Har du också gått från att sitta på en ergonomisk stol vid ett höj- och sänkbart bord till att sitta på en pinnstol vid köksbordet? Ingen kunde ana att så många
tjänstemän
skulle jobba hemifrån – fyra av tio
tjänstemän
har i huvudsak jobbat hemifrån, visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Unionen – eller så här länge. Men nu börjar vi se effekterna. Ja, fyra av tio menar att arbetssituationen under pandemin kan medföra risk för ohälsa, fler som jobbar hemifrån är av den åsikten.
- Allt fler kommer till oss och har ont. En fara med hemarbetet är också att man går längre ut på isen innan problemet uppmärksammas av en själv och chefen. Smärtan hinner sätta sig och tar därmed också längre tid att återställa, säger Annika Fahlén, hälsostrateg på Vlg Företagshälsovård.
Vilka är de vanligaste fysiska problemen? Vanligaste smärtpunkterna?
- De flesta får problem med nacke, axlar och rygg. Men det kan också sätta sig runt höfterna och i ryggslutet.
Det handlar både om att många sitter fel, har benen och axlarna för högt eller lågt. Och att man är för statisk, alltså rör på sig för lite.
- Det är lika viktigt hemma som på kontoret att variera kroppsställning, exempelvis att stå upp och jobba. Hemma kan det sätta din kreativitet på prov, men du kan ställa din laptop på en strykbräda eller i bokhyllan en stund. Eller så kan du helt enkelt passa på att lägg in en maskin tvätt eller gå runt lägenheten och vattna blommor medan du pratar i telefonen.
Men det handlar även om bristen på vardagsmotion. Annika Fahlén säger att om man ska hårdra det så är vardagsmotionen viktigare för hälsan än två tuffa träningspass i veckan.
- Just nu är det många som inte kommer upp i de 10 000 stegen om dagen, för man springer inte till bussen, går inte i trappor och korridorer på kontoret eller går ut och käkar lunch. Därav begreppet corona-kilon. Så försök att planera in 10–15 minuters promenad på morgonen och sväng på lunchen.
Även den mentala stressen sätter sig i kroppen.
- Det ger spända muskler och en stramhet i kroppen. Rörelse återställer balansen, så har du haft ett stressigt möte, se till att röra på dig i några minuter.
Rörelsen Annika pratar om behöver varken ta tid eller vara särskilt krånglig. Självklart får du större effekt ju mer du varierar stillasittandet, men även mikro- och pausrörelser har betydelse.
- Vi pratar om sekunder, du behöver inte ens resa dig upp. Du kan exempelvis ta föra ihop händerna och sträcka dem rakt ut, framåt, för att pressa isär skulderbladen. Eller så sätter du dem bakom ryggen och pressar bakåt, för att öppna upp bröstryggen. Att sträcka händerna rakt upp i luften är också skönt. Det ska också poängteras att arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar även för hemmaarbetsplatsen och att ergonom bör konsulteras för individuell anpassning samt specifika rörelser vid problem i kroppen, säger Annika Fahlén.
Bulla upp dig. Är skrivbordet eller köksbordet för högt så att axlarna dras upp kan du sitta på en soffkudde. Ibland kan soffan eller fåtöljen vara bättre.
Lyft din laptop. Kommer laptoppen för långt ner så nacken får för stor böjning kan du med hjälp av en bok eller två höja upp skärmen - förutsatt att du har ett separat tangentbord.
Strykbräde-tricket. En stående arbetsplats kan skapas på strykbrädan eller en byrå.
Gör ögongympa. Ställ in ljusstyrkan på skärmen till lagom nivå. Se till att du sitter så att reflexer i skärmen inte stör. Lyft blicken ofta och titta ut – det är bra ”ögonjympa”.
Upp och hoppa. Skifta position regelbundet, och reser dig upp emellanåt. Ta pauser och gör något annat så både kropp och hjärnan får variation - det kan räcka med att vattna blommor, hämta post, eller sätta på kaffe och breda en macka.
Go for green. Försök att få dagsljus, det piggar upp. Och att se grönt, det räcker med ett träd eller en gräsplätt, sänker också stresshormonerna.
"Den första jag behövde komma ut för var mig själv"
Tove Öhman var rädd för hur kollegorna skulle reagera när hon kom ut som trans på jobbet. Men trots att cheferna saknade erfarenhet möttes hon framförallt av stöd och nyfikenhet – något hon idag vill hjälpa fler arbetsplatser att skapa.
