Vi talar gärna om vad unga saknar, men mer sällan om vad de kan bidra med. Nicolas Lunabba vill att arbetsgivare blir bättre på att se kompetensen hos unga som står utanför.
Vi pratar ofta om unga i utanförskap som ett samhällsproblem. Om kriminalitet, arbetslöshet och unga människor som behöver ta sig i kragen. Men Nicolas Lunabba, som arbetat med unga i Malmö i över 20 år, tycker att vi borde vända på perspektivet.
– Tänk om vi inte bara har kompetensbrist, utan också en oförmåga att erkänna vissa kompetenser, säger Nicolas, som är aktuell med boken ”Inte din statsminister.”
Han tar sitt eget arbete som exempel. Under många år var han verksam i organisationen Helamalmö, där relationer och tillit var själva grunden för arbetet med unga.
– Vi fick ofta lära oss att man inte skulle bli för personlig i arbetet med barn och unga. Men vi tänkte tvärtom, vi ville lära känna dem och våga vara personliga utan att ta saker personligt.
Att kunna skapa relationer, bygga förtroende och nå fram till människor är en kompetens i sig, som enligt Nicolas alltför sällan värderas tillräckligt högt.
Men möjlighetsbristen börjar långt före den första jobbansökan.
– Om du växer upp i ett område där skolan inte fungerar som den ska, där du lever i fattigdom och ser människor omkring dig som har utbildat sig men ändå inte får jobb, varför ska du då själv tro på utbildning?
Han beskriver hur bristen på möjligheter riskerar att urholka både tilliten till samhället och tron på den egna förmågan.
– Det är inte så enkelt som att säga åt unga att ta sig i kragen. Det handlar om jämlikhet, utbildning och vilket samhälle vi vill bygga.
Samtidigt finns hinder även för den som vill ta sig vidare. Nicolas pekar på hur namn, bostadsadress och bakgrund kan påverka möjligheten att få jobb. Han vill att arbetsgivare ska fundera på vilka de faktiskt släpper in.
– Om vi på Helamalmö bara hade rekryterat människor som liknade oss hade vi aldrig kunnat bygga det vi ville bygga. Vi behövde många olika erfarenheter, perspektiv och kompetenser.
Han menar att arbetsplatser ofta missar viktig kunskap genom att rekrytera människor med liknande bakgrund och erfarenheter.
Som exempel berättar han om hur Helamalmö arbetade med trygghet vid olika verksamheter och evenemang. Där traditionella säkerhetslösningar med vaktbolag byggde på bevakning och repressalier kunde deras medarbetare istället skapa trygghet genom relationer och närvaro.
– Vi hade människor som var specialister på att skapa relationer och god stämning. När vi kom in ökade tryggheten, medan våld och skadegörelse minskade. Det var en kompetens man inte ens hade tänkt på att man behövde.
Så vad är tipset till arbetsgivare som vill bli bättre på att ta vara på unga människors potential?
– Vidga vyerna, var mer öppensinnad, mottaglig och nyfiken. Se över vilka kompetenser och erfarenheter som faktiskt finns på arbetsplatsen, och vilka som saknas.
Men Nicolas vill också lyfta frågan från enskilda rekryteringar till något större.
– Vi måste våga tänka större än att bara få fler människor i arbete, i de strukturer vi redan har. Vi behöver också fundera på vilket samhälle vi vill ha, och hur vi då behöver organisera samhället och arbetslivet.
För Nicolas handlar det ytterst om vilken syn vi har på människor.
– Om vi är mer öppna för den kraft som finns, så kommer vi också att förstå att alla behövs.
Nästa artikel
Vi befinner oss mitt i en jobbrevolution där yrken förändras i snabb takt. Så det är dags att uppdatera sina kunskaper. Men vem har råd att plugga med heltidsjobb, hus och hund? Därför har vi varit med och förhandlat fram ett nytt studiestöd för dig mitt i arbetslivet. Nu väljer regeringen att gå vidare med reformen. “Sammantaget innebär det att Sverige nu får ett av världens bästa omställningssystem”, sa arbetsmarknadsministern Eva Nordmark, under regeringen presskonferens.
Hälften av alla anställda behöver nya skills de närmaste fem åren, visar en rapport från World Economic. Tidigare har de sagt att alla anställa behöver cirka 100 timmars kompetensutveckling innan 2022. Oavsett så är budskapet tydligt: Vi behöver kompetensutveckling . Många av oss behöver komplettera med nya kunskaper, medan andra kanske måste hitta ett nytt yrke. Och visst kan en del av det här ske i form av lärande på jobbet, men i de flesta fall behövs utbildning utifrån.
Men hur ska man som vuxen kunna plugga när studiemedlet från CSN ligger på dryga 10 000 kronor – samtidigt som man kanske har barn att försörja, ett hus, en bil…? Lösningen på den frågan togs fram i de så kallade trygghetsförhandlingarna mellan fack och Svenskt Näringsliv – ett förslag som regeringen nu valt att gå vidare med.
– I minst ett decennium nu har man pratat om behovet av livslångt lärande, samtidigt som möjligheterna till det har försämrats. Och ingen har knäckt en riktigt bra idé på hur det ska genomföras förrän nu. Arbetsmarknadsministern kallar det “den största reformen i modern tid”, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ja, kortfattat kan man säga att du som har jobbat i åtta år och har kollektivavtal kan utbilda dig på heltid i ett helt år (på heltid eller deltid) med ett nytt studiestöd. Tjänar du upp till 30 600 får du 80 procent av din lön i bidrag. Tjänar du upp till 66 800 kronor får du 65 procent av din lön. Staten betalar en del av det här, medan omställningsorganisationer som TTR pitchar in resten.
– Det är bra ur individen synvinkel. Du kan alltså välja den utbildning du vill så länge som den stärker din ställning på arbetsmarknaden, utan att få godkänt från din chef. Kanske vill du komplettera med en kurs, för att kunna konkurrera med yngre, nyutbildade förmågor om de roliga jobben. Eller så vill du bli något helt annat, skaffa dig ett helt nytt yrke. Det går också bra, säger Martin Wästfelt.
Den som jobbar på ett ställe utan kollektivavtal får bara den statliga delen, varför?
– Eftersom de företagen inte betalar in pengar till omställningsorganisationerna.
Att få ekonomisk möjlighet att plugga låter toppen, men hur får jag ledigt?
– Det ingår i avtalet, arbetsgivaren binder sig att ge dig ledigt.
Ytterligare en fördel med det här avtalet är att det omfattar även visstidsanställda. De har samma rätt till studierådgivning och studiestöd tillsvidareanställda.
Det låter fantastiskt, när kommer det här avtalet att börja gälla?
– Regeringen har nu föreslagit att lagändringarna ska träda i kraft sommaren 2022, säger Martin Wästfelt.
OBS! Detta studiestöd finns inte än. Planen är nu att det ska implementeras sommaren 2022.
