Validering är viktigt för att nya omställningsstudiestödet ska kunna nå sin fulla potential

Regeringen lägger fram förslag för att förbättra möjligheten till validering till Komvux, det är mycket bra, och Unionen ser fram emot fler initiativ från regeringen framförallt vad gäller validering till högskolan.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Unionen har länge pekat på behovet av att kunna validera sin kompetens. Det gäller till alla typer av utbildningar och är viktigt för att underlätta möjligheten att studera och stärka sin kompetens. Validering är en viktig komponent för att det nya omställningsstudiestödet ska kunna nå sin fulla potential.

Många är de tjänstemän som under åratal har utvecklat färdigheter på jobbet men när det är dags att vidareutbilda sig, exempelvis på högskolan, måste man börja om från början, trots att man har gedigna kunskaper med sig från yrkeslivet. Validering av den kompetens man har skaffat sig i jobbet är viktig både för att komma in på rätt nivå och för att kunna förkorta utbildningstiden - inte minst nu när nästa stora utbildningsreform snart är på plats och det blir möjligt för så många fler att vidareutbilda sig.   

Högskolemyndigheterna saknar fortfarande ett uppdrag att bidra till utveckling av validering på universitet och högskolor. Nu är det viktigt att få ett långsiktigt uppdrag på plats i alla delar av utbildningssystemet. Regeringen kan inte fortsätta att behandla validering som en marginalfråga. Unionen kräver handling.

Vi vill att regeringen genomför de förslag som valideringsdelegationen lade fram för snart fyra år sedan i utredningen om högskolan (SOU 2018:29). Om validering inte kommer på plats för fler typer av utbildningar hämmas det livslånga lärandet. Det försämrar också rörligheten och matchningen på arbetsmarknaden.

Unionens förslag angående validering i högskolan

  • Ge lärosätena resurser för genomförd validering

Det enskilt största hindret är att det sätt högskolan får resurser på missgynnar validering av reell kompetens. Lärosätena får ingen ersättning för att utföra validering och förlorar samtidigt ersättningen för de poäng och kurser som tillgodoräknas. Validering är därmed ekonomiskt lönsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv men en dubbel ekonomisk minuspost inom ramen för lärosätets egen ekonomi.

Detta lyftes av lärosätena i remissvaren på valideringsdelegationens delbetänkande om högskolan, och lyfts nu mangrant av lärosätena i remissvaren om omställningsstudiestödet.

  • Gör det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens inom uppdragsutbildning

Att tillgodoräkning av reell kompetens inom uppdragsutbildning inte är möjligt idag är ett hinder för effektiva insatser när omställningsorganisationer ska köpa uppdragsutbildning i högskolan.

Samtidigt gör staten sedan länge undantag för att underlätta den offentliga kompetensförsörjningen, till exempel inom Lärarlyftet, vid fortbildning av rektorer och för anställda i Försvarsmakten. Samma möjligheter ska självklart gälla för uppdragsutbildning som finansieras av privat sektor, särskilt som köparen vid uppdragsutbildning alltid står för samtliga kostnader.

Förslaget har ett närmast enhälligt stöd hos remissinsatserna, såväl samtliga myndigheter (med undantag för Universitets- och högskolerådet) som lärosäten som uttalat sig har varit positiva, liksom arbetsmarknadens organisationer, inklusive tillsynsmyndigheten Universitetskanslersämbetet. Det räcker med en ändring i förordningen om uppdragsutbildning.

  • Uppdatera högskoleförordningens föråldrade regleringar om tillgodoräknade av reell kompetens

Bestämmelserna om tillgodoräknande av reell kompetens är föråldrade och lever vare sig upp till de överenskommelser om livslångt lärande och tillgodoräknande som Sverige ställt sig bakom i Europeiska unionen eller i Bolognaprocessen, det europeiska samarbetet för högre utbildning. Det bidrar till att lärosäten kan undandra sig sitt ansvar.

Förordningen behöver moderniseras, och det måste tydliggöras att tillgodoräknande ska medges om det inte finns väsentliga skillnader mellan de kunskaper och färdigheter som åberopas och målen för utbildningen

  • Ge Universitets- och högskolerådet (UHR) i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att testa en modell med central ingång för förhandsbesked om tillgodoräknande av reell kompetens.

Ett stort hinder för yrkesverksamma som vill fylla på eller komplettera sin utbildning, är att bara den som är antagen och har påbörjat studier har rätt att få sin reella kompetens prövad och tillgodoräknad. För att individer ska ges möjlighet att redan innan de söker till en utbildning bedöma hur stor del av utbildningen de kan tillgodoräkna sig och därmed hur lång den förväntade studietiden kommer att bli, behövs en möjlighet till förhandsbesked.

Ett större antal lärosätena ser behovet med en central ingång men vissa lyfter att det återstår oklarheter. Vi föreslår därför att UHR ges i uppdrag av regeringen att bedriva en pilotverksamhet innan möjligheten införs permanent. Ett sådant projekt behöver tillsättas skyndsamt. Den administrativ avgift som valideringsdelegationen föreslog för att enbart seriöst menade ansökningar ska göras, skulle med fördel kunna finansieras av omställningsorganisationer inom ramen för det nya avtalet.

  • Ge UHR ett varaktigt uppdrag att stödja utvecklingen av validering i högskolan i instruktionen till myndigheten. Det har enhälligt stöd i remissvaren från lärosätena.
  • Ge UHR och UKÄ i uppdrag att utveckla ett administrativt systemstöd för validering.

Regeringen har återkommande gett Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med validering för behörighet och tillgodoräknanden (det senaste redovisades till regeringen i november 2021). Men UKÄ kan inte samla in tillförlitlig statistik över tillgodoräknanden av reell kompetens så länge lärosätena inte har tillgång till ett fungerande administrativt systemstöd. Därmed saknas förutsättningar att följa upp och utvärdera lärosätenas arbete med validering. Regeringen bör därför snarast ge UHR i uppdrag att i samråd med UKÄ och lärosätena utveckla de systemstöd som behövs för att relevant statistik ska kunna tas fram och för att det på sikt ska gå att skapa en gemensam sökbar databas för tillgodoräknade.

I yrkeshögskolan har valideringen för tillgodoräknande också stora brister, men där finns positiva erfarenheter från den pågående försöksverksamheten YH-flex, som bör tas tillvara för att YH ska kunna möta ökad efterfrågan på validering.

Martin Linder
Förbundsordförande
Unionen

2022-01-31