FOTO: PETER KNUTSON
"Det inre motståndet var starkt, baserat på fördomar som finns i samhället"
Häromdagen när Tove satt i en lastbil som skulle testköras, kom det fram en kollega som hon tidigare jobbat mycket med. Ja, han tog en extrasväng bara för att säga hej och snacka med henne i några minuter.
– Det gjorde mig så varm i hjärtat. Precis som när tidigare kollegor vinkar till mig i matsalen för att jag ska komma och sitta med dem. Känslan av att inte bara vara accepterad, utan inkluderad är fantastisk. Att man inte pratar med mig för att man måste, utan för att man vill, för att vi trivs i varandras sällskap, säger hon.
Tove Öhman möter oss med ett stort leende ute på parkeringen på Traton/Scania, där hon jobbar som IT-konsult. Hon har arbetat här länge och verkar vara tjena tjena med många i byggnaden.
– Nja, bara i Södertälje är vi 20 000 som jobbar här, så det vore att drar det långt att säga att jag känner de flesta, men jag sticker säkert ut.
När hon först anställdes av företaget var det i en helt annan skepnad. Då levde hon som man. Liksom många transpersoner vill hon inte berätta sitt tidigare namn, det kallas ofta död-namn eftersom det tillhör ett tidigare liv. För knappt fem år sedan kom Tove ut som kvinna. Då var hon 44 år. Att det tog så lång tid att bli sitt verkliga jag handlade om rädsla och förnekelse.
– Den första jag behövde komma ut för var mig själv, och det tog tid. Det inre motståndet var starkt, baserat på allt jag hört och sett under min uppväxt.
FOTO: PETER KNUTSON
"Det jag såg i spegeln var facit, känslorna fel"
Hennes första minne är hur hon en gång som liten såg en gul klänning i ett skyltfönster, den vackraste hon sett. Hon bönade och bad, skrek och betedde sig för att få prova dem, men fick kalla handen.
– Det blev sedan en historia som ofta återberättades, och som folk skrattade gott åt. Där såddes fröet till att det här av någon anledning skulle vara fel.
Hon understryker att hon innerst inne alltid har varit tjej, aldrig pojke, hon har bara sett ut som en sådan.
– Men jag lärde mig tidigt att det jag ser i spegeln är facit, det känslorna säger mig är fel.
Det fanns heller inga förebilder att spegla sig i, inte ens någon som levde som öppet gay på orten där hon växte upp.
– Såg man en transperson var det exempelvis som i filmen Crocodile Dundee, där huvudpersonen begår ett övergrepp på en transkvinna - en scen alla skrattade åt. Ja, transpersoner var några man hånade eller garvade åt, verkligen inget man ville vara.
Utåt sett fungerade Tove bra, hon utbildade sig till civilingenjör men har även jobbat som operasångare. Hon träffade sin fru och fick barn, och under småbarnsåren fanns det inte riktigt tid att fundera på sig själv. Det var blöjbyten, varvat med nattningar och kvartssamtal. Men ju längre tiden gick, desto mer började hon känna sig som ett tomt skal.
– Samtidigt visste jag att den dag jag ens gläntande på locket till mina känslor så skulle det flyga iväg, så jag drog mig för att göra det.
Till slut gick det inte att gömma sig längre
Under pandemin började hon ändå ha lite mascara och målade naglarna ibland. Ja, hon testade sig fram, och hittade saker i sig själv som hon tyckte om.
– Till slut landade jag i känslan: Ska jag gå genom hela livet utan att vara mig själv? Vad är då meningen med livet? Och tänk om jag dör innan mina nära får veta vem jag egentligen är?, säger hon och lägger till:
– Men visst var det skrämmande, i många länder finns det fortfarande dödsstraff för sådana som mig, även i Sverige finns det många fördomar kvar. Och jag visste inte hur min familj skulle reagera. Tänk om de skulle ta avstånd?
Att berätta för frun och barnen var jobbigt, men gick bra.
– Det briserade en bomb i familjen, en regnbågsbomb. Det var förstås mycket tårar och oro, men det jag sa togs emot på ett respektfullt sätt. Det är fint att se hur våra barn är av en annan mer öppensinnad generation. Även min fru har varit ett fantastiskt stöd. Vi har fått en djupare kontakt som familj nu. Jag är lyckligt lottad.
En bra chef vågar man berätta för
Och när hon väl kommit ut på hemmaplan fick hon bråttom. Herregud, halva livet hade ju redan gått! Så Tove bestämde sig för att berätta även på jobbet.
