Mens och klimakteriet på jobbet

Därför är mens och klimakteriet en arbetsmiljöfråga

När mens, klimakteriet eller andra hormonella besvär påverkar hur du kan utföra ditt arbete är det en arbetsmiljöfråga. Frågor om mens i arbetslivet hänger nära ihop med grundläggande arbetsmiljöfaktorer, som: 

• tillgång till toaletter
• rimlig arbetsbelastning
• ett respektfullt bemötande.

Det innebär att du har rätt till stöd och anpassningar i jobbet, till exempel möjlighet till pauser, flexibla arbetstider eller distansarbete. 

Arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön fungerar, och i vissa fall kan bemötande eller beslut som rör mens och klimakteriet handla om trakasserier eller diskriminering på grund av kön. På den här sidan får du veta vilka rättigheter du har och vilket stöd du kan få.

Vad menas med mensrelaterade och hormonella besvär?

Det handlar om fysiska och psykiska besvär kopplade till mens eller hormonella förändringar som kan påverka hur du mår och kan fungera på jobbet.

Vanliga besvär vid mens, PMS, PMDS och klimakteriet:

• Mens – till exempel svår mensvärk, smärta och kraftig trötthet.
• PMS och PMDS – kan ge symtom som irritation, ångest, hjärndimma och nedstämdhet.
• Endometrios – en kronisk sjukdom som kan orsaka svåra smärtor och utmattning.
• Klimakteriet – vanliga symtom är värmevallningar, sömnproblem och oro.

Hur kan mens och klimakteriet påverka arbetsförmågan?

Mensrelaterade och hormonella besvär kan påverka arbetsförmågan på olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hur arbetet är organiserat och hur arbetsmiljön fungerar kan påverka hur stora besvären blir i praktiken.

Så kan mens och PMS påverka din arbetsdag

• Svårt att delta i möten och samarbeten
  Du kan känna att det blir svårare att delta aktivt och att hålla fokus längre stunder. Även att hantera konflikter och stress i sociala situationer kan bli påfrestande.
• Sämre koncentration och beslutsförmåga
  Du kan få svårare att koncentrera dig, fatta beslut eller utföra arbetsuppgifter som kräver fokus och precision.
• Varierande ork och arbetstempo
  Din energi kan variera över tid, vilket kan göra det svårt att hålla samma tempo eller arbetsbelastning varje dag eller vissa veckor.
• Behov av att arbeta hemma eller ta pauser
  Du kan känna att det funkar bättre under vissa perioder med distansarbete och du kan behöva mer flexibel arbetstid.

Hur mycket och när besvären påverkar kan variera över tid, men behovet av förståelse och anpassning kan vara lika stort.

Vilka rättigheter har du när mens eller klimakteriet påverkar arbetet?

Om mens eller hormonella besvär påverkar din möjlighet att arbeta som vanligt har du rätt till stöd och anpassning i arbetet, oavsett om besvären är regelbundet återkommande eller varierar över tid. Tillgång till toaletter, möjlighet att ta pauser, sköta hygien och återhämta sig vid behov är en del av arbetsmiljön, även vid mens.

Vilka lagar gäller vid mensbesvär på jobbet?

Dina rättigheter och arbetsgivarens ansvar vid mens och andra hormonella besvär regleras bland annat i följande lagar och föreskrifter:

• Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) - Arbetsgivaren ska arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och olycksfall och säkerställa en god arbetsmiljö. Som möjlighet till rena toaletter, mensskydd och vilorum.
• Diskrimineringslagen (2008:567) - Arbetsgivaren ska arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Som exempelvis nedsättande kommentarer eller att arbetsuppgifter inte går att utföra på grund av dåliga förutsättningar för personer med mensrelaterade eller hormonella besvär.
• Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) - Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras. Det kan till exempel handla om nedsättande kommentarer eller skämt om mens.

Vilka anpassningar kan du få på jobbet vid hormonella besvär?

Med rätt anpassningar kan många fortsätta arbeta även under perioder med besvär. Exempel på anpassningar som kan vara aktuella vid mensrelaterade besvär:

• Flexibla arbetstider
• Distansarbete
• Justerade arbetsuppgifter
• Möjlighet till pauser eller vila (finns det vilrum?)
• Erbjuda mensskydd på toaletterna

När kan rehabilitering bli aktuellt?

