Innan Joel Hidmark bytte chefslivet mot klassrummet tvivlade han på om han skulle klara av att plugga. Nu, bara månader från examen som business intelligence-analytiker, känner Joel att han har satsat på en framtid med lärande och utveckling.
Joel Hidmark, 34 från Stockholm, kände sig helt ärligt osäker på om han skulle fixa att studera. Men nu, några månader innan utbildningen är avslutad, säger han:
– Det bästa är att jag nu har fått en grund att stå på, och kommer att fortsätta lära mig för alltid.
Direkt efter gymnasiet fick Joel jobb hos en stor matvarukedja. Cheferna såg snart potentialen i den unga, drivna killen och gav honom regelbundet nya befattningar med större ansvar. Vid 29 års ålder var han butikschef. Sedan rullade det på – tills pandemin svepte in över världen och gav många av oss perspektiv på livet. Det i kombination med åldern, som gjorde att han började fundera på vilken riktning han ville att livet skulle ta.
– Jag trivdes på jobbet, men började fundera på vad jag verkligen vill med mitt liv, vad jag tycker är roligt och hur jag vill utvecklas.
Att studera var inget som tidigare lockat. Nu började Joel inse att han kanske behövde ta tjuren vid hornen för att komma dit han ville i livet – även om det tog lite tid att sätta fingret på exakt vad det var han ville. Ett tag funderade han på att bli lokförare. Andra dagar lockade webbutveckling. Till slut började han gå igenom sina styrkor och svagheter för att vaska fram vad som egentligen passar honom.
– Jag gillade den analytiska delen av mitt jobb, att hålla koll på försäljning, KPI:er och verksamhetsmål. Problemlösning är också något jag går igång på. Men jag tycker också om att jobba med människor och relationsbyggande. Det här var en bra lösning, jag får både kommunicera med folk och programmera.
På det här sättet snitslade han sig fram till den utbildning han går idag – business intelligence-analytiker hos Nackademin – där även lön och jobbchanser var saker han tog i beaktande.
– Det är en YH-utbildning vilket känns bra. Dels är de utbildningarna lite kortare än en vanlig högskoleutbildning, dels har man goda jobbchanser. Nu när jag är ute på praktik så är det flera på kontoret som tidigare har gått en YH-utbildning. Det känns skönt att veta att programmen är relevanta.
Men det största hindret att ta sig över var nog den egna bilden av sig själv.
– I gymnasiet var jag inte direkt något plugghuvud, så visst hade jag tvivel kring om jag skulle klara det. Jag var väl inte livrädd för att plugga men nära nog. Men jag gjorde som i styrketräning, startade med lätta vikter och ökade svårighetsgraden successivt.
Joel skrattar när han säger det sista, för visst har han fixat utbildningen galant.
– Det mentala var det främsta hindret för mig. Ja, att faktiskt ta steget till att börja studera var det största.
Så vad har du för studietips till andra?
– Att sätta sig in i ämnet, för att sedan fördjupa sig. Du kommer inte kunna lära sig allt direkt, men utbildningen ger en väldigt bra grund att stå på, och sedan utvecklas du vidare genom erfarenhet och praktisk tillämpning.
Han säger att han också har uppskattat att det varit så stor spridning på folk i klassen.
– Vi kommer från så olika håll. Den yngsta i klassen är i 20-årsåldern, den äldsta tror jag var kring 59 när hon började plugga. De yngre har en smittsam nyfikenhet, de äldre ett skönt lugn i sin erfarenhet. Någon har en bakgrund som lagerarbetare, andra som sommelier och arbetsledare. Det innebär att vi får många perspektiv på saker. Och om jag har svårt med en uppgift, så finns det klasskompisar som gärna assisterar mig och tvärtom.
Och rent ekonomiskt, hur har det varit att gå från en chefslön till att leva på studielån?
– Jag sa faktiskt upp mig till slut. Jag insåg att jag behövde göra det som ett sätt att ”tvinga” mig att ta nästa steg i livet. Jag började läsa kurser på Komvux för så småningom komma in på min utbildning. Det blev en bra övergång för mig.
– Man vänjer sig vid en tajtare ekonomi. Och – det är ju en klyscha, men – att studera är verkligen att investera i sig själv. Långsiktigt kommer jag att vara väldigt nöjd med att jag levde lite snålare i något år.
