En nåbarhetspolicy räcker inte – vi behöver en återhämtningspolicy. Ja det hävdar forskaren Göran Kecklund, professor på stressforskningsinstitutet, och aktuell som författare i den nya kunskapssammanställningen och forskarantologin ”Gränslöst arbete”.
Publicerad 16 juni 2021
Flexibla arbetstider är vanligt i Sverige. Det är på många sätt jättebra eftersom det innebär stort inflytande över arbetstiden. Samtidigt kan det vara en fälla. Det går att jobba dygnet runt och bristen på återhämtning ökar då risken att bli sjuk av stress.
På uppdrag av regeringen släppte arbetsmiljöverket i mars en ny vägledning och en forskarantologi om det gränslösa arbetslivet.
Att bara ha en nåbarhetspolicy räcker inte längre. Nu behöver vi en återhämtningspolicy, konstaterar till exempel forskaren Göran Kecklund som är professor på stressforskningsinstitutet.
Forskarantologin handlar om möjligheter och utmaningar med gränslöst arbete och tar bland annat upp gränssättning, flexibla arbetstider, digitalisering och aktivitetsbaserade flexkontor. Utöver Göran Kecklund är den skriven av forskarna Gunnar Aronsson, Nanna Gillberg, Christin Mellner, Jan Ljungberg och Susanna Toivanen.
På seminariet där antologin presenterades visade Kecklund på aktualiteten i frågorna genom att lyfta fram statistik från SCB. Enligt den senaste Arbetsmiljöundersökningen uppger 54 procent av de sysselsatta att de inte kan ta pauser under arbetet. 47 procent uppger att de inte kan koppla av tankar på jobbet under fritiden. Det flexibla arbetslivet ställer nya krav. Det krävs strategier för att hålla isär arbete och fritid. Här är Kecklunds bästa råd.