Sammanfattning av Unionens deltagande på Internetdagarna, där centrala arbetslivsfrågor belystes – från integritetshot till AI-utvecklingens påverkan på arbetsmarknaden.
Publicerad 27 nov. 2024
Den 25-26 november hölls eventet Internetdagarna, som arrangeras av Internetstiftelsen. Konferensen är Sveriges största mötesplats för att diskutera hur internet påverkar samhället, tekniken och individen.
Unionen stod i år för ett eget spår “Arbetslivet” och deltog med förbundsordförande Peter Hellberg, förbundsjurist Susanna Kjällström och förhandlingschef Martin Wästfelt som tillsammans med experter beslutsfattare och andra relevanta aktörer diskuterade de mest brännande frågorna kopplat till integritet och AI-utvecklingens påverkan på arbetslivet.
Nedan följer Unionens viktigaste slutsatser och sammanfattning från konferensen.
Den teknologiska utvecklingen utökar arbetsgivarens möjligheter att övervaka anställda digitalt på jobbet.
Anställda tvekar att ifrågasätta omfattande övervakningspraktiker av rädsla för repressalier, vilket gör att få rättsfall sätter prejudikat för vad som är tillåtet.
Den personliga integriteten är en mänsklig rättighet. Trots detta utsätts många privatanställda tjänstemän för integritetskränkande, särskilt i den växande digitala arbetsmiljön.
Enligt IMF kan upp till 40 % av arbetsmarknaden påverkas av AI, en siffra som antalet är lågt räknat och visar på den massiva omställning vi står inför.
Utan tillräcklig kompetensutveckling riskerar svenska arbetstagare att tappa sin relevans och konkurrenskraft – ändå får bara en minoritet av tjänstemän den utveckling de behöver.
Denna brist hotar inte bara individernas trygghet på arbetsmarknaden, utan även företagens och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Genom ny och tydlig lagstiftning kan vi skydda och stärka den personliga integriteten i arbetslivet.
Företag som investerar i sina anställdas kompetens framtidssäkrar inte bara sin organisation utan stärker även sin position på en global marknad.
Omställningsstudiestödet har potential att bli en nyckelspelare för att rusta både arbetstagare och arbetsgivare inför och under AI-omställningen.
Sverige har unika system och förutsättningar för att framgångsrikt genomföra denna transformation och möta den teknologiska utvecklingen.
Trygghet är avgörande i tider av förändring – och här kommer facken fortsatt spela en viktig roll för att utveckla och förbättra system och ramverk.
Under Internetdagarnas första dag tog Unionens förbundsordförande Peter Hellberg och förbundsjurist Susanna Kjällström plats i paneldiskussioner tillsammans med Markus Selin (S), Ulrik Nilsson (M) och Gudrun Nordborg (V) för att belysa behovet av reglering av övervakning på arbetsplatsen.
Den personliga integriteten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och skyddas av svensk grundlag, hotas i allt högre grad av arbetsgivarnas ökade möjligheter att övervaka anställda. Unionen ser en växande oro bland medlemmarna, där många tvekar att ifrågasätta övervakningen av rädsla för repressalier. Denna maktobalans mellan arbetsgivare och arbetstagare och avsaknaden av prejudikat som tydliggör gränserna för övervakning skapar ett rättsligt vakuum som behöver klargöras.
Unionens budskap till riksdagsledamöterna var glasklart: Det behövs en utredning för att tydliggöra var gränsen går för rimlig koll och överdriven kontroll. En reglering skulle inte bara stärka individens personliga integritet och rättigheter, utan också skapa en rättvis och trygg arbetsmiljö för alla.
Under dag två låg fokus på arbetsmarknadens framtid och Sveriges beredskap att möta både utmaningar och möjligheter som den snabba AI-utvecklingen för med sig. Martin Wästfelt deltog i samtal med forskare, entreprenörer och representanter från bland annat Microsoft och Teknikföretagen. Diskussionerna kretsade kring de strategiska åtgärder som krävs för att göra AI-omställningen till en möjlighet istället för ett hot.
Enligt IMF kan upp till 40 % av arbetsmarknaden påverkas av AI, vilket innebär att Sverige står inför en enorm transformation. Trots utmaningarna har Sverige, tack vare redan etablerade system och ramverk såsom den svenska partsmodellen, en solid grund att bygga vidare på. Den teknologiska utvecklingen bör inte ses som ett hot utan snarare som en möjlighet – förutsatt att kompetensutvecklingen prioriteras.
Trots detta visar en ny undersökning från Unionen att bara 41 % av privatanställda tjänstemän har erbjudits kompetensutveckling de senaste 12 månaderna – en siffra som ligger långt efter deras chefer, där 7 av 10 utvecklat sin kompetens det senaste året. Denna ojämlikhet hotar inte bara individers trygghet på arbetsmarknaden utan även företagens och Sveriges konkurrenskraft på en global marknad.
I panelsamtalen betonade Martin Wästfelt att arbetsgivare måste sätta kompetensutveckling högt på agendan. För att medarbetarna ska kunna växa i takt med den teknologiska utvecklingen krävs investeringar i både tid och resurser. Samtidigt behöver individer själva vara aktiva och utnyttja de möjligheter som finns för att stärka sin position på arbetsmarknaden.
I tider av snabb förändring är trygghet en avgörande faktor, och här lyftes omställningsstudiestödet fram som en viktig nyckel. Reformen gör det möjligt för yrkesverksamma att utveckla sina färdigheter, byta karriär eller fördjupa sig i sitt nuvarande yrke för att möta de nya krav som AI-utvecklingen ställer. Med rätt strategier och satsningar kan Sverige inte bara möta framtiden utan också leda vägen i en teknologisk omställning som inkluderar och stärker både individer och företag.
