10 sätt du jobbar med AI (...fast du knappt märker det)

AI på jobbet? Japp, du jobbar redan sida vid sida med algoritmer – ofta utan att märka det. Från smarta mejl till mötesbokning och hälsotips: Här är varför AI är din mest underskattade kollega.

Lyssna

Händer på en laptop, som jobbar i ett "AI-moln"

Visst, du kanske inte har en robot som brygger kaffet eller en maskin som skriver rapporterna åt dig (än). Men faktum är att AI, artificiell intelligens, redan finns överallt i din arbetsdag. Och nej, det är inte science fiction. Det är mer vardagligt tråkigt. Fast på ett ganska imponerande sätt.

Så var möter du AI på jobbet utan att tänka på det? Häng med:

1. E-post som fattar vad du menar

Spamfilter, smarta autosvar och sortering av “viktiga” mejl, allt det bygger på AI. Tänk på det nästa gång du slipper läsa ett “Du har vunnit en iPhone”-mejl.

2. Sök som vet vad du letar efter (innan du gör det)

Google, företagets intranät och dokumentbiblioteket. Ja, AI hjälper dig hitta rätt bland tusentals filer och länkar. Det är som att ha en extremt nördig kollega med fotografiskt minne.

3. Räddar dig från pinsamheter

Google translate, stavningskontroll och grammatikhjälp räddar oss från att skicka mejl till chefen där “Hej, jag blir sen grund av bussen” råkar bli “Hej, jag blir sen på grund av bossen.”

4. Kalender utan krock

Kalendrar som föreslår tider, AI-assistenter som bokar rum, och verktyg som summerar möten – ibland undrar man om AI egentligen borde ha projektledarrollen.

5. Smarta rekommendationer i sälj och service

CRM-system ger tips på nästa steg, prioriterar kunder och hittar leads. Nej, det är inte magi, bara AI som jobbar hårt bakom kulisserna.

6. Chatbots som aldrig tar lunch

AI-chatbots svarar på IT- eller HR-frågor dygnet runt. Visst, de kan ha en lite stel ton (och rent av fel ibland), men å andra sidan gnäller de aldrig över gammalt kaffe.

7. Personaliserade nyhetsflöden

LinkedIn, Dagens nyheter och andra plattformar serverar skräddarsydda tips och artiklar. Så nästa gång du undrar varför du får så många texter om att leasa en elbil, tacka AI.

8. Hälsa på schemat

AI i hälsoappar, smarta klockor och till och med vården hjälper oss hålla koll på steg, puls och sömn. Och ja, när du får en notis om att “det är dags att stå upp” så är det AI som försöker rädda dig från kontorsstolen.

9. Smarta hem som arbetar när du är på jobbet

Har du lampor, termostater eller larm hemma som sköts automatiskt? Då har du en liten armé av AI som ser till att du har det varmt, ljust och tryggt när du kommer hem från kontoret.

10. Självkörande funktioner (nästan där)

Även om bilen inte kör dig till jobbet än, så använder många bilar AI för att hålla avstånd, bromsa automatiskt eller parkera. Din bil är kanske redan smartare än kollegan som alltid snor din parkeringsplats.

Tekniken bakom (och varför det inte är som på film)

AI idag handlar sällan om robotar med känslor. Det är snarare smarta algoritmer som lär sig mönster och förbättrar sig själva genom enorma mängder data. Det kallas maskininlärning, och utan att du märker det jobbar dessa algoritmer för att göra ditt jobb (och liv) lite enklare.

Men med mycket muskler kommer stort ansvar. AI väcker frågor om integritet, etik och arbetsmiljö. Hur påverkas jobben när AI kan ta över vissa uppgifter? Och hur ser vi till att det blir ett stöd snarare än en stressfaktor?

Fackförbundets roll – respekt för individen

Här har vi inom facket en viktig roll. Vi behöver säkerställa att AI används klokt, rättvist och med respekt för individen. Att smart teknik inte blir en ursäkt för att skruva upp tempot eller tumma på integriteten.

Så nästa gång du ser din inkorg rensa sig själv, kalendern fixa möten eller klockan påminna dig om att stå upp, ge en liten nick till din osynliga AI-kollega. Den jobbar hårdare än du tror.

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg

1

2

3

4

Nästa artikel

När sanningen är valfri (och lögnen känns bättre)

I en tid där lögner sprids snabbare än fakta och känslor ofta väger tyngre än sanning, är det lätt att vilseledas. Lär dig skilja på desinformation, fake news och faktaresistens – och varför de funkar så förbluffande bra.

Illustration - någon som häller lögner i huvudet på dig

I dagens informationsflöde är det inte alltid lätt att veta vad som är sant. Det finns krafter som aktivt vill lura oss , och ibland går vi själva vilse i en snårskog av artiklar, tweets och tvärsäkra påståenden. Men vad är egentligen skillnaden mellan desinformation, vilseledande information och informationspåverkan. Vi reder ut.

Desinformation – när lögnen har en plan

Det handlar om falsk eller vilseledande information som sprids medvetet, i syfte att manipulera eller lura. Det kan till exempel vara en påhittad nyhet som sprids för att skada ett företag eller påverka en opinion. Här finns alltså ett tydligt uppsåt att vilseleda.

Vilseledande information – falskt, men inte med flit

Detta är falsk eller felaktig information som sprids utan att den som delar den vet att den är osann. Personen tror ofta att den delar något sant, som när en kollega skickar en artikel som verkar trovärdig men som i själva verket bygger på felaktiga uppgifter.

All desinformation är vilseledande – men all vilseledande information är inte desinformation.

Informationspåverkan – när någon försöker styra din verklighet

Detta är ett samordnat försök att påverka en viss målgrupp, till exempel befolkningen i en stad eller anställda i en organisation. Målet är ofta att underminera förtroende eller tillit, ytterst kanske till och med för att försvaga ett lands försvarsförmåga.

Alternativa fakta – ett annat ord för lögn

"Alternativa fakta" låter kanske som ett kreativt sätt att tolka verkligheten, men är i praktiken ofta rena osanningar paketerade som sanning. Uttrycket blev känt när Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway 2017 försvarade ett felaktigt påstående om publikstorleken vid Trumps presidentinstallation med just orden "alternativa fakta". Trots att uppgiften kunde motbevisas med bilder och statistik vägrade hon erkänna felet.

Falska nyheter – virala lögner

Falska nyheter ser ut som vanliga nyhetsartiklar men bygger på påhittat eller manipulerat innehåll. De sprids ofta i sociala medier, där rubriker och känsloladdade budskap snabbt får spridning. Studier visar att falska nyheter delas mer än sanna – för att de helt enkelt väcker starkare känslor: förvåning, ilska, oro eller upprördhet. Saklig fakta får sällan samma genomslag. Fenomenet exploderade inför det amerikanska valet 2016, men lever vidare i alla möjliga sammanhang.

Faktaresistens – när känslor slår vetenskap

Begreppet faktaresistens beskriver när människor vägrar ta till sig fakta som går emot deras egen uppfattning. Oavsett hur starka bevis som presenteras, står känslor, identitet och grupptillhörighet i vägen. Istället för att omvärdera sin ståndpunkt avfärdar man källor, ifrågasätter experter – eller väljer helt enkelt att tro på något annat som ”känns rätt”. Faktaresistens gör det extra svårt att bekämpa desinformation, eftersom den stänger dörren till diskussion innan den ens har börjat.