Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Hösten 2025 presenterar Unionen, tillsammans med Arbetets museum, vandringsutställningen ”Jävla k*kdator!” – en humoristisk men allvarlig satsning på och om den digitala arbetsmiljön.
– Utställningen väcker igenkänning och skratt, men öppnar också upp för viktiga samtal om stress, övervakning och behovet av kompetensutveckling , säger Annika Sander Welstad, regional opinionsbildare på Unionen.
Den 28–30 augusti är det premiär för utställningen på Frihamnsdagarna i Göteborg. Därefter går den på turné runt om i landet, med stopp på arbetsplatser i tio av Unionens regioner under hösten 2025 och våren 2026.
Målet är att möta medlemmar, arbetsgivare och beslutsfattare där de befinner sig – på jobbet – och skapa dialog om hur vi tillsammans kan förbättra den digitala arbetsmiljön.
Bakom idén står Arbetets museum i Norrköping, som länge arbetat med att synliggöra arbetslivets förändringar. Forskningschef Marinette Fogde lyfter att den digitala arbetsmiljön ofta är ett förbisett område:
– Det talas för lite om när tekniken inte fungerar och skapar stress. Genom den här utställningen vill vi bidra till fler samtal och ökad medvetenhet om både risker och lösningar.
Namnet på utställningen – ”Jävla k*kdator!” – är provocerande med flit. Det är en igenkännbar reaktion som många haft i frustrationen över teknik som inte fungerar. Men det är också ett sätt att väcka intresse för de bakomliggande problemen.
– Genom att börja i skrattet hoppas vi få fler att engagera sig i samtalet om digital arbetsmiljö, säger Lina Söderström, regional opinionsbildare och kommunikatör.
Utställningen innehåller fotografier, berättelser och samtalsunderlag – allt framtaget av Arbetets museum.
Utställningen stannar en vecka per arbetsplats och riktar sig både till anställda, förtroendevalda och externa aktörer. Målet är att inspirera till förändring, både i praktiken och i policy.
– Arbetsgivare måste skapa goda förutsättningar för digital arbetsmiljö – det handlar om fungerande system, användarvänlighet och rätt kompetensutveckling . Och vi behöver prata mer om digital övervakning, som kan skapa osund stress och ohälsa, säger Annika Sander Welstad.
Den personliga integriteten i arbetslivet är pressad med ökad övervakning och kontroll av oss anställda. Antalet ärenden som har kommit in till Unionens rådgivning och som rör övervakning på arbetsplatsen har ökat med 96 procent de senaste fem åren.
Den tekniska utvecklingen och den ökade digitaliseringen har gjort det möjligt att övervaka det arbete som vi utför ner till minsta tangenttryckning, musklick och ögonrörelse.
Ökade möjligheter till hybridarbete har lett till ökad övervakning av anställda som jobbar hemifrån. Samtidigt ser vi hur privatanställda tjänstemän saknar tillräckligt skydd i lagstiftningen.
Rätten till personlig integritet är en mänsklig rättighet, men faktum är att den personliga integriteten hos en betydande del av landets befolkning är hotad: Unionen organiserar över 700 000 tjänstemän anställda i privat sektor . Tiden för att tillsätta en utredning i syfte att förbättra lagskyddet för den här gruppen är övermogen.
Föreslå lagstiftning som reglerar arbetsgivares övervakning och kontroll av anställda, särskilt den intresseavvägning som måste ske. Reglerna ska ta hänsyn till att anställda ofta inte kan säga nej till övervakning på grund av sin beroendeställning.
Skriv under för att stödja uppropet om förbättrad lagstiftning som skyddar vår personliga integritet! För ett arbetsliv som bygger på tilltro - inte på misstro!
