Att hoppa på en femårig utbildning i 40-årsåldern var inget Jane Tufvesson tvekade inför. Inte när hon väl hittade sin livsdröm. "Dessutom är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare", säger hon.
Jane Tufvesson har nu i 40-årsåldern börjat läsa till arkitekt, och säger att det är fantastiskt rolig att studera.
– Dels är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare hela dagarna. Men också för att jag som ung student mest ville bocka av kurser, få godkänt och skaffa mig ett yrke, nu tycker jag det är lyxigt att jag får lära mig nya saker varje vecka, säger Jane Tufvesson.
Jane, 40 år från Lund, är redan högutbildad. Minst sagt. Hon är civilingenjör som har disputerat i medicinsk bildanalys. Men efter en utmattning 2017 började hon omvärdera livet och karriären. Hon startade eget företag som stilcoach och jobbade som det i några år innan hon tyckte att det blev lite ensamt. Då började hon arbeta 80 procent i forskargruppen på Lunds universitet igen, med ganska många administrativa uppgifter.
– Men när vår professor sa att han inte alls ville pensionera sig, han älskade ju att jobba, insåg jag att så kände inte jag.
Hon började leka med tanken: Vad vill jag? Vad går jag igång på? Och insåg att hon tycker om att drömma kring och planera boenden. Allra helst skulle hon själv vilja rita hus.
– Jag blev riktigt förälskad i idén om att bli arkitekt.
Hon insåg dock att de gamla gymnasiebetygen inte räckte till. Och högskoleprovet hade hon inte skrivit på typ 20 år, så hennes enda chans att komma in på utbildningen var att klara arkitektprovet.
– Efter andra dagens prov kändes det inte alls bra. Men när jag fick tillbaka resultatet hade jag toppoäng. Kanske har jag nu för tiden lite högre krav på mig själv.
Hösten 2023 började hon studera till arkitekt vid Lunds universitet – och lyckades få omställningsstudiestöd från och med vårterminen 2024.
– Egentligen kan man söka det först vid 40 för så här långa utbildningar, och då var jag 39. Men jag kontaktade CSN för att höra om jag kunde börja utbildningen och sedan söka studiestödet på vårterminen. Jag läste också hela lagen för att se att jag kunde få studiestödet trots att jag redan hade en forskarexamen, samt kollade med min omställningsorganisation så att arkitekt verkligen är en av de utbildningar som de anser gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden, vilket är ett krav för att få studiestödet. Sedan var det bara att lämna in ansökan och hoppas på det bästa.
Hade du fortsatt om du inte fått omställningsstudiestöd ?
– Ja, systemet kommer säkert att förbättras, men just nu med de långa väntetiderna fungerar det framförallt för de redan privilegierade, där studierna inte står och faller med om man får studiestödet eller inte.
– Jag jobbar 20 procent, tar studielån, får lite bidrag från min omställningsorganisation och så har min man en bra inkomst. Allt löser sig. Även om det är svårare att förklara för 12-åringar än små barn varför vi inte kan åka utomlands på semestern som ”alla andra.”
Som vuxen kan man annars vara orolig för att det ska vara svårt att studera, ”tänk om jag har glömt hur man gör.” Hur tänker du där?
– Visst kan en 22-årings hjärna säkert vara snabbare på ett plan, men fördelen i den här åldern är att man har mer med sig i bagaget, vilket gör det lättare att sålla bland information och reflektera över uppgifter på olika sätt. Sedan har jag nu fördelen att jag inte behöver lära mig vara vuxen samtidigt som jag studerar. Studentlivet tar heller ingen tid och energi, jag kommer inte till skolan bakfull, skrattar Jane.
Visst har hon funderat på hur det kommer att kännas att vara 45 år och nybörjare i ett yrke när hon väl har tagit examen. Karriärmässigt kommer hon att ligga flera steg bakom många andra i samma ålder.
– Men jag är stolt över att jag vågat vända min karriär 180 grader. För mig handlar det inte främst om status eller lön, utan om att må bra och vara stimulerad. Jag vill känna som den där professorn när det är dags; att jag har så roligt att jag inte vill gå i pension.
