Att börja plugga igen kan kännas överväldigande – kursböcker, deadlines och fokusproblem i en enda röra. Men med rätt studieteknik kan du vända utmaningar till möjligheter. Upptäck hur små, smarta knep kan göra dig till en mästare på både fokus och effektivt lärande!
Du har tagit steget. Kanske gått från en trygg plats i arbetslivet till osäkerheten vid skolbänken. Och du tänker: Hur ska jag lyckas med detta? Jag har inte pluggat på 20 år. Och den där tjocka kursboken... hjälp!
Lugn, du har redan flera fördelar i bagaget. Du har erfarenhet, vet vad som krävs för att klara av en deadline och har förmågan att sätta dig in i saker när det gäller. Du har disciplinen och drivkraften. Med några enkla tekniker och lite kreativt tänkande kan du omvandla din studieupplevelse till något både effektivt och roligt.
Pomodoro? Ja, du kanske associerar det med en härlig pasta och en rödrutig duk. Men i studiesammanhang är pomodoro en studiehack som kan förändra ditt liv – eller åtminstone din syn på hur du ska hinna med allt.
Principen är enkel: Sätt en timer på 25 minuter, jobba fokuserat (stäng av mobilen) och ta sedan en fem minuters paus. Efter fyra pomodoro-pass, det vill säga fyra fokusperioder, tar du en längre paus på 15–30 minuter. Voilà, du har nu lurat din hjärna att fokusera intensivt utan att bränna ut dig.
Och här kommer det bästa: Om du kombinerar en 25-minuters studiestund med en snabb promenad och ett glas vatten eller en kaffe, känner du dig som en mästare på att både plugga och vara produktiv. Plus, du kan rättfärdiga att du kollar på Instagram i en minut. Det är ju paus, eller hur?
Alla de här ”lära för att förstå”-knepen du hört om genom åren? De stämmer. Och nej, vi menar inte att du ska gå runt och vara den jobbigaste personen i ditt liv och försöka lära ut allt du just lärt dig till din partner.
Men när du förstår något så bra att du kan förklara det för någon annan har du verkligen tagit in det på riktigt. Så istället för att bara nöja dig med att läsa ett kapitel och hoppas på det bästa, testa att förklara det för någon annan (eller för dig själv om du inte har en vän som är intresserad av dina nya kunskaper i kvantfysik).
Det kan låta lite knasigt, men att prata igenom och diskutera det du läser hjälper dig att sätta saker på plats i huvudet. Ge det ett försök.
Kanske var mindmaps något du lärde dig i högstadiet och sedan snabbt glömde bort när livet blev mer ”ansvar” och mindre ”roliga kreativa grejer”. Men här är en hemlighet: De funkar. De är en fantastisk hjälp för oss som försöker hålla alla våra tankar och uppgifter i schack.
Börja med ett blankt papper eller öppna ett digitalt verktyg som Mindmeister. Skriv ner ditt ämne eller problem i mitten. Bygg ut det med grenar som representerar huvudpunkter, underpunkter och detaljer. På så sätt får du grepp om vad som egentligen ska läras och hur alla delar hänger ihop.
Och det bästa? Du får en bild av allt det komplexa du försöker förstå – som en mental gymlektion för hjärnan. Och vem gillar inte lite mental workout?
Kurslitteraturen kan lätt få dig att känna att du drunknar i ord. Men du behöver inte läsa allt på en gång. Läs en bit. Skriv en kort sammanfattning. Läs nästa bit. Skriv en annan sammanfattning. Och så vidare.
Genom att läsa ett kapitel åt gången och skriva ner korta sammanfattningar (som inte är längre än två-tre meningar), får du en snabb överblick. Plus att det blir en mer hanterbar uppgift än att försöka läsa hela boken på en gång.
Och om du inte känner för att skriva, gör en ljudinspelning där du berättar vad du just har lärt dig. Det spelar ingen roll om du har en ”exklusiv podcast för mig själv” när du går hem från jobbet. Det hjälper dig att befästa informationen i hjärnan.
När du har jobbat i många år kan det kännas som att du borde ha koll på allt, även i skolan. Men de bästa studenterna vet när de ska be om hjälp.
Fråga en klasskompis om något känns knepigt, ställ frågor till läraren eller använd diskussionsforum online. Att vara realistisk handlar om att erkänna att du är nybörjare igen – och det är helt okej. Ingen kan allt från början, och att våga fråga är en styrka, inte en svaghet.
Studiegrupp är ett verkligt tips! Det handlar inte bara om att gå igenom material tillsammans, utan också om att vara en del av en gemenskap.
