 mars, ett år i dag. Samma period föregående år är intjänandeåret.
Om du har jobbat hela intjänandeåret har du rätt till 25 betalda semesterdagar, eller det antal som står i ditt avtal. Om du jobbar deltid har du samma rätt till ledighet enligt lag och avtal, men ersättningen baseras då på din deltidslön.
Även om du är nyanställd har du rätt att ta ut den ledighet som lagen eller avtalet ger, med förskott på dina betalda semesterdagar eller som obetald ledighet. Se punkt 3.
Din lön + semestertillägg = semesterlön
Semesterersättning är den del av din lön som arbetsgivaren lägger undan varje månad, inför semestern.
Om du har en tidsbegränsad anställning eller säger upp dig innan du hunnit ta ut årets insamlade semesterdagar får du ofta din innestående semesterersättning utbetald i samband med din sista månadslön.
Semesterlönen är din månadslön plus ett särskilt semestertillägg – som blir högre när det finns kollektivavtal . Det helt enkelt för att Unionen och andra fackförbund har förhandlat fram bättre villkor än det som regleras i semesterlagen .
Med kollektivavtal blir tillägget 0,8 procent av din månadslön. Utan kollektivavtal 0,5 procent. Hur stor skillnad blir det?
Med en månadslön på 40 000 kronor och 25 betalda semesterdagar per år, blir semestertillägget 8 000 kronor när det finns kollektivavtal , mot 4 300 kronor utan kollektivavtal .
Innan du löneväxlar för mer semester
Vad kostar det? Vad får du?
Arbetsrättslig rådgivning, juridiskt stöd, kompetensutveckling och ekonomisk trygghet ingår i medlemskapet.