Aldrig har det varit lättare att övervaka anställda. Men resultatet är sällan det önskade: ökad effektivitet. ”Mina studier visar snarare att man känner sig misstrodd och tappar engagemang”, säger forskaren Daniel Bodén.
Publicerad 22 nov. 2023
Har du ibland en känsla av att någon iakttar dig när du sitter vid jobbdatorn? Då är du högst troligen inte paranoid, utan har helt rätt. Under pandemin, när vi tjänstemän i hög grad började jobba hemifrån, blev det nämligen allt vanligare med program som på olika sätt övervakar anställda. Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av stora amerikanska arbetsgivare installerat sådan mjukvara – och experter tror egentligen inte att andelen är lägre här i Sverige. Inte heller sedan vi övergick till hybridjobbande verkar övervakningen minska. Den är helt enkelt här för att stanna.
– Arbetsgivare har aldrig haft större möjlighet att ingående övervaka sina anställda, säger Daniel Bodén, etnolog vid Södertörns högskola.
Däremot är övervakning inget nytt, vilket han visar på i boken ”Från vällingklocka till minutjakt.”
– Ibland tenderar vi att prata om det här som något nytt, men övervakning har varit en del av arbetslivet sedan slutet av 1700-talet. Då använde man sig av karvestockar för att dokumentera hur många dagsverken olika personer gjort. Steg för steg har man sedan förfinat övervakningen, och den digitala utvecklingen har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagare ner på minutnivå, ja, ner på minsta knapptryckning, säger Daniel Bodén.
Företag hänvisar ofta till att man vill följa upp produktiviteten, men om man tidigare framförallt kollade folks resultat, så kan arbetsgivare nu följa anställdas aktivitet genom hela dagen – via tangent- och knapptryckningar på dator och mobil, man ser vilka sajter folk surfar på, och kan till och med kolla deras hälsostatus. Det finns program som lyssnar till om man låter glad eller irriterad när man pratar i jobbmobilen, och kameror som följer kropps- och ögonrörelser.
Varför finns det ett sådant behov av att övervaka anställda?
– Inom privat sektor vill man få ut så mycket som möjligt inom ramen för de timmar man betalar för.
På frågan om det har önskad effekt, är svaret däremot nja.
– Kortsiktigt kanske, men en konsekvens av övervakningen, i alla fall i mina studier, är att man känner sig misstrodd, inte har chefens tillit. Det gör i sin tur att man inte känner sig uppskattad, utan tappar engagemang. Det föder också en stress, som kan leda till utbrändhet. Men framför allt gör det att man tappar lusten.
Men även om det alltså är en chimär att all denna kontroll skulle öka produktiviteten, är det viktigt att vi förstår att övervakningen ändå pågår.
– Det pratas ofta om att cykel- och bilbud är övervakade via olika appar. Och generellt inom LO-kollektivet känner många till att de är övervakade, kanske via kameror i butiken eller industrilokalen. Bland tjänstemän däremot tror jag att medvetenheten är betydligt lägre.
Han säger att tjänstemän historiskt sett har haft en tendens att identifiera sig med företaget man jobbar för, snarare än man ser sig själv som en proletär.
– Man är i högre grad solidarisk med arbetsgivaren, vilket innebär att man inte lika snabbt som arbetare intar det kritiska förhållningssättet.
Därmed vet man kanske heller inte vilka risker det innebär för integriteten.
– Du kanske tänker att det spelar ingen roll om chefen ser exakt vilken minut jag loggar in på datorn. Men jag tror vi måste bli medvetna om alla de olika dimensioner som kan övervakas, och den totala konsekvensen när insamlad data sätts ihop. Arbetsgivaren kan skaffa sig en nästan heltäckande bild av dig, dina rörelser och din kommunikation.
Om jag nu börjar tycka att övervakningen känns kymig, vad ska jag göra?
– Vänd dig till facket, och be dem lyfta frågan med arbetsgivaren för att ha en öppen diskussion om vad som är okej och inte. Generellt tycker jag att facket behöver vara mer aktiva i de här frågorna. För när tekniken inte längre utvecklas på företaget, utan köps in från jättar som Microsoft och Google, försvinner en stor del av vad MBL, medbestämmandelagen , handlade om. Facket behöver ta tillbaka initiativet här, så att anställda får vara med och styra vilken teknik som köps in och hur den som används.
Nästa artikel
Har du glömt dina lösenord, läst oändliga manualer, känt dig övervakad – och varit nära ett psykbryt efter timmars teknikstrul? Du är inte ensam om att uppleva den alltmer digitala arbetsvardagen som frustrerande.