Ni kan hjälpa varandra genom svårigheter, bolla idéer och hålla motivationen uppe. Träffas en gång i veckan, gör uppgifter tillsammans och håll varandra ansvariga. Det handlar inte om att tävla, utan att ge varandra energi och stöd. Plötsligt känns det mindre ensamt att studera.
Nästa artikel
Tre års slit, sena nätter, kaffedarr och fulländade portfolio-projekt. Äntligen klar som animatör. Just då lanseras ett AI-verktyg som gör samma jobb snabbare, billigare och utan att kräva lunchrast. Låter det som ett skämt? Det är redan verklighet för vissa. Översättare, jurister och programmerare är några yrken som länge sågs som framtidssäkra, men som nu ligger i skottlinjen för teknikutvecklingen.
– Exempelvis sa spelföretaget Mindark upp cirka hälften av sin personal, och ersatte den med AI, säger Peter Siljerud, framtidsanalytiker, föreläsare och författare till boken AI för offentlig sektor.
Nej, det handlar inte längre om att robotar monterar ihop bilar, det handlar om att AI skriver texter, gör grafik, ger juridiska råd och bygger appar. Och detta hände inte på ett decennium, utan på ett fåtal år.
– Tidigare tog automationen över enklare, mer rutinmässiga jobb. Men faktum är att det nu är avancerade yrken som påverkas mest. Det förvånar och oroar många.
Och det är lika bra att vara beredd på att utvecklingen kommer att fortsätta.
– Någon sa nyligen till mig att ”så dum som AI är idag kommer den aldrig mer vara.” Systemen fortsätter utvecklas.
Men allt är inte dåligt.
– Tekniken sänker trösklarna genom att bli mer användarvänlig. Tidigare behövde du kanske vara programmerare för att bygga en sajt eller app, men nu räcker det snart med att du har en bra idé, så skapar tekniken lösningen åt dig.
Och mitt i all omställning finns det något att hålla fast vid, menar Peter Siljerud.
– Mänskliga förmågor rår AI inte på. Det är dem vi behöver träna, vårda och visa upp.
Så vad kan jag göra för att rusta mig för framtiden?
Enligt Peter Siljerud handlar det inte om att kunna allt, utan om att vilja lära. Det kommer alltid finnas verktyg som är vassare än du på vissa saker. Men att tänka nytt, se mönster och vara duktig på att formulera frågor, det är där ditt värde ligger.
– Framtidens mest attraktiva medarbetare är inte de som redan har alla svar, utan de som ställer rätt frågor, säger han.
Peter Siljerud listar kompetenser som gör dig eftertraktad även 2030.
Du behöver inte vara någon ”kodguru”, men du kan inte heller vara teknikfientlig eller -rädd. Grundläggande koll på digitala verktyg, appar och cybersäkerhet är lika självklart som att kunna skriva ett mejl. Och nej, det räcker inte att "ha jobbat i Word".
Vad AI är bäst på? Logik. Vad du är bäst på? Det andra, som fantasi, kreativitet, empati, nyfikenhet, djärvhet, omsorg och passion. Inget av detta går att trycka in i en algoritm. Därför är tipset att bli bättre på att vara människa.
Det hjälper inte att vara superskarp på något om du inte får med dig folk. Förmågan att läsa rummet, bygga relationer, lyssna, påverka och skapa energi i möten blir ett av dina starkaste kort.
Team som funkar bygger på trygghet, och trygghet bygger på förståelse. Att kunna sätta sig in i andras perspektiv, läsa mellan raderna och skapa tillit blir viktigare än exakt vad som står på ditt CV.
Glöm att vara den lydiga kuggen i maskineriet. Framtiden tillhör de som tänker nytt, vågar utmana, hittar omvägar och ifrågasätter ”så här har det alltid varit.” Organisationer skriker efter folk som inte bara levererar, utan även förändrar.
Ja, du läste rätt. Du måste avlära en massa saker. För mycket av det vi tagit för givet visar sig vara förlegat eller helt enkelt fel. Ta exempelvis tanken att man måste jobba på kontoret för att vara produktiv.
OECD visade 2022 att ungefär hälften av alla vuxnas kunskaper är inaktuella inom 5–10 år. Och ändå håller vi fast vid gamla sanningar som om de vore lag. Det är inte konstigt, för de sitter ofta djupt. Ibland så pass att vi identifierar oss med dessa ”sanningar.” Men förmågan att släppa taget, tänka om och börja på nytt är i dag en superkraft.
”Det är inget fel att ha bestämda åsikter i en värld som förändras, bara du är beredd att uppdatera dem ofta”, tipsar Peter Siljerud.
Stormar kommer: Ekonomiska. Politiska. Tekniska. Pandemier. Inre stormar… Och du behöver kunna stå pall. Inte bara överleva, utan återhämta dig, anpassa dig och växa av det som sker.
