I tidigare åtgärdspaket för att mildra konsekvenserna av coronavirusets spridning saknades stöd för små- och egenföretagare. Den 26 mars kom ett nytt paket, delvis utformat för att stötta egenföretagare. Men räcker det? Här reder vi ut de olika förslagen och vilka effekter de kan få.
Publicerad 26 mars 2020
2020-03-26
För att lindra konsekvenserna för små och medelstora företag la regeringen alltså den 25 mars fram ett krispaket för småföretagare, som i vissa fall även gäller egenföretagare med enskild firma.
Totalt satsas 100 miljarder kronor i ett paket med åtgärder, som listas nedan.
Bra, men det kommer att dröja innan pengarna landar på företagens konton.
- Vi välkomnar de nya förslagen men inser också att det kommer att dröja innan pengarna landar på företagens konton, eftersom flera av insatserna kräver myndighetsbeslut. Det är ett problem då många egenföretagare har akuta likviditetsproblem redan i dag, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl och tillägger:
- Därför anser vi att det ändå finns behov av att förstärka det här krispaketet ytterligare med åtgärder som får snabbare effekt.
För att stödja små och medelstora företag som är livskraftiga men som har hamnat i ekonomiska svårigheter under coronautbrottet föreslår regeringen en statlig lånegaranti.
Förslaget innebär att staten garanterar upp till 70 procent av de lån som bankerna ger ut till svenska företag. Garantin ska primärt stärka ekonomin i små- och medelstora företag och taket föreslås till 75 miljoner kronor per beviljat lån och företag.
Regeringen understryker i förslaget att de garanterade lånen inte ska användas till bonusar eller rörliga ersättningar annat än för vad som kan jämställas med det normala löneuttaget.
Företag som vill ansöka om lån med statlig kreditgaranti gör detta genom att vända sig direkt till en bank.
Mycket kommer att hänga på hur bankerna agerar.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det är bra att regeringen nu går in med lånegarantier, men risken är uppenbar att pengarna inte når de mest behövande företagen tillräckligt fort. Mycket kommer hänga på hur bankerna väljer att agera, konstaterar Katarina Lundahl.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänks under perioden 1 mars – 30 juni 2020. Enbart ålderspensionsavgiften kvarstår. Nedsättningen gäller för upp till 30 anställda och på den delen av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.
För branscher som drabbas särskilt hårt av coronautbrottet vill regeringen att staten ska stå för 50 % av den hyresnedsättning som fastighetsägare kan erbjuda hyresgästerna. Exempel på branscher som ska gynnas av denna åtgärd är sällanköpshandel, hotell och restaurangnäringen. Stödet söks retroaktivt av fastighetsägaren och gäller hyror för perioden 1 april – 30 juni.
Det kan bli en utdragen process och ingen garanti för att hyran verkligen sänks.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det är bra att det införs stöd för hyreskostnader, som kan vara en tung börda att bära för många företagare. Samtidigt är förslaget konstruerat på ett sätt som kan innebära strul och förseningar för företagaren, säger Katarina Lundahl och tillägger:
- Regeringen har uppmanat hyresvärdarna att vara tillmötesgående, men det är inget måste. Först måste företagaren omförhandla hyran, sedan täcker staten en del av sänkningen. Det kan bli en utdragen process och det finns inga garantier för att hyran verkligen sänks i slutändan.
Enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag ska enligt förslaget sätta av hela den skattepliktiga vinsten för 2019 till en periodiseringsfond. Vinsten, med ett tak på en miljon kronor, ska sedan räntefritt kunna kvittas mot framtida förluster i upp till sex år. Den återbetalda skatten fås ut genom att företagaren själv begär detta hos Skatteverket.
Det här kan ge bra hjälp till många företag.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det här kan ge bra hjälp till företag som nu tyngs av förluster men som tidigare varit vinstdrivande.
För att kunna ta del av a-kassa vid arbetslöshet måste egenföretagare upphöra med näringsverksamheten, antingen genom att lägga ner sin verksamhet eller lägga företaget vilande. En företagare får dock bara lägga sitt företag vilande och samtidigt få a-kassa en gång under en femårsperiod. Den regeln ändras nu tillfälligt.
Enligt regeringens förslag undantas företag som läggs vilande under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.
Viktigt och bra!
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- En bra och viktig regelförändring!
Egenföretagare som betalar moms på årsbasis ska kunna få anstånd med skatteinbetalningen på samma sätt som övriga företag. Förslaget har funnits med i tidigare paket, men tidsperioden förlängs nu. Förslaget gället moms som redovisas årsvis från den 27 december 2019 – 17 januari 2021.
