Vid sidan av Martin Linders återinvigningstal (kongressen öppnade ju officiellt redan den 1 oktober med ett digitalt möte) var första kvällen tillägnad den fackliga kampen som sker runt om i världen.
Publicerad 09 okt. 2023
IndustriALL Globals generalsekreterare Atle Höie gav ett svep över de utmaningar som fackligt engagerade möter i många länder idag. Ryssland, Ukraina, Myanmar och Belarus är platser där fackligt engagemang möter starkt motstånd från politiskt håll, och i flera länder riskerar fackligt engagerade långa fängelsestraff.
Detta var något som även kvällens andra internationella talare lyfte – Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast. Han vittnade om fängelsestraff på upp till 15 år för fackligt engagemang och protester mot den belarusiska diktaturen, och hur upp mot en miljon människor har flytt landet efter att de folkliga protesterna slagits ner med våld.
Fackliga internationella framgångar
På den positiva sidan berättade Atle Höie om internationella fackliga framgångar när det gäller livsfarliga arbetsmiljöer som förekommer vid upphuggning av fartyg (så kallad ship breaking). Där uttjänade och anonymiserade fartyg körs upp på stränder i länder som Pakistan och Indien för att sedan plockas isär bit för bit av arbetare utan ordentlig skyddsutrustning, och med överhängande risk för svåra arbetsskador eller dödsfall. Där har det internationella industrifacket nu bidragit till att verksamheten i Indien har styrts upp med ett betydligt bättre säkerhetstänk. Även inom textilindustrin finns nu viktiga överenskommelser på plats som en grund för bättre arbetsmiljö.
Zetterlund, Fröding och Sven-Ingvars
Eftersom Unionens
kongress
hålls i Karlstad ramades kvällen in med ett värmländskt och "många röster" tema. Monika Zetterlund, Gustaf Fröding och Sven-Ingvars, dök alla upp i en eller annan musikalisk form, ackompanjerade av bland annat Karlstads orkesterförening och Norrstrandsskolans musikklasser.
Nästa artikel
”Det finns inget viktigare just nu än att engagera sig i demokratiskt arbete”, slog Therese fast när hon talade inför Unionens kongress under torsdagen den 12 oktober. Talet handlade till stor del om de hot demokratin står inför, även här i Sverige.
– Vi som är vana vid frihet och demokrati möts nu av lagförslag som vi för några år sedan inte trodde var möjliga. Som begränsar människor från att vara fria, att göra sina livsval. Att forma sina egna liv, sa Therese.
För två år sedan firade vi 100 år av demokrati i Sverige. Kanske är det lätt att ta demokratin för givet när vi haft den så länge. Men det är viktigt att komma ihåg att demokratin inte plötsligt monteras ned över en dag. Utan förändringarna sker sakta men säkert, beslut för beslut. Therese berättade hur hon nyligen hade samtalat med fackliga kollegor i Polen och Ungern som bekräftade att de inte heller hade kunnat föreställa sig den utvecklingen vi ser där idag.
– Därför måste vi vara vaksamma på när vi rör oss i fel riktning. Som tar oss bort från det toleranta och inkluderande samhälle som vi vill se, som vi är vana att se.
Samtalet fortsatte handla om att vi lever i en tid av stor osäkerhet och omställning, och vad det gör med oss människor. Att det är lätt att luta sig mot det man känner till och är välbekant med i stället för att orka leva i ovisshet och osäkerhet. I det skapas utrymme för krafter som vill att vi ska sluta oss och vara mindre öppna än vad vi varit som land och nation tidigare.
– Vi måste höja våra röster. Även om det är svårt och ibland känns jobbigt måste vi orka det. För det finns livsluft i missnöjet och rädslan. Vi får inte göda vår största fiende; hopplösheten.
Vi måste höja våra röster. Även om det är svårt och ibland känns jobbigt måste vi orka det.
TCO har ända sedan grundandet haft som uppgift att värna demokratin. Therese berättar att frågan prioriteras extra högt just nu, eftersom att man, tyvärr, ser att det är nödvändigt. Hon underströk fackföreningarnas viktiga roll i att bidra till förändring:
– Vi kan ställa krav på arbetsgivare, på politiken, på det politiska samtalet. Vi kan komma med förslag och konstruktiva lösningar för att förändring ska kännas positiv. Vi kan visa en annan väg än polarisering och populism, och att den är möjlig.
Vi kan ställa krav på arbetsgivare, på politiken, på det politiska samtalet. Vi kan visa en annan väg än polarisering och populism.
Therese konstaterar att det än så länge är lite tomt på barrikaderna, även om vi inte är helt ensamma. Men att vi i fackföreningsrörelsen är en viktig del av demokratins ryggrad och att vi måste stå stadigt med en tydlig och klar röst.
– Ni och vi behövs för tron på framtiden. Annars passiviseras människor. Samtiden slits isär. Då får vi inte den förbättring av samhället och arbetslivet som vi vill se. Vår uppgift nu är att med vår samlade styrka visa att det finns en annan väg och en annan berättelse.
