Utbildningsystemet måste anpassas efter arbetsmarkandes behov 

Omställningsstudiestödet är en historisk reform som ska ge anställda ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Stödet stärker anställningstryggheten och förbättrar omställningen på svensk arbetsmarknad. 

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
mw

Publicerad 16 juni 2023

Men för att omställningsstudiestödet ska nå sin fulla potential måste utbildningssystemet möta yrkesverksammas och arbetsmarknadens behov. Sveriges universitet och högskolor måste få resurser att bedriva och utveckla utbildningar riktade till yrkesverksamma.  

Det skriver Martin Wästfelt, ordförande PTK :s förhandlingschefsgrupp och även Unionens förhandlingschef tillsammans med Mattias Dahl, vice vd Svenskt näringsliv i en debatt i Altinget. 

Regeringen uppmanas att: 

  • Reformera resurstilldelningssystemet – tillsätt utredning nu 

Resurstilldelningssystemet, med över 30 år på nacken, måste anpassas till dagens verklighet. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning om ett nytt resurstilldelningssystem som kan tas i bruk 2026, när omställningsstudiestödet är fullt utbyggt. Uppdraget ska vara att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för livslångt lärande och ett relevant och uppdaterat utbud för yrkesverksamma. 

  • Inför bestående öronmärkta resurser utöver takbeloppen 

Öronmärkta resurser behöver redan nu tillföras för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma. Resurserna bör vara permanenta för att ge lärosätena stabila förutsättningar, och syfta till att kompensera för att studenter på flexibelt utformade utbildningar generellt tar färre poäng och därmed ger lärosätena lägre ersättning. 

  • Inför sökbara resurser för utveckling av vidareutbildning 

Högskolan har begränsade resurser att utveckla nya utbildningar. Med sökbara resurser vid sidan av den ordinarie resurstilldelningen, i syfte att i samverkan med näringslivet utveckla utbildningar för yrkesverksamma, kan högskolans viktiga förnyelse skyndas på.