När kylanläggningarna gick sönder för ett företag specialiserat på hydroponi, och växterna dog, pekades en anställd ut som syndabock. Nu ska företaget betala 200 000 kronor i skadestånd till den tidigare anställda efter att Unionen drivit fallet till tingsrätten.
Bli medlem!
Det var under förra sommaren som flera kylanläggningar för ett företag specialiserat på hydroponisk odling gick sönder. En nyanställd slog larm till ledningen som dock ignorerade varningen och åkte på semester istället. När de återvände efter semestern var större delen av odlingen död.
Den nyanställda, en medlem i Unionen, anklagades för växternas död och avskedades – på helt felaktiga grunder, menar Unionens förbundsjurist Filip Vujcic som sedan dess drivit medlemmens ärende till tingsrätten.
Läs mer: Att växterna dog är inget skäl för avskedande
Nu har tingsrätten avgjort ärendet och företaget ska betala 200 000 kronor i allmänt skadestånd plus utebliven lön till medlemmen, för ogiltigt avskedande.
- Vi är nöjda med utfallet i tingsrätten mot bakgrund av att avskedandet har förklarats ogiltigt och vår medlem nu också har rätt till allmänt skadestånd för det felaktiga avskedandet.
Och hur reagerade medlemmen?
- Medlemmen är också nöjd med resultatet och den hjälp vi har bistått med i processen, konstaterar Filip Vujcic.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
