Zanna Hamberg har gått från att jobba i kassan på Gekås till att bli systemarkitekt – utan ny formell utbildning. Vd:n tycker det är självklart att satsa på personalens kompetens: ”Vissa säger att det är dyrt, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?”
Publicerad 29 sept. 2023
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta karriär . Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och kompetensutveckling på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.
Nästa artikel
Artificiell intelligens (AI) fortsätter att ta en allt större plats på svensk arbetsmarknad. Under 2025 har Unionen kartlagt hur privatanställda tjänstemän , Unionenklubbar och medlemmar använder AI – och vilka behov som följer i spåren av den snabba utvecklingen.
Resultaten visar tydligt att AI-verktyg används i betydligt större utsträckning än för bara några år sedan. Omkring hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar idag med AI i någon form, och mycket pekar på att användningen kommer att fortsätta öka.
Många tjänstemän uppger att de saknar både förtrolighet och trygghet i hur AI-tekniken fungerar. En majoritet menar att de har för lite kunskap om hur AI kan användas effektivt i deras yrkesroll. Hälften uppger dessutom att de behöver stärka sin AI-kompetens inom 1–2 år.
Behovet av kompetensutveckling är alltså inte bara stort – det är brådskande.
Trots att användningen av AI ökar snabbt saknar de flesta en tydlig strategi för sin kompetensutveckling kopplad till AI. Flertalet av de tillfrågade tjänstemännen har inte formulerat en gemensam plan med sin arbetsgivare för hur de ska utveckla sin kompetens på området.
När nya arbetsverktyg och arbetssätt introduceras i snabb takt blir avsaknaden av en strukturerad kompetensplan ett hinder både för individen och för verksamheten.
Unionens undersökning visar också att det råder brist på dialog och samverkan vid införandet av AI på arbetsplatserna. Endast 14 procent av Unionens klubbar på arbetsplatser där AI-teknik införts – eller planeras införas – uppger att de förhandlat med arbetsgivaren om implementeringen.
Det innebär en tydlig risk: utan en gemensam och väl förankrad strategi kan införandet av AI styras mer av tekniska möjligheter än av verksamhetens faktiska behov.
AI-tekniken kan bidra till ökad produktivitet , innovation och bättre arbetsflöden – men bara om de som ska använda verktygen får rätt förutsättningar. För att lyckas krävs tydliga strategier, regelbunden dialog och en gemensam syn på kompetensutveckling .
När arbetsgivare och medarbetare tar fram planen tillsammans ökar chanserna för att AI ska bli ett stöd i arbetet, inte en källa till stress eller osäkerhet. Genom samverkan kan AI ge reella förbättringar för både verksamhet och anställda.
