Snabbguide – OSA på 3 minuter

OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) OSA:n är baserad på forskning om risk- och friskfaktorer.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 13 juli 2021

Liten väckarklocka i handen Vad är OSA?


OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Regelverket pekar ut de bitar som är viktiga att jobba då stress ökat kraftigt i Sverige de senaste årtiondena. OSA:n är baserad på forskning om risk- och friskfaktorer. Det är exempelvis väl känt att höga krav på jobbet och små möjligheter att påverka sin situation, leder till stress – medan engagerade, tillgängliga ledare, empowerment, anställningstrygghet, bra balans mellan arbete och fritid och tydlig rollfördelning gynnar psykisk hälsa.

Vad menas med arbetsmiljö?

Många kopplar ordet arbetsmiljö till saker som luftkvalitet, buller, ergonomiska skrivbord och att utrymningsvästarna hänger där de ska. Sedan lägger man till en lyxig fruktkorg och tänker ”check på den.” Men arbetsmiljön är även ledning, fördelning av arbetsuppgifter och det som händer mellan oss, hur vi beter oss mot varandra. Det handlar om att vi ska känna oss delaktiga, sedda och uppskattade och att det finns ett positivt socialt klimat. Till arbetsmiljön räknas även digitala forum som e-post, sms och chatt-funktioner.

3 fokusområden

OSA fokuserar på tre viktiga områden: Arbetsbelastning. Arbetstid. Och kränkande särbehandling.

Arbetsbelastning 

Det är viktigt att det finns en bra balans mellan krav och resurser, och att man får tid till återhämtning. Arbetsgivaren ska ge en tydlig bild av vilka resultat som ska uppnås, och vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd med detta. Och medarbetaren ska ha koll på vilka uppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till, och vilka befogenheter hen har.

Arbetstiden 

Arbetstiden spelar stor roll för människors hälsa. När på dygnet vi arbetar, hur länge, vilket inflytande vi har över vår arbetstid har påverkan på hälsan. Därför är det en viktig arbetsmiljöfråga. Det gränslösa arbetet ställer nya krav. Det är viktigt att titta på saker som: Jobbar medarbetare långa dagar? Vad har man för nåbarhetskultur? Hur agerar chefer? Och finns det riktlinjer för när man ska vara tillgänglig på mobil och mejl?

Kränkande särbehandling

Ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras, och åtgärder ska vidtas för att motverka det. Det kan handla om alltifrån infekterade konflikter, att inte få information man behöver, mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier.

Har medarbetarna något eget ansvar?

Självklart, alla bidrar till arbetsmiljön. På så sätt har alla ett ansvar för att vi beter oss väl mot varandra och att tala om när något inte funkarMen arbetsgivaren har huvudansvaret, och chefer behöver ges förutsättningar för att kunna vara goda förebilder.

Paragrafer i OSA:n som kan vara bra att ha är exempelvis de här. Tydligare blir det inte. Använd dem när det uppstår frågetecken och diskussioner på arbetsplatsen.

Arbetsbelastning

9 § Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.
10 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till
1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra,
2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet,
3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur,
4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och
5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1–5.
11 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Arbetstid

12 § Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Kränkande särbehandling

13 § Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

14 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå
1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer;
2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra och
3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.
Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare.

Finns det någon brist med regelverket?

Vad gäller andra lagar, som lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL), så har ombudsmän möjlighet att yrka på skadestånd. Men OSA är en så kallad proaktiv lag, vilket innebär att man aktivt ska förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Facket har inga sanktionsmöjligheter. Krasst sagt så kostar det inget att bryta mot lagen, och därför hamnar den lätt i skymundan. Men – det finns stora vinster (även ekonomiska) med att jobba med OSA, vilket man istället kan ska trycka på.
Om arbetsgivaren ändå inte följer OSA så kan det leda till ett föreläggande eller förbud av arbetsmiljöverket.