Allt fler arbetsplatser gör slumpmässiga drogtester på anställda. Det kan vara bra för att hitta dem som behöver hjälp med sitt missbruk. Men du kanske tycker testet känns kränkande. Så måste du ta det, eller kan du vägra? Och vad händer om det visar sig vara positivt?
Publicerad 15 mars 2023
Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Hos Avonova, som är en av de största aktörerna på företagshälsa, ser man en rejäl ökning. På bara ett år har antalet tester ökat med 50 procent. Och trenden har sett likadan ut i flera år, 2022 genomfördes drygt 8000, att jämföra med 1500 år 2014.
– Vi vet att det finns ett ökat användande av cannabis. Även ett otillåtet bruk av narkotikaklassade läkemedel, som Tramadol, har ökat, säger Fredrik Sparring som är företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova.
Allt fler testar också positivt. Enligt en studie från Karolinska universitetslaboratoriet så var 2,5 procent av proverna positiva år 1993, 2020 var 5,2 procent positiva. Den vanligaste substansen som hittas är cannabis, följt av amfetamin, bensodiazepiner, opioider och kokain. Med tanke på den ökade användningen i samhället är det kanske inte så konstigt att företagshälsan har även sett en förändring i vilka branscher som väljer att testa sina anställda.
– När jag började med det här för 11 år sedan, var det mest inom transport, bygg, och metallindustrin som man testade sin personal, men på senare år har intresset ökat även i andra branscher, som bank och finans.
Syftet med testerna är både att fånga upp individer med problematik i ett tidigt skede, men det handlar även om att det finns risker för omgivningen om folk är drogpåverkade på jobbet.
– Man har sett i undersökningar att det kan ta 7–10 år innan en ansvarig chef reagerar på missbruksproblematik hos en anställd.
Ofta görs slumpmässiga drogtester, där man slumpar fram 25 procent av medarbetarna. Och oavsett var man jobbar är det självklart inte tillåtet att vara påverkad av narkotika på jobbet. Men säg att du är en person som har rent mjöl i påsen, du kanske inte ens har testat att röka en cigg i ditt liv, då kan det kännas djupt kränkande att behöva ta testet. Så måste du göra det?
– Ja, om din arbetsgivare säger att du ska lämna ett drogtest så måste du i princip göra det. Arbetsgivaren kan såklart inte tvinga dig rent fysiskt, men om du vägrar riskerar du att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet. Du kan i och för sig få prövat i efterhand av domstol om arbetsgivaren hade laglig rätt att kräva testet men en sådan prövning tar ofta lång tid, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Kan inte facket hjälpa till här?
– Vi har tyvärr inte tillräckliga möjligheter att angripa det i förväg. Vi kan påtala och förhandla hur vi bedömer frågan men om arbetsgivaren ändå vill genomföra testerna kan vi gå vidare och hjälpa till först när du är uppsagd eller omplacerad, då kan vi säga att det står i strid med god sed på arbetsmarknaden. Problemet är att de flesta inte har möjlighet att ta risken att bli av med jobbet.
Gäller det även om chefen inte kan ange några goda skäl för testningen?
– Ja, arbetsgivaren måste ha ett skäl för testningen, men vi kan inte få prövat i förhand om skälen är giltiga.
Vad skulle du önska här, med tanke på arbetstagare integritet?
– Jag skulle önska att det fanns en möjlighet att få prövat om ett drogtest var motiverat.
Susanna säger att problemet för arbetstagarna ligger i att om du röker cannabis på helgen, så har arbetsgivaren egentligen inte med det att göra trots att cannabis är olagligt – så länge du inte är påverkad på jobbet eller i övrigt påverkar arbetsgivaren.
– Men till skillnad från alkohol, som försvinner ur blodet relativt snabbt, så kan cannabis ge utslag på drogtester lång tid efteråt.
En annan oro som bubblar upp vid slumpvisa drogtester är om man tar en medicin som kan ge positivt utslag på testet. Man kanske inte vill att chefen ska får reda på att man tar smärtstillande eller adhd-medicin. Här kan Fredrik Sparring ge lugnande besked.
– Om drogtestet visar fynd av en substans, så kontaktar vi personen och frågar om det kan vara så att man har recept på ett läkemedel som kan förklara fyndet. Kan man uppvisa ett sådant läkemedelsrecept, så bedöms testet som negativ eller normalt, och arbetsgivaren får inget veta.
Och om testet skulle visa sig vara positivt, polisanmäler ni då personen?
– Om personen skulle visa sig ha alkohol i kroppen och sedan gå raka vägen ut till sin bil och köra iväg, så ja. Men annars polisanmäler vi inte.
Men arbetsgivaren informeras. Och här upplever Susanna Kjällström att många företag som testar slumpvis inte någon god förberedelse för vad man ska göra vid ett eventuellt positivt svar.
– Har man då en plan för hur man följer upp det här på ett bra sätt? Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda rehabilitering, påminner hon.
Vi vill se en samlad lagstiftning till skydd för arbetstagares integritet som ger arbetstagare möjlighet att få prövat om ett drogtest är motiverat utan att behöva riskera sin anställning genom att chansa på att vägra.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
Nästa artikel
Om din arbetsgivare skickar ut en enkät, där du bland annat ska fylla i sexuell läggning och religionstillhörighet, så behöver du inte göra det. Anledningen är enkel: Det är förbjudet att samla in de här uppgifterna.
– I dataskyddsförordningen finns en paragraf som tydligt säger att det är förbjudet att samla in personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller sexuella läggning, säger Unionens centrala ombudsman Ia Hamn.
Visst finns det undantag. Om ett företag ska säga upp personal kan de behöva veta vilket fackförbund du och dina kollegor är anslutna till, för att kunna sköta processen helt korrekt. Men generellt är det alltså inte tillåtet då uppgifterna anses vara extra känsliga.
– Den här typen av information kan användas till diverse saker. Syftet kan såklart vara gott, man kanske vill skapa en mer inkluderande arbetsplats med större mångfald, men det finns ju andra sätt att lösa det på. För uppgifterna kan också användas till att diskriminera personer, säger Ia Hamn.
I grunden handlar detta om att vi alla har stereotypa bilder av andra, tedrickare, klassmammor, hundägare, mellanchefer... Och dessa bilder kan få oss att, medvetet som omedvetet, avfärda människor i onödan eller behandla dem på ett ofördelaktigt sätt. Exempelvis har forskning från KTH visat att hbtq-personer oftare utsätts för kränkningar på sina arbetsplatser, framförallt transpersoner och bisexuella – men om ingen vet att du är bisexuell…
– Och om din chef ogillar muslimer, så kanske du inte får den där befordran du kämpat så hårt för när hen känner till din religionstillhörighet.
Även om du tänker att ”för mig är det helt okej om chefen vet detta, jag har inget att dölja”, så tycker Ia Hamn att du ska vägra fylla i enkäten.
– Genom att fylla i den kan du indirekt bidra till att någon annan behandlas felaktigt. Säg att du heterosexuell, och glatt bockar i det alternativet, och många kollegor gör detsamma. Då kan ni indirekt medverka till att den person som har en annan sexuell läggning ändå vaskas fram.
Så vad ska jag göra om arbetsgivaren ber att få in dessa uppgifter?
– Börja med att fråga efter syftet. Varför vill arbetsgivaren ha dessa uppgifter? Vad ska de användas till? Finns det inte stöd i lag eller avtal till att samla in personuppgifterna ska du påtala att det är olagligt. Om arbetsgivaren ändå trycker på, så kan du vända dig till din fackliga representant eller Unionens rådgivning för hjälp.