Nästa artikel
Tre års slit, sena nätter, kaffedarr och fulländade portfolio-projekt. Äntligen klar som animatör. Just då lanseras ett AI-verktyg som gör samma jobb snabbare, billigare och utan att kräva lunchrast. Låter det som ett skämt? Det är redan verklighet för vissa. Översättare, jurister och programmerare är några yrken som länge sågs som framtidssäkra, men som nu ligger i skottlinjen för teknikutvecklingen.
– Exempelvis sa spelföretaget Mindark upp cirka hälften av sin personal, och ersatte den med AI, säger Peter Siljerud, framtidsanalytiker, föreläsare och författare till boken AI för offentlig sektor.
Nej, det handlar inte längre om att robotar monterar ihop bilar, det handlar om att AI skriver texter, gör grafik, ger juridiska råd och bygger appar. Och detta hände inte på ett decennium, utan på ett fåtal år.
– Tidigare tog automationen över enklare, mer rutinmässiga jobb. Men faktum är att det nu är avancerade yrken som påverkas mest. Det förvånar och oroar många.
Och det är lika bra att vara beredd på att utvecklingen kommer att fortsätta.
– Någon sa nyligen till mig att ”så dum som AI är idag kommer den aldrig mer vara.” Systemen fortsätter utvecklas.
Men allt är inte dåligt.
– Tekniken sänker trösklarna genom att bli mer användarvänlig. Tidigare behövde du kanske vara programmerare för att bygga en sajt eller app, men nu räcker det snart med att du har en bra idé, så skapar tekniken lösningen åt dig.
Och mitt i all omställning finns det något att hålla fast vid, menar Peter Siljerud.
– Mänskliga förmågor rår AI inte på. Det är dem vi behöver träna, vårda och visa upp.
Så vad kan jag göra för att rusta mig för framtiden?
Enligt Peter Siljerud handlar det inte om att kunna allt, utan om att vilja lära. Det kommer alltid finnas verktyg som är vassare än du på vissa saker. Men att tänka nytt, se mönster och vara duktig på att formulera frågor, det är där ditt värde ligger.
– Framtidens mest attraktiva medarbetare är inte de som redan har alla svar, utan de som ställer rätt frågor, säger han.
Peter Siljerud listar kompetenser som gör dig eftertraktad även 2030.
Du behöver inte vara någon ”kodguru”, men du kan inte heller vara teknikfientlig eller -rädd. Grundläggande koll på digitala verktyg, appar och cybersäkerhet är lika självklart som att kunna skriva ett mejl. Och nej, det räcker inte att "ha jobbat i Word".
Vad AI är bäst på? Logik. Vad du är bäst på? Det andra, som fantasi, kreativitet, empati, nyfikenhet, djärvhet, omsorg och passion. Inget av detta går att trycka in i en algoritm. Därför är tipset att bli bättre på att vara människa.
Det hjälper inte att vara superskarp på något om du inte får med dig folk. Förmågan att läsa rummet, bygga relationer, lyssna, påverka och skapa energi i möten blir ett av dina starkaste kort.
Team som funkar bygger på trygghet, och trygghet bygger på förståelse. Att kunna sätta sig in i andras perspektiv, läsa mellan raderna och skapa tillit blir viktigare än exakt vad som står på ditt CV.
Glöm att vara den lydiga kuggen i maskineriet. Framtiden tillhör de som tänker nytt, vågar utmana, hittar omvägar och ifrågasätter ”så här har det alltid varit.” Organisationer skriker efter folk som inte bara levererar, utan även förändrar.
Ja, du läste rätt. Du måste avlära en massa saker. För mycket av det vi tagit för givet visar sig vara förlegat eller helt enkelt fel. Ta exempelvis tanken att man måste jobba på kontoret för att vara produktiv.
OECD visade 2022 att ungefär hälften av alla vuxnas kunskaper är inaktuella inom 5–10 år. Och ändå håller vi fast vid gamla sanningar som om de vore lag. Det är inte konstigt, för de sitter ofta djupt. Ibland så pass att vi identifierar oss med dessa ”sanningar.” Men förmågan att släppa taget, tänka om och börja på nytt är i dag en superkraft.
”Det är inget fel att ha bestämda åsikter i en värld som förändras, bara du är beredd att uppdatera dem ofta”, tipsar Peter Siljerud.
Stormar kommer: Ekonomiska. Politiska. Tekniska. Pandemier. Inre stormar… Och du behöver kunna stå pall. Inte bara överleva, utan återhämta dig, anpassa dig och växa av det som sker.
