Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Har du glömt dina lösenord, läst oändliga manualer, känt dig övervakad – och varit nära ett psykbryt efter timmars teknikstrul? Du är inte ensam om att uppleva den alltmer digitala arbetsvardagen som frustrerande.
Hösten 2025 presenterar Unionen, tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, vandringsutställningen ”Jävla k*kdator!” – en humoristisk men allvarlig satsning på och om den digitala arbetsmiljön. Utställningen bygger på en insamling av personliga berättelser från Unionens medlemmar.
I utställningen Jävla k*kdator finns foton som illustrerar typiska situationer i den digitala arbetsvardagen för tjänstemän .
Lär dig mer om digital arbetsmiljö och ta del av röster från Unionens medlemmar.
Den digitala arbetsmiljön ställer ofta krav på att ha många bollar i luften samtidigt. En arbetsuppgift kan kräva att man använder flera IT-system samtidigt, anpassat för olika arbetsrutiner. Det kräver aktivering av både långtidsminnet och korttidsminnet, ofta samtidigt som man bearbetar ny information. Det första steget är dock att komma ihåg lösenordet.
Att hantera flera system belastar hjärnan. Kognitiv ergonomi handlar om faktorer som påverkar ens förmåga för tankeverksamhet och informationshantering. Den kognitiva ergonomin kan förbättras genom bland annat:
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
Ytterligare läsning om vad som kan göras för att förbättra den digitala arbetsmiljön:
Ordlista för kognitiv ergonomi Prevent
Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Tjänstemän i privat sektor förlorar sammanlagt 133,5 miljoner arbetstimmar på IT-strul varje år. När tekniken inte fungerar kan det leda till stress hos den anställde, irritation bland medarbetare och försenat arbete.
Källa: Beräkningar 2016. Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen.
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
Hybridmöten, distanskonferenser och snabba check-in på Teams är sedan Covid-19-pandemin vardag. Digitala videomöten möjliggör mer flexibel och billigare kommunikation, men om internetuppkopplingen svajar eller någons hörlurar strular leder det lätt till frustration och stress. När det dessutom plingar i mobilen och pop-up notiser flimrar till på datorn kan det vara svårt att behålla fokus på mötet.
Begreppet ”Zoom fatigue” syftar till trötthetskänslan många upplever efter digitala möten. Vissa forskare menar att det beror på en ökad kognitiv belastning av att behöva fokusera på både skärm, verbal kommunikation och text. En studie lyfter dock understimulans som anledningen. Den visar att digitala möten leder till passiv trötthet, alltså en känsla av slöhet och oflexibilitet, vilket även får negativa effekter efter mötet. Färre och mer kärnfulla möten kan motverka den passiva tröttheten.
Källa: Nurmi, N., & Pakarinen, S. (2023). Virtual meeting fatigue: Exploring the impact of virtual meetings on cognitive performance and active versus passive fatigue.Journal of Occupational Health Psychology, 28(6), 343–362.
”Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen.”
2017 svarade 24% av Unionens medlemmar att de inte hade fått nödvändig information och utbildning för att använda IT-systemen på ett effektivt sätt.
Användarna behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna använda ett system på bästa sätt och vid introduktion av ett nytt eller uppgraderat system bör användaren få utbildning och information i ett tidigt stadium, enligt de allmänna råden om tillämpning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm.
Källa: Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen. Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
Varje år förlorar arbetsgivare i privat sektor drygt 44 miljarder kronor på grund av att tjänstemän inte kan arbeta som de ska när IT-systemen krånglar.
Arbetsmiljöverket genomförde 2024 en inspektionsinsats av ledarskapet i det digitala arbetslivet. De inspekterade cirka 1 500 arbetsplatser och drygt hälften fick krav på åtgärder. Tydlig ansvarsfördelning inom organisationen lyfts som en viktig aspekt för den digitala arbetsmiljön.
Källa: Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen.
Arbetsgivare brister i det digitala arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel.
Workarounds är strategier för att kringå ett bristfälligt system.
Sverige är ett av de länder i EU med högst andel anställda som jobbar hemifrån. 70% av Unionens medlemmar jobbar hemifrån en dag i veckan eller mer. Möjligheten att kunna arbeta på distans är viktig för många. Samtidigt kan det skapa en stress att vara konstant tillgänglig digitalt.
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'. Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm 10 § måste arbetsgivare informera om datorsystem som används för kvalitativ och kvantitativ kontroll av arbetsinsatsen.
Källor: Eurostat. 2023. Employed persons working from home as a percentage of the total employment, by sex, age and professional status (%).
Unionens Arbetsmiljöbarometer 2023.
Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