Hösten 2025 presenterar Unionen, tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, vandringsutställningen ”Jävla k*kdator!” – en humoristisk men allvarlig satsning på och om den digitala arbetsmiljön. Utställningen bygger på en insamling av personliga berättelser från Unionens medlemmar.
I utställningen Jävla k*kdator finns foton som illustrerar typiska situationer i den digitala arbetsvardagen för tjänstemän .
Lär dig mer om digital arbetsmiljö och ta del av röster från Unionens medlemmar.
Den digitala arbetsmiljön ställer ofta krav på att ha många bollar i luften samtidigt. En arbetsuppgift kan kräva att man använder flera IT-system samtidigt, anpassat för olika arbetsrutiner. Det kräver aktivering av både långtidsminnet och korttidsminnet, ofta samtidigt som man bearbetar ny information. Det första steget är dock att komma ihåg lösenordet.
Att hantera flera system belastar hjärnan. Kognitiv ergonomi handlar om faktorer som påverkar ens förmåga för tankeverksamhet och informationshantering. Den kognitiva ergonomin kan förbättras genom bland annat:
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
Ytterligare läsning om vad som kan göras för att förbättra den digitala arbetsmiljön:
Ordlista för kognitiv ergonomi Prevent
Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Tjänstemän i privat sektor förlorar sammanlagt 133,5 miljoner arbetstimmar på IT-strul varje år. När tekniken inte fungerar kan det leda till stress hos den anställde, irritation bland medarbetare och försenat arbete.
Källa: Beräkningar 2016. Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen.
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
Hybridmöten, distanskonferenser och snabba check-in på Teams är sedan Covid-19-pandemin vardag. Digitala videomöten möjliggör mer flexibel och billigare kommunikation, men om internetuppkopplingen svajar eller någons hörlurar strular leder det lätt till frustration och stress. När det dessutom plingar i mobilen och pop-up notiser flimrar till på datorn kan det vara svårt att behålla fokus på mötet.
Begreppet ”Zoom fatigue” syftar till trötthetskänslan många upplever efter digitala möten. Vissa forskare menar att det beror på en ökad kognitiv belastning av att behöva fokusera på både skärm, verbal kommunikation och text. En studie lyfter dock understimulans som anledningen. Den visar att digitala möten leder till passiv trötthet, alltså en känsla av slöhet och oflexibilitet, vilket även får negativa effekter efter mötet. Färre och mer kärnfulla möten kan motverka den passiva tröttheten.
Källa: Nurmi, N., & Pakarinen, S. (2023). Virtual meeting fatigue: Exploring the impact of virtual meetings on cognitive performance and active versus passive fatigue.Journal of Occupational Health Psychology, 28(6), 343–362.
”Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen.”
2017 svarade 24% av Unionens medlemmar att de inte hade fått nödvändig information och utbildning för att använda IT-systemen på ett effektivt sätt.
Användarna behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna använda ett system på bästa sätt och vid introduktion av ett nytt eller uppgraderat system bör användaren få utbildning och information i ett tidigt stadium, enligt de allmänna råden om tillämpning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm.
Källa: Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen. Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
Varje år förlorar arbetsgivare i privat sektor drygt 44 miljarder kronor på grund av att tjänstemän inte kan arbeta som de ska när IT-systemen krånglar.
Arbetsmiljöverket genomförde 2024 en inspektionsinsats av ledarskapet i det digitala arbetslivet. De inspekterade cirka 1 500 arbetsplatser och drygt hälften fick krav på åtgärder. Tydlig ansvarsfördelning inom organisationen lyfts som en viktig aspekt för den digitala arbetsmiljön.
Källa: Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen.
Arbetsgivare brister i det digitala arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel.
Workarounds är strategier för att kringå ett bristfälligt system.
Sverige är ett av de länder i EU med högst andel anställda som jobbar hemifrån. 70% av Unionens medlemmar jobbar hemifrån en dag i veckan eller mer. Möjligheten att kunna arbeta på distans är viktig för många. Samtidigt kan det skapa en stress att vara konstant tillgänglig digitalt.
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'. Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm 10 § måste arbetsgivare informera om datorsystem som används för kvalitativ och kvantitativ kontroll av arbetsinsatsen.
Källor: Eurostat. 2023. Employed persons working from home as a percentage of the total employment, by sex, age and professional status (%).
Unionens Arbetsmiljöbarometer 2023.
Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
