Kraftig mensvärk, endometrios, PMS och andra hormonella besvär påverkar arbetslivet för många kvinnor. Ändå är ämnet fortfarande tabu på många arbetsplatser. Som förtroendevald kan du spela en viktig roll i att bidra till en arbetsmiljö där ingen behöver lida i tysthet.
Mens är något som de flesta arbetsplatser påverkas av, men som det ändå pratas väldigt lite om. För vissa handlar det om några dagars obehag. För andra kan smärtan vara så stark att det blir svårt att arbeta, koncentrera sig eller ens ta sig till jobbet. Och i klimakteriet kan man uppleva alltifrån hjärndimma till sömnsvårigheter och ledvärk.
Sjukdomar som endometrios och PMDS kan dessutom innebära återkommande smärta, trötthet och psykiska symtom. Trots det upplever många att de måste bita ihop och fortsätta jobba som vanligt.
Att ämnet fortfarande är känsligt gör att många drar sig för att berätta hur de mår. En del oroar sig för att uppfattas som svaga eller mindre pålitliga. Andra känner att de inte vill eller vågar ta upp frågan med sin chef.
När mensrelaterade besvär inte synliggörs riskerar de att bli en osynlig arbetsmiljöfråga. Det kan till exempel leda till att medarbetare arbetar trots stark smärta, tar ut semesterdagar i stället för sjukdagar eller undviker att be om anpassningar som skulle kunna göra stor skillnad.
För arbetsplatsen kan det i sin tur innebära onödig sjukfrånvaro, stress och att kompetens inte tas tillvara fullt ut. Att prata om kvinnohälsa handlar därför inte bara om individens välmående – utan också om en hållbar arbetsmiljö.
Mensrelaterade besvär är i grunden en hälsofråga och kan vara en arbetsmiljöfråga när de påverkar möjligheten att arbeta. Om någon medlem eller kollega undrar är det bra för dig att veta vad som gäller.
Som förtroendevald kan du hjälpa till att lyfta frågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel i dialog med chef, HR eller skyddskommitté .
Nästa artikel
Det är inte alltid lätt att vara människa på jobbet. Ibland är man trött och har ont – eller försöker se helt oberörd ut när en vallning drar igenom kroppen mitt i ett viktigt möte.
Hittills har mens och klimakteriet behandlats som något privat. Men nu har frågorna tagit plats även i det internationella arbetsmiljöarbetet.
I september publicerades ISO 45010, världens första internationella standard med vägledning om mens, menstruell hälsa och klimakteriet på arbetsplatsen. Sverige har varit med och tagit fram den gemom Svenska institutet för standarder, SIS.
– Tanken är inte att betrakta personer som råkar ha mens eller befinner sig i klimakteriet som sköra eller mindre arbetsföra. Däremot kan rätt förutsättningar på arbetsplatsen göra en betydande skillnad för den som har besvär, och därmed underlätta arbetsvardagen, säger Unionens utredare Olle Brynja
Det handlar ofta om ganska jordnära saker, som att kunna gå på toaletten när man behöver, ta en kort paus, eller ha tillgång till en plats där man kan vila en kort stund. Att det finns bra toaletter och tvättmöjligheter och kanske mensskydd.
– Även temperatur, arbetskläder och möjlighet att röra sig kan spela roll.
Men standarden handlar minst lika mycket om kulturen på jobbet. Att chefer har kunskap, att det går att berätta att man har besvär utan att känna sig obekväm eller bli avfärda, och att mens och klimakteriet blir en naturlig del av arbetsmiljöarbetet när det faktiskt påverkar jobbet.
Det här är ingen ny lag och innebär alltså inte att alla arbetsgivare måste införa samma åtgärder. ISO 45010 är en vägledande standard. Tanken är att arbetsplatser ska kunna använda råden utifrån sin verksamhet och de behov som finns.
– Om mens, PMS, PMDS eller klimakteriebesvär påverkar hur du mår och fungerar på jobbet kan det vara en arbetsmiljöfråga. Ibland är lösningen pauser eller flexiblare arbetstider, andra gånger möjlighet att jobba hemifrån när verksamheten tillåter det.
Kanske är det där den nya standarden kan göra störst skillnad. Inte genom stora åthävor, utan genom att normalisera ämnet på jobbet.
– Och därmed också lite lättare att faktiskt göra något när det behövs.
