Var är min vabb-vikarie?

Sex av tio tjänstemän vobbar för att de inte har någon att lämna över sina arbetsuppgifter till. Trots att vi har rätt att vabba när våra barn är sjuka. Därför vill Unionen relansera tanken på vabb-vikarier. Och nej, hen behöver inte vara inhyrd. Det kan finnas rutiner som gör att jobbet flyter på även när du behöver vabba. 

I Sverige har vi ända sedan 1986 haft den fantastiska möjligheten att vabba. Vi får alltså betalt för att vara hemma och vårda våra sjuka barn. 2011 kom ordet vobba in på Språkrådets nyordslista, vilket innebär att man jobbar parallellt med att man är hemma med sin febriga unge.

– Det finns stora fördelar med vobbandet, både för den anställde och arbetsgivaren. Du själv halkar inte efter och får inget inkomstbortfall, samtidigt som det är bra för arbetsgivaren att verksamheten flyter på, säger Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg.

– Vi kan i undersökningar tydligt se skillnad i inställning till vobbande beroende på barnets ålder. Det är betydligt lättare att vobba med äldre barn som kanske roar sig själva, säger Unionens jämställdhetsexpert Lina Andersson.

Men i takt med att organisationer har slimmats och färre kan hoppa in och ta över om du faktiskt behöver vabba, så har vobbandet börjat kännas allt mer som ett tvång. I Unionens nya Novus-undersökning säger hela sex av tio att de vobbar för att de inte har någon att lämna över jobbet till.

– Många känner en tydlig förväntan på att arbetet ska utföras utan hinder oavsett hur mycket du behöver vara hemma med sjukt barn. Andra tycker att om man ändå måste sätta sig vid datorn och lägga timmar på att kontakta kunder, avboka och planera om möten etcetera så kan man lika gärna vobba , säger Lina Andersson.

Dessutom: Om du inte vobbar så blir jobbet inte gjort, och då sitter man där med skyhögt stresspåslag och dubbelt så mycket att göra när man kommer tillbaka.

– Även om barnet är svårt sjukt och faktiskt behöver sin förälder, så känner många en press på sig att få jobbet gjort. Att du vobbar kan också bli en förväntan från chefen, och då har vi hamnat snett, säger Gunilla Krieg.

Gunilla Krieg, som har jobbat med detta i över 30 år, har sett förändringen på arbetsmarknaden. Hon säger att på 90-talet var det självklart att ha vikarier när någon var på semester, sjuk eller vabbade.

– Sedan fick vi en trend där företag skulle kvalitetssäkra processer och dokumentera rutiner, man ISO-certifierade etcetera. Men till min stora häpnad verkar det inte ha inneburit att företagen fått bättre koll på vilka sysslor som görs, snarare tvärtom. I verkligheten har många företag så gott som slutat ta in vikarier, och lägger hela ansvaret på personen som har tjänsten. Det spelar ingen roll när och var du arbetar, bara du löser uppgiften, säger Gunilla Krieg.

Parallellt med detta har sedan millennieskiftet 80 procent av de nya jobben skapats på mindre företag – där det inte finns någon annan som kan ta över, för det kanske bara är en person som jobbar med exempelvis sälj eller löneadministration.

– Ytterligare en faktor är att i början av 00-talet hade en klar majoritet av alla tjänstemän övertidsersättning , vilket gjorde det viktigt med vikarier, eftersom övertid är dyrt för företagen. Nu har cirka hälften av alla tjänstemän avtalat bort sin övertidsersättning . Det ihop med att man kan jobba via mobilen gör att många chefer inte vet hur många timmar de anställda lägger på sitt jobb. Dubbelarbetet syns inte, så man kan lägga på folk ännu lite mer och slimma sina organisationer ytterligare.

Och i en värld där det råder konkurrens om jobben, drar man sig för att klaga. Så istället för att vabba, fast att det skulle kännas rätt i magen, så vobbar man.

– Egentligen är detta en svaghet även för arbetsgivaren. Jag har stött på fall där folk inte fått ut sina löner, för att personen som är löneadministratör och har alla lösenord som krävs för att betala ut löner är hemma med sjukt barn eller på semester. Eller som kvinnan som var på sjukhus, och fick höra av chefen att hon ändå måste göra momsredovisningen för att ingen annan kunde. Det sätter en enorm press på den enskilda personen, säger Gunilla Krieg.

Så vad behövs göras för att folk ska känna frihet att kunna både vabba och vobba, beroende på situation?

– Arbetsgivarna borde säkra upp och se till att det finns rutiner för hur man gör om en viss person behöver vara hemma med sjukt barn. Det är viktigt för företaget, men också en trygghet för den anställde. Man kan känna ett lugn i att jobbet blir gjort även om man är hemma en dag eller fem.

Gunilla Krieg påpekar att vikarier inte måste tas in utifrån, utan tipsar om att man kan ha en typ av ”kedja”, där om chefen blir sjuk, så vet alla att den här personen som steppar in och tar över. Och om biträdande blir sjuk så steppar den här personen in, och så vidare tills man har säkrat upp hela vägen. Man initieras också i jobbet och får den information som behövs.

– Dels får man på så sätt en kompetensutveckling i organisationen, dels ökar tryggheten i organisationen, säger Gunilla Krieg.