Anstånd med betalning ses som en skuld i företagens balansräkning och på beviljade anstånd läggs en kostnadsränta på 1,25 % plus en anståndsavgift på 0,3 % per månad.
På årsbasis motsvarar det totalt sett 6,6 procent i effektiv ränta. Det är därför viktigt att tänka igenom effekterna av eventuella uppskov innan man gör dem.
Regeringen bör tillfälligt slopa räntan...
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Regeringen bör tillfälligt slopa räntan och avgiften för uppskjutna skatteinbetalningar för att inte ytterligare försvåra för svenska små- och egenföretagare.
Nästa artikel
Det råder hårt tryck på sjukvården under pågående coronakris. Katrin som utbildade sig till undersköterska en gång i tiden har flera kompisar inom vården och vet att de går på knäna. Inom hennes nuvarande bransch, fordonsindustrin, har det däremot stått still i veckor.
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka.
Efter att Katrins arbetsgivare infört korttidsarbete med statligt stöd har hon bara jobbat två dagar i veckan - men hon får ändå ut över 90 procent av lönen, tack vare det sistnämnda. Staten står alltså för den del av lönen som arbetsgivaren arbetsbefriat Katrin.
Nu kände hon att hon ville ge något tillbaka och att hon kunde göra en insats genom att rycka in som undersköterska under den arbetsbefriade tiden.
- Hon ringde för att kolla om hon kunde hoppa på ett vick direkt, berättar Elisabeth Lind, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Vad kunde du rekommendera?
- Först och främst att hon skulle prata med sin arbetsgivare.
När man blir arbetsbefriad från sitt arbete på grund av korttidsarbete innebär det nämligen inte att man är fri att göra precis vad man vill, förklarar hon.
Som anställd måste du fortfarande stå till arbetsgivarens förfogande under en period med korttidsarbete – och även vara beredd att förutsättningarna kan förändras. Nivån på korttidsarbetet kan ändras och det kan också upphöra helt - då måste du återgå till att arbeta din ordinarie arbetstid.
- Därför kan arbetsgivaren ha synpunkter på vad du gör under den arbetsbefriade tiden, säger Elisabeth Lind.
Att starta en egen verksamhet vid sidan av korttidsarbete kan i vissa fall bedömas strida mot lojalitetsplikten och att ta ett vikariat kan försvåra för arbetsgivaren att dra igång verksamheten igen om ordrar eller leveranser börja rulla in igen.
- Om Katrin skulle ta ett tremånaders vikariat inom vården och schemaläggas för jobb under den tiden, så är hon ju faktiskt inte fri att gå tillbaka till den verksamhet där hon är anställd. Då står hon inte till arbetsgivarens förfogande.
Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen...
På Tillväxtverkets sajt (den myndighet som beviljar statligt stöd vid korttidsarbete) står det:
”Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor.”
I det kollektivavtal som gäller på Katrins arbetsplats kan det också finnas regler om bisyssla som då kan behöva diskuteras med arbetsgivaren. Det kan också hända att det gjorts lokala överenskommelser om kompetensutveckling som ska äga rum under tid med arbetsbefrielse - då blir det inte så mycket tid över för annat.
Om du är tjänsteman och jobbar inom privat sektor kan du söka efter det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats här.
Katrin ville fortfarande använda sin arbetsbefriade tid till att stötta upp inom vården, men insåg nu att det inte bara var att hoppa på första bästa vick.
Först måste hon komma överens med sin ordinarie arbetsgivare för att det ska vara ok att jobba extra under den arbetsbefriade tiden.
Sedan måste hon också komma överens med arbetsgivaren inom vården om att arbetet där är flexibelt, så att hon kan styra över i vilken omfattning hon ska jobba och vilka arbetspass hon tackar ja eller nej till. Om avtalet om korttidsarbete sägs upp måste hon ganska omgående kunna återgå till sitt ordinarie arbete på heltid.
*Katrin heter egentligen något annat.
I månadsskiftet april-maj är det över 300 000 anställda i Sverige som har blivit permitterade för korttidsarbete med statligt stöd. Sammantaget blir det många arbetstimmar som skulle kunna användas på olika sätt. Men vad är tillåtet att göra med den arbetsbefriade tiden?
Vad man får och inte får göra vid en korttidspermittering regleras dels i lagen kom korttidsarbete men också, mer detaljerat, i olika kollektivavtal . Du som jobbar som tjänsteman inom det privata kan söka ditt kollektivavtal här.