När världen skakar märks det också på jobbet. Samtalen i fikarummet kan snabbt glida över till krig, politik och oro för framtiden. Men när åsikterna går isär är det lätt att tonen skärps. Så hur pratar man om svåra frågor på jobbet, utan att relationerna tar stryk?
Krig, geopolitik och världsläget letar sig allt oftare in i samtalen på jobbet – i fikarummet, på lunchen eller i teamschatten. Men när ämnena rör politik och krig kan diskussionerna snabbt bli laddade.
– Världsläget är i högsta grad politiskt och därför blir ämnena lätt känsliga, för det handlar om hur vi ser på Israel Palestina-konflikten och känner inför USA:s ledare. Krig och vapen är också frågor som ofta hänger ihop med våra grundläggande värderingar, säger Ellinor Eriksson psykolog och kriskonsult hos Brolin Westrell.
Samtidigt förstärks känslorna av hur nyheter presenteras.
– Medielogiken spelar på våra känslor genom att visa de mest dramatiska bilderna och de mest radikala citaten. Det kan påverka samtalet, vi kanske inte är så nyanserade, utan vi blir mer svartvita än vi annars skulle vara.
Att få samtala om världsläget även på jobbet kan fylla en viktig funktion.
– För många kan det vara ganska skönt att höra att andra också känner oro, för ibland kan man gå runt och tänka att man är den enda som tycker att världen känns helt galen just nu. Att höra att kollegor har liknande tankar kan skapa en känsla av gemenskap.
Men hur gör man då för att samtalet inte ska leda till konflikt? Ett tips är att försöka gå från debatt till samtal.
– Fundera på om du pratar för att förstå eller för att vinna en diskussion. Om du är genuint nyfiken kan du ställa frågor till dina kollegor som ”Hur tänker du kring det? Varifrån kommer ditt perspektiv?”
Det kan också hjälpa att flytta fokus från politiska positioner till hur man själv upplever situationen.
– Om du bjussar lite på den känslomässiga aspekten och exempelvis säger att ”Jag sov dåligt i natt efter att ha läst nyheterna, hur är det för dig?” så öppnar det för ett annat samtal än om du börjar argumentera huruvida det är rätt att bomba en regim.
Ett klassiskt psykologråd är att använda så kallade jag-budskap.
– Om du säger ”jag känner oro över världsläget” så beskriver du din upplevelse, vilken är svår att argumentera emot. Men om du säger ”så här är det” så presenterar du det som en sanning. Det är mycket lättare att diskussionen hettar till när man talar i absoluta påståenden.
Om ett samtal börjar bli obehagligt eller spåra ur kan det räcka att markera lugnt.
– Du kan säga ”Jag ser lite annorlunda på saken, men det är ju fint att vi bor i ett land där man får tycka olika. Jag ska hämta lite påtår, vill du också ha mer kaffe?” Då markerar du vad du tycker, men gör det på ett vänligt vis.
För ja, att markera vad man tycker kan vara viktigt för självkänslan.
– Annars är det lätt att man blir en tyst medhållare. Då är det bättre att säga ”Vi kommer nog inte överens i den här frågan. Men såg ni att GAIS vann gårdagens match?” Då har du visat att du inte håller med, men också att du vill skifta fokus.
I allt detta är det också nyttigt att vara lite ärlig mot sig själv. Är du faktiskt intresserad av att förstå? Eller är du egentligen mest förbannad och frustrerad?
– Om du blir riktigt provocerad är det bättre att lämna rummet än att du säger saker du ångrar senare, tipsar Ellinor Eriksson.
Nästa artikel
Nästan sju av tio känner oro för omvärldsläget, visar en medlemsundersökning som Unionen har gjort. Och för många följer oron med ända in på arbetsplatsen och påverkar jobbet.
– Hoten har kommit närmare. Vi har gått från att krig känts långt bort till att vi hör att det kan hända i Sverige. Även saker som att vi får hem broschyrer där vi uppmanas ha kontanter och vatten hemma gör att våra hjärnor börjar tolka hotet som mer verkligt, säger Ellinor Eriksson, psykolog och kriskonsult hos Brolin Westrell.
Samtidigt bär många med sig erfarenheter från pandemin.
– Vi vet nu att saker faktiskt kan förändras snabbt. Det gör att känslan av trygghet påverkas.
Rent krasst har vi alltid haft kriser och krig i världen, så varför känner många svenskar påtaglig oro just nu?
– En anledning är att våra europeiska politiker uttalar sig frekvent. Det ökar känslan av att det här kan påverka din ekonomi, ditt jobb och din trygghet. En annan faktor är dessa ständiga nyhetsflashar, ofta med dramatiska bilder och svarta rubriker.
En annan kan vara att du har släktingar, kollegor eller kontakter i jobbet i ett land där konflikt pågår, som du oroar dig för.
Att vi reagera på det som händer i omvärlden just nu är naturligt.
– Människan är byggd för att upptäcka hot, i grunden handlar det om överlevnad, säger Ellinor Eriksson.
Men hur starkt vi påverkas beror mycket på hur vi redan har det.
– Den som är stabil i grunden kan ofta hantera det bättre. Men är man redan pressad, till exempel på jobbet och har en allvarligt sjuk släkting, kan det här bli droppen som gör att det känns övermäktigt.
För ibland tar oron mer plats än den behöver. Så pass att den kanske ställer till det för dig på jobbet. Du kanske får svårare att koncentrera dig, får kortare stubin, sover sämre och har därmed lägre energi, eller fastnar i katastroftankar om jobb och ekonomi.
– Försök hitta knep som bryter oron, som att träna på lunchen eller prata med ekonomi-Micke, inte låta den fortsätta spinna på. Fungerar inte det så tycker jag att du ska söka hjälp exempelvis hos företagshälsovården, säger Ellinor Eriksson.
Du behöver inte sluta bry dig om vad som händer i världen, men du kan lära dig att hantera oron så att den inte sinkar din vardag och arbetsdag.
1. Skilj på kontroll och påverkan
Du kan inte påverka världspolitiken, men du kan påverka hur du tar hand om dig själv.
2. Begränsa nyhetsflödet
Visst är det bra att vara medveten om vad som händer i världen, men flera timmars nyhetsintag riskerar att öka oron. En snabb uppdatering varannan dag kan räcka.
3. Skapa mikrokontroll i vardagen
Gör saker du vet brukar lugna dig: ta en promenad, fokusera på en uppgift eller ring en vän.
4. Ha en orosstund
Avsätt en tid per dag där du får tänka och känna fritt. Resten av dagen kan du skjuta upp orostankarna till den stunden. Din oro får finnas, men inte uppta hela dagen.
5. Fokusera på det som ger mening
Engagera dig i fredsrörelsen eller en förening som stöttar människor som har det svårt i andra delar av världen. Ja, låt motrörelser ta plats i ditt liv, det kan balansera känslan av maktlöshet.
6. Ta stöd av andra
Att prata med kollegor eller vänner kan minska känslan av att vara ensam i oron.
Om undersökningen: Datainsamlingen gjordes mellan den 27 januari och 10 februari 2026. Enkäten skickades via mail till 2438 medlemmar från Unionens medlemspanel och besvarades av 1096 personer.