Om besvären påverkar din arbetsförmåga mer långvarigt kan rehabiliteringsinsatser bli aktuella. Arbetsgivaren har samma ansvar för rehabilitering, oavsett om ohälsan har samband med arbetet eller har andra orsaker.

Läs mer på vår sida rehabilitering och anpassningar

Vilket ansvar har arbetsgivaren vid mens eller klimakteriebesvär?

Frågor som rör mens och andra mensrelaterade besvär är tydligt kopplade till arbetsmiljö och det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Exempel på vad som ligger i arbetsgivarens ansvar är bland annat att:

Så ska arbetsgivaren förebygga ohälsa

Arbetsgivaren ska uppmärksamma faktorer i arbetsmiljön som kan förvärra mensrelaterade eller hormonella besvär, till exempel hög arbetsbelastning, bristande möjligheter till pauser eller att tillgången till toaletter och möjlighet till hygien inte fungerar som den ska.

Så ska arbetet anpassas vid behov 

När mens eller hormonella besvär påverkar arbetsförmågan ska arbetsgivaren pröva anpassningar som gör att arbetet kan fungera på ett hållbart sätt. Det kan handla om arbetstid, arbetsuppgifter, arbetstempo eller var arbetet utförs. Anpassningar ska utgå från hur arbetet påverkas och inte från om det finns en diagnos eller vad besvären beror på.

Arbetsgivaren ska ta signaler och besvär på allvar

Arbetsgivaren behöver ta signaler om ohälsa på allvar och bemöta dem respektfullt. Det gäller både fysiska besvär och sådant som rör bemötande, jargong eller kommentarer på arbetsplatsen. Ett lyhört och respektfullt förhållningssätt är en viktig del av en fungerande arbetsmiljö.

Hur kan du ta upp besvären med din chef?

Många upplever att det är obekvämt att ta upp de besvär man har vid mens eller klimakteriet med sin chef. Genom att hitta sätt att formulera dina behov kan du få lättare att ta samtalet och få det stöd eller de anpassningar som behövs.

Fokusera på vad du behöver och inte på diagnos

Du ska aldrig behöva gå in på privata detaljer för att få förståelse. Det är behovet som är viktigt, inte diagnosen. Förklara i stället vad du har för behov och vilka möjliga lösningar du ser för att kunna prestera bättre på jobbet. 

Ta hjälp av Unionen om du inte får stöd av chefen

Om du känner att du inte får gehör av din chef, eller bemöts på ett sätt som inte är respektfullt kan du prata med arbetsmiljöombudet på din arbetsplats för att få stöd kring arbetsmiljö och hur du kan formulera dina behov till arbetsgivaren. Som medlem kan du också få rådgivning av oss på Unionen.  

Så kan chefer och kollegor stötta vid besvär som påverkar arbetsförmågan

Ett respektfullt bemötande och lyhördhet i vardagen är ofta det som betyder mest. Du behöver inte veta eller förstå allt utan det räcker att ta signaler på allvar och bidra till en trygg och stöttande arbetsmiljö.

Ofta är frågor om mens och klimakterielateradebesvär frågor som anses vara privata eller känsliga att lyfta. Naturligtvis behöver du respektera den enskilda individens privatliv, men att som arbetsgivare eller förtroendevald signalera att frågan generellt är viktig är ett sätt att öka kunskap och medvetenhet i en angelägen fråga.

Hur jobbar Unionen med menstruell hälsa och klimakteriet på arbetsplatsen

Unionen är med och påverkar en ny global standard, ISO 45010, som ger vägledning kring hur arbetsplatser kan hantera mens, klimakteriet och hormonella förändringar som arbetsmiljöfrågor. Standarden för kvinnors hälsa är tänkt att ge arbetsgivare vägledning i hur de kan stötta kvinnor genom arbetslivet. Det handlar om den fysiska arbetsmiljön men också om policyer, riktlinjer och kultur inom organisationen.  På sis.se kan du läsa mer om ISO 45010.

Se William Spetz samtal med Åsa Melin som driver klimakteriepodden