– Min chef blev förvånad och lite röd om kinderna, men att jag vågade berätta säger mycket om henne som chef. Hade hon varit en sådan som dragit olämpliga skämt hade hon inte fått mitt förtroende.
Däremot stod chefen lite handfallen. Okej, vad gör vi nu? Men ibland är gott ledarskap att inse när man behöver be om hjälp.
– Man skulle kunna tro att det i en så stor koncern som Scania skulle finnas en guide redo för chefer om hur man gör när en medarbetare byter kön. Men det fanns inte, så hon bad mig projektleda detta och säga hur jag vill ha det.
Det var mycket som behövde göras. Systemen behövde uppdateras och Tove fick en ny passerbricka med sitt nya namn. De beslutade också att så snart som möjligt skicka ut ett nyhetsbrev till hela sektionen, där man berättade att Tove kommit ut som kvinna.
– Att komma ut tar på krafterna, så jag orkade inte göra det om och om igen. Tänk dig själv att komma till ett möte och behöva berätta din livshistoria, fast att mötet egentligen ska handla om hur vi utvecklar nästa generations batteridrivna lastbilar.
Skapade en handbok till andra
Tove tog också initiativ till att skapa en steg för steg-guide för hur man skapar en trygg och bra arbetsplats för transpersoner och icke-binära. Hon visar oss broschyren och säger att den nu finns i alla entréer.
– Jag tror vi är första stora koncernen som har en så här matnyttig guide. Det gör mig stolt att jobba på Scania.
"De allra flesta har mött mig med vänlighet"
Visst var hon på förhand rädd för många saker, med tanke på hur utsatta transpersoner är i samhället. Exempelvis var hon inställd på att hennes bil kunde bli vandaliserad på parkeringen.
– Jag försökte förbereda mig mentalt på saker som skulle göra mig ledsen, vad jag då skulle göra, som att polisanmäla, och vad jag behövde få stöd och hjälp med.
Men bilen är oskadd och Tove konstaterar att hon har varit relativt förskonad från hot och hat, även om hon fått en del förminskande kommentarer (och tyvärr är det ju de negativa kommentarerna man minns).
– Vissa personer kommer alltid ha svårt för mig, men jag kan inte förminska mig för dem. Vad är livet då till för? Jag brukar påminna mig själv om att de allra flesta har mött mig med vänlighet och nyfikenhet.
Hon njuter av att äntligen leva som kvinna, även om en av de saker som förvånat henne på arbetsplatsen är skillnaden på hur man bemöts som man respektive kvinna.
– När jag hade mörk röst och såg ut som en man kunde jag vara osäker på en sak, men ändå få igenom mina idéer. Som kvinna behöver jag jobba mycket hårdare och ha vassare argument för att bli lyssnad på. Och det trots att jag är mer kompetent nu än för några år sedan, säger Tove och lägger sedan till att:
– Livet upphör aldrig att förvåna Det finns alltid nya saker man ska lära sig. Eller hur?
Var så tydligt som möjligt med vad du vill och behöver. Istället för att säga exempelvis ”det går bra med vilket pronomen som helst”, tänk att din tydlighet gör dina kollegor tryggare och säkrare. De flesta vill göra rätt, men vet kanske inte hur.
Ditt mod spelar roll. Att du vågar komma ut och vara dig själv utökar livsutrymmet även för andra. Jag gillar det engelska uttrycket ”If you can’t see a role model, be a role model.”
Inkludering handlar även om kompetensförsörjning och lönsamhet. Om människor känner att de måste dölja delar av sig själva riskerar företaget att gå miste om både talang och perspektiv.
Lyssna in. Vad är det din medarbetare säger, känner och vill.
Var nyfiken utan att göra den normbrytande personen till en ”informationskälla”. Läs på för att sätta dig in i frågan.
Markera tidigt mot exkluderande jargong. Små kommentarer och skämt kan göra stor skillnad för den som redan känner sig osäker.
Skapa trygghet innan någon behöver den. En inkluderande kultur byggs i det lilla, varje dag.
Kom in och kom ut i arbetslivet
Tillsammans kämpar vi för ett öppet arbetsliv där ingen oavsett läggning och identitet stängs ute eller inne. Se sommarens Pride-händelser och var du kan hänga på Unionen. Ta del av checklistor för inkluderande rekrytering och arbetsplatskultur. Och möt Farao Groth och andra hbtqi-profiler på Unionen Play.