Nästa artikel
Tre års slit, sena nätter, kaffedarr och fulländade portfolio-projekt. Äntligen klar som animatör. Just då lanseras ett AI-verktyg som gör samma jobb snabbare, billigare och utan att kräva lunchrast. Låter det som ett skämt? Det är redan verklighet för vissa. Översättare, jurister och programmerare är några yrken som länge sågs som framtidssäkra, men som nu ligger i skottlinjen för teknikutvecklingen.
– Exempelvis sa spelföretaget Mindark upp cirka hälften av sin personal, och ersatte den med AI, säger Peter Siljerud, framtidsanalytiker, föreläsare och författare till boken AI för offentlig sektor.
Nej, det handlar inte längre om att robotar monterar ihop bilar, det handlar om att AI skriver texter, gör grafik, ger juridiska råd och bygger appar. Och detta hände inte på ett decennium, utan på ett fåtal år.
– Tidigare tog automationen över enklare, mer rutinmässiga jobb. Men faktum är att det nu är avancerade yrken som påverkas mest. Det förvånar och oroar många.
Och det är lika bra att vara beredd på att utvecklingen kommer att fortsätta.
– Någon sa nyligen till mig att ”så dum som AI är idag kommer den aldrig mer vara.” Systemen fortsätter utvecklas.
Men allt är inte dåligt.
– Tekniken sänker trösklarna genom att bli mer användarvänlig. Tidigare behövde du kanske vara programmerare för att bygga en sajt eller app, men nu räcker det snart med att du har en bra idé, så skapar tekniken lösningen åt dig.
Och mitt i all omställning finns det något att hålla fast vid, menar Peter Siljerud.
– Mänskliga förmågor rår AI inte på. Det är dem vi behöver träna, vårda och visa upp.
Så vad kan jag göra för att rusta mig för framtiden?
Enligt Peter Siljerud handlar det inte om att kunna allt, utan om att vilja lära. Det kommer alltid finnas verktyg som är vassare än du på vissa saker. Men att tänka nytt, se mönster och vara duktig på att formulera frågor, det är där ditt värde ligger.
– Framtidens mest attraktiva medarbetare är inte de som redan har alla svar, utan de som ställer rätt frågor, säger han.
Peter Siljerud listar kompetenser som gör dig eftertraktad även 2030.
Du behöver inte vara någon ”kodguru”, men du kan inte heller vara teknikfientlig eller -rädd. Grundläggande koll på digitala verktyg, appar och cybersäkerhet är lika självklart som att kunna skriva ett mejl. Och nej, det räcker inte att "ha jobbat i Word".
Vad AI är bäst på? Logik. Vad du är bäst på? Det andra, som fantasi, kreativitet, empati, nyfikenhet, djärvhet, omsorg och passion. Inget av detta går att trycka in i en algoritm. Därför är tipset att bli bättre på att vara människa.
Det hjälper inte att vara superskarp på något om du inte får med dig folk. Förmågan att läsa rummet, bygga relationer, lyssna, påverka och skapa energi i möten blir ett av dina starkaste kort.
Team som funkar bygger på trygghet, och trygghet bygger på förståelse. Att kunna sätta sig in i andras perspektiv, läsa mellan raderna och skapa tillit blir viktigare än exakt vad som står på ditt CV.
Glöm att vara den lydiga kuggen i maskineriet. Framtiden tillhör de som tänker nytt, vågar utmana, hittar omvägar och ifrågasätter ”så här har det alltid varit.” Organisationer skriker efter folk som inte bara levererar, utan även förändrar.
Ja, du läste rätt. Du måste avlära en massa saker. För mycket av det vi tagit för givet visar sig vara förlegat eller helt enkelt fel. Ta exempelvis tanken att man måste jobba på kontoret för att vara produktiv.
OECD visade 2022 att ungefär hälften av alla vuxnas kunskaper är inaktuella inom 5–10 år. Och ändå håller vi fast vid gamla sanningar som om de vore lag. Det är inte konstigt, för de sitter ofta djupt. Ibland så pass att vi identifierar oss med dessa ”sanningar.” Men förmågan att släppa taget, tänka om och börja på nytt är i dag en superkraft.
”Det är inget fel att ha bestämda åsikter i en värld som förändras, bara du är beredd att uppdatera dem ofta”, tipsar Peter Siljerud.
Stormar kommer: Ekonomiska. Politiska. Tekniska. Pandemier. Inre stormar… Och du behöver kunna stå pall. Inte bara överleva, utan återhämta dig, anpassa dig och växa av det som sker.
