Unionen välkomnar regeringens initiativ om ett bättre kursutbud för yrkesverksamma

Regeringen gav på torsdagen besked om en ny utredning med uppdrag att ge förslag på en modell för hur universitet och högskolors utbildningsutbud kan utvecklas för att möta de nya behov som den föränderliga arbetsmarknaden ger upphov till och som är bakgrunden till det nya omställningsstudiestödet.

Unionen har under flera år krävt en utredning med uppdrag att reformera högskolans resurstilldelningssystem. Det är helt nödvändigt för att öka de ekonomiska möjligheterna och incitament för att erbjuda yrkesverksamma ett relevant utbildningsutbud.

Sverige har sedan hösten 2022 omställningsstudiestöd , ett kraftfullt ekonomiskt verktyg som gör det praktiskt möjligt för den som arbetar att stärka sin kompetens. Att stärka sin kompetens är helt avgörande för trygghet och utveckling på en arbetsmarknad i snabb förändring. När systemet är fullt utbyggt 2026, ska upp till 44 000 personer per år kunna få ta del av omställningsstudiestödet.

Det är nödvändigt att utveckla utbildningsutbudet på högskolor och universitet för att matcha efterfrågan och minska kompetensgapet! Regeringen måste införa varaktiga och öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma utöver det takbelopp som varje lärosäte har att använda fram till dess att ett nytt system är på plats.

Unionen vill se en modell med särskilda sökbara resurser för utveckling av nya utbildningar i samverkan med näringslivet. Om den nya resursutredningen inte fullt ut hanterar det behovet (utveckla nya utbildningar som möter yrkesverksamma och arbetsmarknadens behov) behöver sådan sökbara resurser finnas även fortsatt separat från den ordinarie resurstilldelningen.

Att högskolor och universitet ska ha incitament och ekonomiska möjligheter att utveckla ett relevant kursutbud på grundläggande eller avancerad nivå är helt avgörande för att vi ska lyckas fylla kompetensgapet. Något som utredningen ska lämna förslag på. Utan en förbättring så blir det svårt att fylla det kompetensgap som finns på arbetsmarknaden. Det vill säga gapet mellan den kompetensutveckling som yrkesverksamma efterfrågar och kan ta del av och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar och som behövs för ett fortsatt konkurrenskraftigt Sverige.

Det är bra att utredningen ska ta fasta på att kvalificerade kurser ska vara flexibelt utformade för att fungera för omställningsstudiestödet. Den som arbetar har andra behov än en klassiskt campusförlagd utbildning. Likaså välkomnar vi att utredningen särskilt ska titta på förutsättningar och möjligheter vad gäller den privata arbetsmarknaden.

Det livslånga lärandet har gått från personlig drivkraft till att handla om nödvändig omställning till ett hållbart samhälle såväl som om stärkt konkurrenskraft och anställningstrygghet. Med en mer ändamålsenlig ekonomisk styrmodell blir det enklare för lärosäten att finansiera ett relevant kursutbud. Något som individen, företagen och samhället i stort behöver, för att fler jobb ska kunna skapas i framtidens arbetsliv.