Balans i arbetslivet

Att må bra på och av jobbet blir en allt viktigare fråga i dagens arbetsliv. Arbetsbelastning, övertid och stress ökar och gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut alltmer.

Känner du att jobbet är med dig – dygnet runt? Det finns många riskfaktorer för  arbetsrelaterad stress i dag. För hög arbetsbelastning, avsaknad av rimliga samband mellan krav och resurser, otydlig arbetsorganisation och otydligt ledarskap samt problem som rör det sociala samspelet är en vardag många idag känner igen.   

Men det går att göra något.

Prata med din chef

Det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Men som medarbetare är du skyldiga att påtala problem, risker och möjliga förbättringar. Din arbetsgivare kan inte veta om ingen säger något, så  första steget är alltid att prata med din chef om du upplever arbetsmiljöproblem.

  • Balansguiden - reflektera över din arbetssituation
    Balansguiden är ett stöd för dig som vill reflektera över din arbetssituation och hur din arbetsdag ser ut. Du får en bra grund för diskussioner på arbetsplatsen och med chefen om vilka lösningar som passar just dig. Balansguiden - om livet med jobbet

Om du och chefen kör fast

Om det finns ett arbetsmiljöombud på din arbetsplats, kontakta hen för att få stöd i den fortsatta dialogen med din chef. Ditt arbetsmiljöombud jobbar för att du och dina kollegor ska må bra av och på jobbet och håller ett öga både på den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i samarbete med arbetsgivaren.

 Logga in för att se om det finns förtroendevalda på din arbetsplats

Chefens ansvar

Nej, dina chefer får inte lasta på dig mer och mer. Får du för mycket, så där att stressen spänner över bröstet, är det faktiskt chefens ansvar att avlasta dig eller prioritera vad du ska lägga din tid på. Det finns regler och det är tydligt uttalat att arbetsgivaren ansvarar för att du ska må bra på och av jobbet.

Du kan ställa krav på en god arbetsmiljö

Sedan 2016 finns en föreskrift som heter OSA - organisatorisk och social arbetsmiljö, som reglerar hur ditt företag och andra arbetsgivare ska jobba med dessa frågor. Alla arbetsgivare omfattas av föreskrifterna om OSA och det är också arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att de följs. Arbetsgivarens ansvar för den psykosociala arbetsmiljön är tydligt och du kan ställa krav på en god arbetsmiljö. 

OSA - Organisatorisk och social arbetsmiljö, fokuserar framförallt på tre områden:

  1. Arbetsbelastning – det är arbetsgivarens ansvar att du och dina kollegor inte sitter där med ohälsosamt mycket att göra.
  2. Arbetstid – man ska jobba på så sätt att ens hälsa inte påverkas negativt. Det är viktigt att exempelvis få tid till återhämtning, både under dagen, alltså hinna ta lunch och fikarast, men också mellan jobbpassen.
  3. Kränkande särbehandling – ingen ska behöva bli behandlad på ett nedvärderande sätt. Det kan handla om att man inte blir inbjuden till möten, att man undanhålls information eller inte får vara med i den sociala gemenskapen. Arbetsgivaren ska både motverka detta, och ha rutiner för hur man hanterar kränkande särbehandling när den ändå upptäcks.

På väg att bli sjuk av stress?

Om du känner att din hälsa påverkas av stress är det viktigt att ta det på allvar och agera direkt. Problemen behöver inte vara så allvarliga eller långtgående att du blir sjukskriven för att anpassningar ska kunna bli aktuella. Tvärtom är det bra om insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.

Ta kontakt med din närmaste chef så att ni tillsammans kan prata om eventuell arbetsanpassning och upprätta en rehabiliteringsplan.

Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga ohälsa

  1. Arbetsanpassning på jobbet Arbetsanpassningar kan göras både vid ohälsa eller tecken på ohälsa som beror på den fysiska eller på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan vara olika typer av justeringar av arbetsmiljön och arbetssituationen som gör att kraven eller belastningen i arbetet förändras. 

    Arbetsanpassning kan göras av arbetsmängden, arbetsinnehållet, arbetstiden, den fysiska arbetsmiljön och arbetsorganisationen (hur arbetet styrs, följs upp, kontrolleras och organiseras) och kan se ut nästan hur som helst.

  2. Rehabilitering vid sjukskrivning Om du har blivit sjukskriven har arbetsgivaren en långtgående skyldighet att bidra till din rehabilitering, så att du kan gå tillbaka till arbetet. Skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit på eller till följd av arbetet eller om den har andra orsaker.

    Arbetsgivarens del i rehabiliteringen handlar om att på olika sätt skapa förutsättningar för en direkt eller successiv återgång som fungerar tillsammans med din medicinska rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen tillhandahålls av hälso- och sjukvården och bestäms utifrån läkares bedömningar. 

    Arbetsgivarens åtgärder kan exempelvis handla om olika former av arbetsanpassning, arbetsträning, dvs att arbeta helt utan krav på prestation, tillfällig omplacering till annan tjänst, viss form av utbildning, eller extra stöd genom exempelvis handledning. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt. En läkare gör bedömningen kring vilken arbetsförmåga och arbetskapacitet du har. 

Återhämtning - för balans mellan arbetsliv och privatliv

För att orka med en vardag med hektiska arbetsdagar, familjeliv, sociala aktiviteter och träningspass krävs ibland en strategi för återhämtning. Att ibland ha en hög arbetsbörda är inte farligt – så länge du har utrymme att ladda batterierna däremellan.

Återhämtning kan vi nå på olika sätt, under såväl vaken tid, under arbetsdagen som genom sömn. Det kan handla om en promenad, ledig tid, fika med en vän eller kollega, flexibla arbetstider eller möjlighet att arbeta hemifrån.

Opinion

Hur får du återhämtning?

Det finns både passiv och aktiv återhämtning. Mirjam Olsson, utredare på Unionen beskriver olika typer av återhämtning och på vilket sätt de är viktiga för oss.

”Vi behöver en återhämtningspolicy!”

Med flexibla arbetstider kan vi jobba dygnet runt. Göran Kecklund professor på stressforskningsinstitutet, menar att vi behöver en återhämtningspolicy. 

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg